Balans nr 8 1977

Ledarutbildning och ledarutveckling i USA

Den troligen bäst kända och mest statustyngda företagsledarutbildningen finns vid Harvard Business School i Boston. Auktor revisor Sven-Erik Johansson använde hösten 1976 för att delta i Harvards Advanced Management Program – utbildning av VD och blivande VD med deltagare från hela världen. I denna artikel lämnar Sven-Erik Johansson dels en beskrivning av programmet, dels några jämförande synpunkter på svenskt och amerikanskt företagande – som framtoningen var vid Harvard.

Ett av de mest angelägna områdena i dag är ledarutvecklingen i företagen. Trycket är stort på företagsledarna att öka effektiviteten i ledningsarbetet, att klara svåra samordningsproblem, att intensifiera produktutvecklingen osv. Men kvaliteten på ledarutvecklingen kan inte bedömas efter svensk måttstock. Det är en internationell standard som vi måste jämföra med.

Revisorer har stor anledning att intressera sig för området, både i rollen som rådgivare i företagen och i den egentliga revisorsrollen.

HARVARD BUSINESS SCHOOL

Vid Harvard Business School finns den äldsta och också internationellt mest kända utbildningen av företagsledare. Det stora utbildningsprogrammet, The Advanced Management Program, genomförs två gånger om året och omfattar tretton veckors intensiv träning i internat vid Harvard Business Schools egna anläggningar i Boston – i anslutning till Harvarduniversitetet. En särskild lärarstab med heltidsengagerade professorer ansvarar för utbildningen.

Liksom all undervisning inom Harvard Business School ligger tonvikten vid case-metoden, en utbildningsteknik som Harvard varit pionjär för och som man med framgång har använt i årtionden.

Case-metoden låter deltagarna i utbildningen få möta ett stort antal autentiska (ibland anonymiserade) företagssituationer. Fallen har som regel utarbetats av Harvardprofessorer och deras assistenter på basis av omfattande företagsstudier. De är mycket väl genomarbetade och utväljs och presenteras i sådan form att de belyser väsentliga ledningsproblem.

Metoden har med åren utvecklats till en vetenskap inom Harvard och det totala antalet cases – vilka till omfattning och genomarbetning i de flesta fall går utanpå vad vi i Sverige förknippar med praktikfall – kan enligt uppgift räknas i tiotusental.

En stor del av fallen har tagits fram som en del i verkliga forskningsprojekt. Investeringen i enskilda fall kan uppgå till mycket stora belopp; det är inte ovanligt med projekt i halvmiljonklassen.

HÖGA PRAKTIKKRAV

För att få tillträde till utbildningen krävs att man har minst tjugo års praktisk erfarenhet från arbete i företag, under senare år i företagsledande befattningar. Deltagarna måste uppträda som representanter för sina företag och alla kostnader skall betalas av företaget.

Effekten av dessa krav blir givetvis, att alla deltagare finns i åldersklassen 40 – 50 år och att utbildningen utgör sista steget i karriärplaneringen. Deltagarna arbetar redan i VD-befattningar eller steget strax under i större företag och organisationer inom olika branscher och näringsgrenar.

Harvard lägger ned ett omfattande arbete på urvalsprocessen, inte minst med syfte att få en stor bredd ifråga om deltagarnas allmänna näringslivskunskap och intresseinriktning.

AMERIKANSKT PROGRAM MED STARKT INTERNATIONELLT INSLAG

Programmet är upplagt för amerikanska företagsledare men varje period hämtar man en tredjedel av deltagarna från andra länder. Man strävar då efter att få en så stor internationell spridning som möjligt med representation i första hand från högindustrialiserade länder men på senare tid också från underutvecklade länder. (Harvard genomför sedan ett antal år i Schweiz en för Europa anpassad variant av programmet – under ledning av några Harvardprofessorer.)

MYCKET HÅRD ARBETSTAKT

Deltagarna lever tillsammans i grupper om åtta – i en internatmiljö med hög standard. Arbetstakten är hård – kanske i viss mån präglad av uppfattningen att till en företagsledares egenskaper måste räknas förmågan att psykiskt och fysiskt under en längre period orka med en hård press. Arbetsdagarna är långa och intensiva – och upptas av gruppdiskussioner, föreläsningar och individuella förberedelser, främst genomgång och analyser av cases. Programmet är så upplagt, att det krävs ett mycket aktivt deltagande och ingående kontakter mellan deltagarna under alla faser.

Föreningen av internatmiljö och den starka arbetspressen – under sex dagar i veckan, endast söndagarna är fria – leder till mycket nära personliga kontakter inte bara mellan deltagarna utan också med fakultetsmedlemmarna. Det behöver knappast påpekas, att programmets uppläggning omöjliggör varje form av befattning med egna företagsproblem under utbildningsperioden.

HELHETSSYN

De huvudområden (med fritt översatta titlar) som särskilda fakultetsprofessorer ansvarar för är företaget och dess omvärld (internationellt perspektiv), företagspolitik, företagets ekonomiska styrning, finansiell kontroll och planering, marknadsföring, människan i företaget, företaget och de anställda samt företagets ideologi. Härtill kommer ett flertal tilläggskurser med tonvikt vid perspektiv på världsutvecklingen, energikrisen, den internationella valutasituationen, mijöfrågorna m m.

I mycket är emellertid ämnesindelningen av mindre vikt, eftersom undervisningen bygger på cases, och behandlingen av dessa cases förutsätter en helhetssyn på företagsproblemen.

Anmärkningsvärt är den starka tonvikt som läggs vid behandlingen av företagets målsättning och strategi och företagets ideologi.

Ett antal cases behandlar företagets förhållande till omvärlden – det lokala samhälle som företaget arbetar i, arbetstagarorganisationerna m fl. Stor vikt läggs vid jämförelser av enskilda företags situation i olika länder – USA, England, Japan, de nordiska länderna men också i s k utvecklingsländer. Inflations- och valutaproblemen är ämnen som har stort utrymme i programmet.

FÅ SVENSKAR HITTILLS

Svenska företag har hittills i liten utsträckning utnyttjat Harvardprogrammet för att skola sin företagsledarkår. Endast ett fåtal svenskar har gått igenom det ordinarie programmet i Boston.

BILDEN AV SVENSKT FÖRETAGANDE

Under en följd av år har uppenbarligen svenska företag och företagsledare byggt upp en ansenlig goodwill utomlands. Det var många tillfällen under artikelförfattarens vistelse vid Harvard som både deltagarna i utbildningsprogrammet och professorerna uttalade stor respekt för Sverige och svenska företag.

Man gav positiva kommentarer om svenska produkter man mött, uttryckte förvåning – och beundran – över att vi så länge kunnat ha god balans i samverkan mellan parterna på arbetsmarknaden, var positiva – men också i många fall litet skeptiska – till de organisatoriska förändringarna mot medbestämmande och var imponerade av att svenska företag och företagare kunnat bibehålla expansionskraft och effektivitet trots vårt internationellt sett höga skatte- och avgiftstryck.

UTVECKLINGEN UNDER 1977

Vad som hänt inom svenskt näringsliv under 1977 visar med all tydlighet, att den internationella bilden av svenskt företagande byggt på en skönmålning – med mycket liten verklighetsförankring. Både vår internationella konkurrensförmåga och goodwill är redan allvarligt skadad. Fallet från den piedestal som svenskt företagande placerats på blir både hårt och kännbart.

Det är många områden, där vi vid en internationell jämförelse börjat att allvarligt ”släpa efter” – både ifråga om de näringspolitiska förutsättningarna för företagandet och företagens vilja och förmåga till förnyelse. Några områden skulle jag vilja ta upp och jämföra med amerikanskt företagande – som framtoningen var under Harvardprogrammet.

MERA HÖGT I TAKET I USA

I amerikansk debatt finner man mycket av samma kritiska inställning och skepsis som i Sverige mot många drag i modernt företagande. Men klimatet i USA gör ”det mer högt i taket” för företagen. Inom företagen finns också en annan syn på konkurrensens betydelse och värde än i Sverige – konkurrens mellan individer, mellan avdelningar, med andra företag. Det finns en högre grad av ”tävlingslust” än i Sverige.

Vid en jämförelse i översiktliga termer mellan amerikanska och svenska företag skulle jag vilja påstå, att i dag amerikanska företag är

  • mera inriktade på förnyelse – har en starkare vilja och förmåga att ifrågasätta och diskutera företagens ställning och ansvar i samhället, att ta upp och debattera ideologiska värderingar av företagandet, att kritiskt pröva det egna företagets styrka och svagheter för att få underlag för att pröva ändringar i företagets policy

  • mera individorienterade – lägger en starkare tonvikt vid enskilda personers betydelse som ledare i olika företagssammanhang; detta innebär inte ett underkännande av gruppsamverkan, endast ett accepterande av att företag måste ha ”ledarprofiler”

  • mera vinstcentrerade – har ett mycket starkare medvetande om företagsvinstens centrala roll; det enskilda företaget måste kunna ge kapitalhållarna förtroende för den framtida vinstkapaciteten; den starka vinstcentreringen sammanhänger delvis med att amerikanska företag arbetar med betydligt större andelar riskkapital än svenska företag – får kapitalhållarna inte en tillfredsställande avkastning så söker man dra tillbaka sitt kapital och placera det i andra objekt – men beror också på amerikansk tradition och syn på företagandet

  • mera produkt- och marknadsorienterade – trycker mera på att man måste känna sitt företag, kunna gå bakom siffrorna. Hur ser det ut, när vi lämnar den formella årsredovisningen och gör ”en tur genom företaget”? Har vi produkter som är konkurrenskraftiga, hur är vår ställning på marknaden, har vi den rätta utrustningen och organisationen för att ge våra kunder bättre produkter och tjänster än våra konkurrenter?

  • mer utvecklade i fråga om ekonomistyrning – har nått ett stadium, där man inte behöver syssla så mycket med själva systemutformningen utan kan koncentrera sig på användningen av siffermaterialet för att gå djupt ned i organisationen och bedöma och följa upp enskilda produkter, avdelningen och projekt; härmed finns grunden för långt driven decentralisering utan att företagsledningen behöver riskera att förlora det centrala ”greppet” om verksamheten.

NY SYN PÅ FÖRETAGANDET BEHÖVS

Om vi vill åstadkomma en förändring som minskar klyftorna i förhållande till USA och många andra konkurrentländer måste vi få igenom en ny syn på företagandet.

Det fordras mer av frisk debatt och opolitiserad prövning av företagandets villkor, vilja till förnyelse, inympande av mera konkurrenstänkande, tävlingslust och satsning på individer – ”företagarprofiler”. I en sådan opolitiserad självprövning ligger bl a att släppa de ”låsningar” som i dag finns ifråga om skatte- och avgiftspolitiken och kapitalmarknadens former.

Amerikanska erfarenheter visar, att det är engagemanget och viljan till litet extraordinära insatser hos enskilda personer som ger företagsframgång. Det näringspolitiska klimatet måste därför kunna ge tillräcklig motivation för enskildas satsning på företagande.

Inte minst debatten för några år sedan kring företagens övervinster och den nu aktuella debatten om vinstandelar och löntagarfonder visar vilken osäkerhet och oenighet mellan olika intressegrupper som finns i fråga om bl a företagens riskkapitalfinansiering.

Man kan inte värja sig för en känsla av att företagen ofta ses som outslitlig kraftkälla som både klarar höga självfinansieringskrav och ökade ekonomiska anspråk från gamla och nya intressegrupper – som dock ibland vill se höga företagsvinster som något negativt.

”NYTTIG TANKESTÄLLARE”

Man kan önska att representanter för andra grupper än företagsledningen fick tillfälle att gå igenom Harvards företagsledarprogram. Kontakten med företagsrepresentanter från andra länder och möjligheten till jämförelse med företagens villkor i Sverige skulle sannolikt ge många ”nyttiga tankeställare” – och kanske bidra till att skapa en mera realistisk syn på företagandets behov.

Sven-Erik Johansson, auktor revisor

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...