Balans nr 9 1977

Kommentar till Olof Herolfs artikel ”Behandlingen av orealiserade kursvinster”

Auktor revisor, professor Per V A Hanner, som är ledamot av FARs redovisningskommitté, ger här en kort kommentar till Olof Herolfs artikel på sid 14 angående rekommendationen om fordringar och skulder i utländsk valuta.

Olof Herolfs artikel innehåller många intressanta resonemang och inbjuder till både instämmanden och motsägelser. Den kommentar som här skall lämnas begränsas emellertid till hans uttalanden om förslag till rekommendationer från FAR.

Olof Herolf vill i huvudsak att FAR skall rekommendera en redovisning som svarar mot ”FASB statement nr 8”, dvs det amerikanska Financial Accounting Standards Board’s uttalande av 1975 om ”Accounting for the Translation of Foreign Currency Transactions and Foreign Currency Statements”. Enligt detta skall alla fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens dagskurs samt alla kursvinster och kursförluster föras till periodens resultat. Herolf tänker sig emellertid av skatteskäl den avvikelsen att orealiserade kursvinster skall kunna få – men icke behöva – reserveras genom att upptagas bland obeskattade reserver.

För att nå fram till FASB:s metod måste man först avvisa tanken att det finns en realisationstidpunkt för fordringar och skulder i utländsk valuta, nämligen den då resp fordran eller skuld likvideras. Detta gjorde FASB i sitt statement med ett resonemang som man kan ha olika meningar om, men som i vart fall i mycket hade karaktären av ordklyveri. Nu är det emellertid så att vi i Sverige har klara uttalanden i förarbetena till bokföringslagen, som visar att lagreglerna bygger på realisationstankegången även då det gäller mellanhavanden i utländsk valuta.

FARs REKOMMENDATIONER

FAR kan inte utfärda rekommendationer, som står i strid mot lagen. Däremot kan rekommendationerna innehålla en tolkning av lagbestämmelserna. Det nya utkast till en rekommendation om fordringar och skulder i utländsk valuta, som publicerades i förra numret av BALANS, innehåller tolkningar – redovisningskommitténs tentativa tolkningar – av lagen, vilka på vissa punkter skulle föra svensk praxis närmare ”FASB nr 8”. Men FAR har ej möjlighet att helt frångå lagstiftarens tanke att kursvinster skall tas upp först då de ”realiserats”.

Herolfs förslag att man skulle ha en rätt men ingen skyldighet att reservera orealiserade kursvinster kan därför inte läggas till grund för en FAR-rekommendation.

Om man ändrar hans förslag så att den nämnda rätten skulle bli en skyldighet, skulle man nå en situation där resultatet fram till bokslutsdispositionerna redovisas à la FASB men nettoresultatet efter den svenska bokföringslagens krav. Detta kunde i och för sig vara en intressant lösning, men med Herolfs tanke att de orealiserade kursvinsterna skulle upptas bland de obeskattade reserverna i stället för att direkt minska fordrings- och öka skuldbeloppen, kan det ifrågasättas om man verkligen uppfyllt bokföringslagens krav. Man riskerar dessutom en annan komplikation, nämligen att en sådan reservation kanske icke skulle accepteras vid taxeringen. Lagerreserv – redan före nya bokföringslagen – och ackumulerade överavskrivningar har visserligen utan nämnvärda bekymmer för problem vid taxeringen kunnat visas som obeskattade reserver, men i dessa fall finns klara nedskrivnings- och avskrivningsregler i kommunalskattelagen att hänvisa till.

Olof Herolfs uttalande att FAR vid tidigare tillfällen ”tagit ställning mot” lagen är felaktigt. Det balansräkningsschema, som FAR lanserade fr o m 1949, stod inte i strid mot 1944 års aktiebolagslag, vars 101 § 1 mom uttryckligen medgav avvikelse ”i fråga om tillgångs- och skuldposters uppställning” i förhållande till det i samma mom intagna balansschemat.

KONCERNREDOVISNINGEN

Givetvis har Olof Herolf rätt, när han påpekar att det måste finnas en samordning mellan en rekommendation om värderingen av fordringar och skulder i främmande valuta i svenska företags egna balansräkningar, å ena sidan, och vad som sägs i en koncernredovisningsrekommendation om behandlingen av kursvinster och kursförluster framkomna vid omräkning av utländska dotterföretags redovisning, å den andra. För att samordningen skall kunna göras, måste vi emellertid ha kommit fram till en rekommendation av det förstnämnda slaget, eftersom det är en grundläggande utgångspunkt ”att koncernredovisningshandlingar upprättas med iakttagande av samma principer som gäller för enskilda bolags redovisning” (ledamotsförteckningen 1977, s 90). Som Herolf visat, skulle samordningen ställa sig mycket enkel men hans förslag, liksom också FASB lyckades förenkla detta problem. Det är betydligt svårare, när vi måste beakta orealiserade kursvinster.

Auktor revisor, professor Per V A Hanner, ledamot av FARs redovisningskommitté.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...