Balans nr 4 1978

Om förvaltningsrevision i aktiebolag

Bertil Edlund, ordförande i Revisionskommittén, presenterar här den inom kommittén utarbetade beskrivningen, som är avsedd att utgöra underlag för den kommande rekommendationen i ämnet.

Förvaltningsrevisionen har en flerhundraårig tradition i Sverige. Den har utvecklats och förändrats successivt, i huvudsak utan närmare reglering. Motsvarande institut finns som bekant endast i ett fåtal andra länder, varför förvaltningsrevision kan sägas ha utvecklats som en ren produkt av det svenska samhällets och näringslivets behov och revisorernas ambitioner. Inställningen till förvaltningsrevisionen är mycket positiv och en utveckling förutses.

FARs revisionskommitté har sedan mer än två år arbetat på en rekommendation om förvaltningsrevision. Arbetet har bl a resulterat i efterföljande beskrivning. Denna innehåller både överväganden och uttalanden av rekommendationskaraktär. Beskrivningen publiceras här för att underlätta och stimulera till debatt och för att ge komittén ytterligare vägledning inför det fortsatta arbetet. Avsikten är att efter viss anpassning och prövotid omarbeta beskrivningen till en mera kortfattad rekommendation.

Ämnet behandlades utförligt vid FAR-dagarna 1975 med hjälp av en relativt omfattande uppsats av projektgruppen inom kommittén, Sten Lundvall och Bertil Edlund. Uppsatsen har fått en viss spridning och innehållet har återgetts i olika sammanhang.

Genom diskussioner och frågeformulär inhämtades ledamöternas uppfattning om gränserna för förvaltningsrevisionen. Såsom framgår av det referat som lämnades i BALANS nr 6/1975 var enigheten relativt stor om området för förvaltningsrevisionen. Kommittén har även erhållit ledning för sitt arbete av de seminarier i förvaltningsrevision FAR hållit. Revisorns roll i framtiden diskuterades vid Nordiska Revisorskongressen 1976 och även denna har gett värdefull vägledning om revisorns roll och utvecklingen av förvaltningsrevisionen (se kongressboken från XI Nordiska Revisorskongressen).

Beskrivningsproblem

Under arbetet har vi uppehållit oss lika mycket vid beskrivningsproblem och gränsdragningsproblem som vid själva innehållet. Det finns dock ett flertal förhållanden som förklarar svårigheterna; utöver vad som anges i beskrivningen bör följande framhållas:

  • Förvaltningsrevisionen avspeglar och påverkar revisorns roll i företaget. Förväntningar härom och de praktiska förhållandena skiljer sig i hög grad från individ till individ och från företag till företag.

  • Förvaltningen i ett företag omfattar en mångfald skiftande åtgärder.

  • Förvaltningsrevisionen har utvecklats utan att målen för den utvidgade insatsen närmare preciserats och formulerats. Beskrivningen kräver därför preciseringar och inte enbart av mål, syften och teknik, utan även av rapporteringens utformning samt granskningens inriktning och omfattning i detalj.

  • Förvaltningsgranskningen har inte bedrivits lika systematiskt som räkenskapsgranskningen och utbildningsmaterialet är här inte på långt när lika utvecklat som ifråga om räkenskapsrevisionen. Beskrivningen kan således inte utgå från en entydig och etablerad modell av det praktiska arbetet.

  • Det är underförstått att förvaltningsrevisionen inte helt kan uppnå de uppställda eller antagna målen. Av praktiska och principiella skäl kommer revisionen inte att omfatta alla förvaltningsåtgärder eller aspekter, i första hand som följd av begränsningar i revisorns kompetens och de olägenheter som kan uppstå om begränsningar inte görs. Ett flertal gränser måste därför markeras. Rekommendationen måste till stor del inriktas på att markera området för det praktiska granskningsarbetet.

Framförhållning

Ett förslag till rekommendation måste utarbetas med viss framförhållning då den måste avspegla en eftersträvad bästa sed. I vissa delar har denna beskrivning även karaktär av målsättning. Härav följer att tiden för anpassning måste göras extra lång. Det torde därför dröja åtminstone tre till fem år innan innehållet i denna beskrivning har blivit en slutlig rekommendation.

Utvidgad förvaltningsrevision

I förarbetena till 1975 års aktiebolagslag diskuterades en mer långtgående och utvecklad förvaltningsrevision, som skall kunna ge såväl ägare som det allmänna och de anställda värdefull information. Efter diskussion av för- och nackdelar av en eventuellt utvidgad rapporteringsplikt drar föredraganden slutsatsen att man kan vänta sig en utvidgad förvaltningsrevision med den omfattning som god revisionssed bjuder utan närmare reglering i lag.

Mot denna bakgrund har kommittén övervägt hur området för förvaltningsrevisionen skall bestämmas och formuleras. Med utvidgad förvaltningsrevision avser vi då en granskning som går längre än vad som fordras för den mer obligatoriska rapporteringen i revisionsberättelsen om eventuella överträdelser av aktiebolagslagen och bolagsordningen samt om förhållanden som kan föranleda ersättningsskyldighet.

Det har då först kunnat fastställas att förvaltningsrevisionen i praktiken inte stannat vid den mer begränsade insatsen. Såsom anförs i förarbetena har revisorerna redan tidigare från fall till fall utfört en längre gående insats, dels så att den kritiska prövningen utvidgats till områden som inte direkt kan väntas resultera i anmärkningar i revisionsberättelsen, dels så att en biprodukt erhålls från revisionen i form av råd och informellt framförd kritik rörande affärsmässigheten och den allmänna lämpligheten.

I beskrivningen förutsedd utveckling

Beskrivningen innehåller förslag till åtgärder och metoder som i dag inte till alla delar tillämpas allmänt. Till belysning av den utveckling som förutses vill jag särskilt framhålla följande:

  • En utvidgning av förvaltningsrevisionen antas vara både önskvärd och möjlig och bör i första hand göras till områden som antas vara av gemensamt intresse för alla intressenter. I första hand utvidgas granskningen utan att kravet på rapportering i revisionsberättelsen förändras.

  • Granskningen förutsätts bedrivas planmässigt och systematiskt även inom förvaltningsrevisionen.

  • Företagsledningens planering och kontroll samt riskanalys markerar en utvidgning av förvaltningsgranskningen.

  • Budgeten är en viktig informationskälla och blir även föremål för kritisk prövning.

  • Rapportering till styrelsen väntas även i fortsättningen vara ett effektivt instrument och förstärks i de fall styrelsen består av ledamöter utanför direktionen. En utvidgning av granskningen utan att rapporteringen i revisionsberättelsen utvidgas är då ändå meningsfull och av betydelse även för intressenterna.

  • En konstruktiv kritik i framåtriktat och förebyggande syfte antas bäst främja samhällets och näringslivets intressen och kan uppnås om den obligatoriska granskningen i huvudsak ej utvidgas till prövning av affärsmässigheten och effektiviteten samt företagsledningens allmänna lämplighet.

  • Det måste finnas en gräns för kontroll. Kontrollen får ej utvecklas så långt att företagsledningens vilja att ta initiativ och risker hämmas och ej heller så att den främjar en onödig formalism och byråkrati.

  • Den utvidgade granskningen håller sig huvudsakligen till området kontroll och säkerhet – dock mera inriktad på verksamheten än räkenskaperna – till nytta för alla intressenter.

Förvaltningsrevision på längre sikt

I vilken riktning kan förvaltningsrevisionen väntas gå på litet längre sikt? Jag vill inte här ge mig in på en prognos utan begränsar mig till några funderingar.

  • Trots utvecklingen mot planmässighet och utvidgning vill jag gärna se att revisionen inte formaliseras utan bibehåller sin i grunden konstruktiva karaktär.

  • Revisionskåren i Sverige har anledning att uppskatta att förvaltningsrevisionsinstitutet är inskrivet i lagen. Härigenom har vi getts möjlighet att utveckla revisionens innehåll i takt med ändrade förväntningar och behov. Även i många länder som inte har förvaltningsrevisionsinstitut finns förväntningar om en utvecklad revisionsinsats som torde gå mot någon form av förvaltningsrevision.

  • Förvaltningsrevisionen kommer att få fortsatt ökad betydelse, kanske i första hand genom att betydelsen av revisorn som ett organ i företaget förstärks och utvecklas – hans funktion som ett bolagsorgan. En svensk revisor har ju av tradition inte enbart fungerat som en extern ”attestant” av räkenskaper och förvaltning utan har även haft en roll i företaget.

  • Utvecklingen är givetvis i grunden en fråga om prioritering med revisorns kompetens och kapacitet som begränsande faktorer. Revisorskåren växer i ökad takt varför kapaciteten inte bör bli ett hinder. Däremot förstärks behovet av utbildning i bl a företagsorganisation och system för planering och kontroll.

  • Revisionsberättelsens innehåll och utformning kommer på sikt att utvecklas. Strävan bör vara att uppnå en mera informativ och innehållsrik berättelse utan att revisorn övertar ansvaret för informationsgivningen. Det kommer sannolikt att ta tid att finna formerna.

  • De närmaste åren kan antagas präglas av utveckling och konsolidering av den förvaltningsrevision som föreslagits i beskrivningen. Framförallt måste FAR utveckla metoder och anvisningar och ett fullständigt utbildningsprogram för förvaltningsrevision. Det embryo till ett Modulmaskiner för förvaltningsrevision som framtagits genom Revisionskommitténs försorg bör kanske utvecklas och fullständigas.

Granskningens inriktning och omfattning

Beskrivningen liksom en framtida rekommendation ägnar stort utrymme åt att fastställa granskningens inriktning och omfattning. Uppgiften är mera att bestämma området för granskningen än att uppställa mål och metoder härför. Detta har gjorts på följande sätt:

  • Utgångspunkten är att all information som kommer till revisorn skall bli föremål för förvaltningsrevisionell prövning.

  • Granskningen skall planeras och i någon mån systematiseras. Vid planeringen av insatsen skall hänsyn tas till förhållandena i det granskade företaget.

  • Revisorn är inte skyldig att utnyttja utomstående specialister vid granskningen.

  • Granskningen indelas i tre ambitionsnivåer:

    • områden för systematisk granskning

    • områden som granskas översiktligt eller stickprovsvis i den omfattning som bedöms erforderligt i det enskilda fallet

    • om det finns symptom på allvarliga brister skall en utvidgad och fördjupad granskning övervägas, eventuellt med biträde av företagets personal.

  • Till området för systematisk granskning har hänförts aktiebolagslagen och bolagsordningen, enskilda väsentliga förvaltningsåtgärder, företagsledningens planering och kontroll samt riskanalys.

    Organisationen av företaget och funktioner och ekonomiadministrativa system granskas översiktligt eller stickprovsvis, medan företagsledningens allmänna lämplighet i princip ej ingår i förvaltningsgranskningen.

    I riskanalysen ingår mycket som redan idag utförs av revisorerna. En utgångspunkt är att alla intressenter har ett gemensamt intresse av företagets fortbestånd och planmässiga utveckling. Det är då angeläget att företaget analyserar sin risksituation och att revisorn härigenom eller på annat sätt identifierar risker och hot mot företagets fortbestånd och planmässiga utveckling, prövar förändringar i risksituationen och säkerheten i företagets planer. Angreppssättet har stora likheter med granskningen av intern kontroll. Skillnaden är att intresset här riktas till företagets verksamhet och planeringen.

  • Precisering av förvaltningsgranskningens omfattning och inriktning kräver beskrivning av såväl kriterier som granskningsobjekt. Följande kriterier övervägs och kommenteras:

    • Aktiebolagslagen och bolagsordningen.

    • Ekonomisk skada som vållats bolaget uppsåtligen eller av vårdslöshet.

    • Samhällsekonomiska och sociala aspekter.

    • Skada för enskilda intressenter – intressentkonflikter.

Det kan hävdas att med denna uppläggning friheten har blivit alltför stor och förvaltningsrevisionens reella innehåll i ett företag alltför oklart. Vi har dock funnit att det finns ett flertal mycket starka skäl för att tillåta en relativt stor flexibilitet. För det första måste man ställa kostnaden mot nyttan. Det kan inte vara motiverat att utsträcka granskningen om det inte finns klara skäl härför i det enskilda fallet. För det andra skulle en skarp gränsdragning kunna leda till att en i och för sig nyttig utveckling av revisionen hindrades.

Beskrivningen har inte varit föremål för slutlig behandling i kommittén. Innan slutbehandlingen, vilken beräknas genomföras till hösten, emotser vi gärna kommentarer – skriftliga eller muntliga. Innan styrelsen så småningom fastställer ett förslag till rekommendation kommer remissbehandling självfallet att ske i vanlig ordning.

Bertil Edlund, ordförande i Revisionskommittén

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...