Balans nr 2 1978

GAO – allt från bombplan till ansjovis

1974 stoppade GAO president Nixon när han ville betala Secret Serviceskydd för den då avgångne vicepresidenten Spiro Agnew. GAO sparade också drygt 2 miljarder kr då GAO rekommenderade att antirobotsystemet Condor Missiles skulle avvecklas. Systemet uppvisade för stora tekniska brister, menade GAO.

GAO – General Accounting Office – är den amerikanska motsvarigheten till RRV – Riksrevisionsverket. GAO kostar årligen 630 miljarder kr men sparar 2,3 miljarder åt de amerikanska skattebetalarna. GAO reviderar bl a myndigheter, organisationer och verksamheter som får statliga pengar. Petra Peterson, journalist i Frilansgruppen, har skrivit artikeln.

GAOs huvudkontor ligger i Washington, inrymt i ett stort grått hus som är sju våningar högt. GAO har också ett 15-tal s k fältkontor utspridda på olika håll i Förenta Staterna, samt ett 10-tal kontor utanför landets gränser, bl a i Tyskland, Thailand, Panama och Hawaii där USA har militärbaser. GAO har sammanlagt drygt 5.000 anställda. 3.500–4.000 av dem arbetar i Washington.

På sjunde våningen i denna kolossliknande byggnad har pressombudsmannen sitt kontor. Han är en grånad gentleman i 65-årsåldern. Han heter mr Roland Sawyer. Från hans fönster har vi utsikt över Washington och bort mot Capitol Hill.

Mr Sawyer pekar på den vita kupolen. – GAO lyder under kongressen. Vi rapporterar dit. Det innebär att vi står oberoende i förhållande till de myndigheter vi reviderar. Dessutom tillsätts GAO:s chef på 15 år åt gången. Det garanterar i sin tur ett oberoende gentemot kongressen och presidenten.

GAOs chef, Elmer B Staats, har rätt att stoppa regeringen när den t ex spenderar pengar på ett sätt som strider mot lagen. Ett exempel på detta var när Elmer B Staats hindrade president Nixon att betala livvakter till fd vicepresidenten Agnew efter det att han avgått.

EGNA INITIATIV

Ca 2/3 av GAOs arbete är egna initiativ men GAO beaktar ju de behov som kongressen har av rapporter, utredningar, allmän information etc. 1/3 av arbetet uppdras av kongressen eller någon av dess kommittéer. Man gör också rapporter etc på förfrågan från enskilda kongressmän. GAO försöker fördela dessa arbeten rättvist mellan demokrater och republikaner. – Så att ingen av dem blir sur, menar mr Sawyer. – Det är mycket populärt att referera till GAO-rapporterna. I allmänhet anses de sakliga och används mycket i kongressens debatter.

GAO försöker ta upp aktuella ämnen som kongressen kan ha nytta av i sitt arbete.

– Förra året beslutade kongressen om en ny jordbrukslag som reglerar pengar till olika jordbruksprojekt. I samband därmed arbetade GAO fram en rad rapporter om hur det nuvarande systemet fungerar, och vi gjorde samma typ av rapporter om federalt stöd (= statligt stöd) till delstaterna när kongressen diskuterade fram nya former för detta, säger mr Sawyer.

29 PRIORITERADE ÄMNEN

GAO prioriterar 29 olika ämnesområden som de koncentrerar sina rapporter på, bl a energi, arbetar- och konsumentskydd, utbildning, landanvändning, hälsovård, samt att lagar om bl a icke-diskriminering efterlevs.

– En stor del av revisionsarbete rör det amerikanska försvarsväsendet. Under de senaste fem åren har man t ex gjort årliga revideringar av det omdiskuterade och kritiserade bombplanet BL, som byggdes i fem exemplar, innan president Carter i somras beslutade att stoppa produktionen, säger mr Sawyer. Där följde GAOs utredare (revisorer) och reviderade testresultaten och kostnadsrapporterna.

– GAO sysslar med praktiskt taget allt. Det finns nog inte en enda del av samhället som vi inte förr eller senare berör i en rapport. Vi trycker i genomsnitt en rapport per dag, berättar han.

1974 t ex så tittade GAO på den californiska ansjovisen. Ansjovisen höll på att utplånas eftersom den användes som gödningsmedel och höll på att bli utfiskad. Rapporten slog larm om att ansjovisen var i riskzonen.

GAO utarbetade också en rapport om ett färgämne som främst använts i kött och frukt. GAO ansåg nämligen att det inte gjorts tillräckliga undersökningar om det var farligt eller inte. Rapporten resulterade i att färgämnet förbjöds efter bara ett par månader. Trots att undersökningar av det dittills hade uppskjutits i 15 år.

GAO går alltså ner i små, speciella sektorer av samhället. Man reviderar rutinerna för köttkontroller vid landets slakterier, utbildningar, sociala bostadsprojekt, New York city:s dåliga ekonomi, etc. All utredarkapacitet finns inte inom GAO. – Vi anlitar konsulter och experter som utför frilansjobb åt oss. Vi har kontakt med folk som är experter på alla delar av samhället.

FÖRÄNDRATS SEDAN 50- OCH 60-talET

Under de senaste decennierna har GAO successivt ändrat inriktning på sina utredningar och rapporter. Från att ha varit en strikt reviderande myndighet så sysslar de alltmer med utvärderande av den allmänna samhällsnyttan.

– Från början – GAO etablerades 1921 – var organisationen en strikt reviderande myndighet. Efter andra världskriget ändrades det. GAO arbetade då med att ge råd till andra myndigheter om hur man ska sätta upp ett bra revisionssystem.

– Det gör vi fortfarande. Dessutom måste varje revisionssystem som andra myndigheter använder, först godkännas av oss. Vi har samma kontrollerande makt, men vi utför alltså inte allt revisionsarbete. Samtidigt som organisationen ändrade inriktning minskades också antalet anställda. Från 9000–10000 revisorer minskades personalen till ca 5.000 personer.

– Förändringen skedde successivt under 50- och 60-talet, till att bli mer utvärderande av hur olika verksamheter sköttes. I dag kan t ex en ingenjör utvärdera hur en bro byggs, ekonomer kan utvärdera hur regeringsprogrammen fungerar ekonomiskt. Medicinare kan också engageras. På så sätt har vi fått en mer sofistikerad organisation som kan göra ett mycket mer avancerat arbete än tidigare.

Förekommer det någonsin att en myndighet som revideras försöker tysta ner en GAO-rapport. – Nej, för det kan den ju egentligen inte, juridiskt sett. Det är väl snarare så att en del myndigheter reagerar med misstänksamhet när vi kommer till myndigheten. Men vi låter alltid myndigheten se rapporten innan den går i tryck och eventuell motkritik kommer också med i sluttrycket, säger Roland Sawyer.

Enligt lag skall de föreslagna förändringarna påbörjas senast 2 månader efter det att rapporten offentliggjorts.

OFFENTLIGA RAPPORTER

GAO offentliggör sina rapporter. De inleds alltid med en förkortad och uppsnyggad översikt. Grovjobbet till förkortningen görs av utredarna själva, medan mr Sawyer brukar sätta lite sting i dem.

Tidningar, radio och TV är mycket intresserade av GAOs arbete och bevakningen är mycket god.

– Vi tar upp angelägna frågor som allmänheten är intresserad av, t ex konsumentskydd, hälsovård, utbildning. Det är sektorer av samhället som de ofta kommer i kontakt med.

Även om den amerikanska allmänheten inte i detalj vet vad GAO är, och vad organisationen sysslar med så når GAO ut med budskapet i sitt arbete. De väcker opinion, folk blir upprörda över att ett färgämne som de får i maten inte har kontrollerats tillräckligt etc.

Opinioner påverkar också i viss utsträckning de beslut som kongressen senare fattar i frågorna.

KURSER I ATT SKRIVA

De anställda utredarna på GAO är högutbildade och har varierande bakgrund. De har minst collegeutbildning i ekonomi, revision, matematik, administration och statistik. – Vi anställer också folk från industrin, andra statliga myndigheter och från privata revisionsfirmor. Alltså yrkesmänniskor som redan utvecklat specialkunskaper.

GAO bedriver också en mängd olika internutbildningar för sina anställda, bl a i hur man skriver rapporter. – Här i huset finns massor av duktiga forskare och utredare, men se skriva det kan de inte, säger Roland Sawyer, som själv har mångårig journalistisk erfarenhet.

Rent generellt uppmuntrar GAO sina anställda att skaffa sig specialkunskaper genom studier både inom och utanför organisationen. – En hel del skaffar sig juristexamen sen de börjat här. Revision är ett annat viktigt ämne, säger mr Sawyer.

Själv har han funnits i organisationen under ett 10-tal år. Han förmedlar intervjuer med utredare och forskare åt press och andra massmedia. Han är GAOs ansikte utåt, en vänlig gammal tidningsräv som enligt folk i huset har betytt mycket för att GAO under de senaste åren nått ut till press och allmänhet.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...