Balans nr 4 1978

Pengar in – pengar ut, effekter i ett årsbokslut

Med anledning av Hasso Strandbergs artikel om finansieringsanalys i BALANS nr 1/1978 har Boris Carlsson, kanslichef på Bokföringsnämnden, inkommit med dessa kommentarer.

Då de tankegångar som Hasso Strandberg presenterar i sin artikel Finansieringsanalys i BALANS nr 1/1978 inte bara är ett utmärkt inlägg i debatten om en mera användarvänlig ekonomisk information om verksamheten i svenska företag utan dessutom passar mina egna funderingar, skulle jag vilja spinna vidare på temat.

Bokföringen skall enligt vad som sägs i förarbetena till bokföringslagen skötas på ett sådant sätt att de bokföringspliktiga näringsidkarna kan hålla en tillfredsställande informationsberedskap åt intressentgrupperna (företagsledning, anställda, ägare, banker etc).

Årsredovisningens redovisningsavsnitt i dagens form är fortfarande i hög grad gjord av specialister för läsning av specialister. Den sprids emellertid i stor utsträckning till icke specialister på redovisning och finansiering. Även om vinstbegrepp, bokslutsdispositioner, nyckeltal nöjaktigt förklaras för genomsnittsläsaren, torde det vara svårt för honom att få substans i uttryck och värderingar. Man lever inte av procent! Associationer till den egna plånboken, som en medelsanalys inbjuder till genom att tala om pengar in – pengar ut, bör kunna ge den ekonomiska rapporteringen mera konkret innehåll.

Strandbergs utformning av finansieringsanalysen ger en bra historieskrivning. Mina funderingar går ut på att koppla på prognosen för påföljande räkenskapsår och skapa kontinuitet i rapporteringen.

För det ändamålet är det nödvändigt att ta fram några nyckeltal ur det historiska materialet. Se nedan under avsnittet Nyckeltal och begränsningar. Skuldsättningsgraden kan på detta sätt bli en inbyggd begränsning för det fortsatta handlandet – maximalt låneutrymme beräknas – och den automatiska bindningen av likvida medel i rörelsekapital kan konkret markeras. På så sätt får nyckeltal och restriktioner sin naturliga plats i redovisningen och kan kvantifieras.

MEDELSANALYS (PENGAR IN – PENGAR UT)

Grunden för mina funderingar är Strandbergs tabell i hans artikel i BALANS. För fullständighetens skull återger jag den här: (Se figur 1)

Figur 1

AFFÄRSVERKSAMHET

NYCKELTAL OCH BEGRÄNSNINGAR

Årets fakturering

10.000

1 Medelsöverskott

Årets rörelsekostnader exkl avskr

− 9.000

Medel från årets affärsverksamhet

1.000

%

i % av årets försäljning

Medel använda i årets verksamhet

Lagerökning

  700

2 Kapitalbindning

Ökade fordr

  300

Ökade skulder

− 200 (inkl långa ”passiva”)

−   800

%

Nettofinansiering från årets verksamhet

200

i % av årets försäljningsökning

EXTRAORDINÄRA POSTER

INVESTERINGAR I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Brutto

  850 (allt bet)

Försäljning

− 50

−   800

Återstår att finansiera

−   600

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Skattefinansiering

tot skatt om avsättn ej skett till obesk

reserver

  300

Beslutad skatt

− 100

+   200

−   400

Aktieägarfinansiering

Nyemission

  100

Kostnader

− 5

Utdelning

− 25

+    70

−   330

Lånefinansiering

Nya långa lån

  800

3 Skuldsättningsgrad

Amortering

− 200

Räntor

− 150

3.1 %

max

Kostnader

− 20

+    430

%

BR

+    100

3.2 %

Outnyttjad

Korta lån, nya

  200

Korta lån, återbet

− 300

Kostnader

− 5

Räntor

− 50

−   155

4 Likvida medel

Ränteintäkter

+    10

Kursdiff

%

Disp

Likvida medel, minskning

−    45

Likvida medel vid årets slut

155

Behov

i % av nästa års fakturering

MEDELSANALYS, PROGNOS

MEDEL FRÅN AFFÄRSVERKSAMHETEN

*

Faktureringen som beräknas uppgå till xxxxx kr, ger ett medelsöverskott i procent på xx % (enligt nyckeltal 1)

xxxxx kr

*

Av faktureringsökningen xxxxx kr binds i rörelsekapital xx % (enligt nyckeltal 2)

− xxxxx kr

*

Investeringar i anläggningstillgångar

− xxxxx kr

*

Extraordinära poster

± xxxxx kr

Medelsöverskott/−underskott netto före finansieringsverksamheten

± xxxxx kr

MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

*

Skattekrediter

± xxxxx kr

*

Medel från och till aktieägare

± xxxxx kr

*

Medel från och till långivare

± xxxxx kr

Max skuldutrymme enligt styrelsebeslut xxxxx kr (enligt nyckeltal 3.1)

Outnyttjat skuldutrymme xxxxx kr (enligt nyckeltal 3.3)

*

Ränteintäkter

± xxxxx kr

LIKVIDA MEDEL

Förändring under året enligt medelsanalys

± xxxxx kr

BEHOV AV LIKVIDA MEDEL

Disponibla medel vid årets slut

+ xxxxx kr

Behov vid årets slut (enligt nyckeltal 4)

+ xxxxx kr

Överskjutande belopp resp brist vid årets slut

± xxxxx kr

NYCKELTAL OCH BEGRÄNSNINGAR

Aktuella nyckeltal (se figuren) hämtas sålunda ur medelsanalysen, balansräkning, kassaflödesrapporter. Nyckeltalen kan sammanfattas på följande sätt:

1

* Medelsöverskott/−underskott i procent av årets fakturering

%

2

* Medel som binds i verksamheten till följd av ökad fakturering i procent av faktureringsökningen

%

3

Skuldsättningsgrad

3.1

* Högsta skuldsättningsgrad enligt målsättning

%

Max skuldutrymme xxxxx kr

3.2

* Skuldsättningsgrad enligt BR

%

3.3

* Outnyttjat skuldutrymme xxxxx kr

%

4

* Behov av likvida medel i årsbokslut för att klara svängningar i kassaflöde under året i procent av nästa års fakturering (inkl outnyttjad checkkredit)

%

Nyckeltalen och begränsningarna bör kunna användas för beräkningar i prognosen för påföljande år. Om ändrade förutsättningar kan komma att gälla, som motiverar ändringar av nyckeltal, bör företaget kommentera dessa särskilt i sin verksamhetsberättelse.

KOPPLING TILL BR OCH RR – KRAV PÅ RÄNTABILITET

En återkoppling till de nyckeltal, som f n används vid analys och bedömning av bolagens resultat och ställning – avkastning på kapital/räntabilitet –, kan ske med hjälp av prof S E Johanssons formel för analys av de finansiella sambanden i bolagens BR och RR, nämligen

RE= RT + (RT–RS)S/E

där

RE = räntabilitet på det egna kapitalet

RT = räntabilitet på totalkapitalet

RS = skuldräntesatsen

S/E = skuldsättningsgraden

Prognosens medelsutveckling beräknas ge

en ökning/minskning av bolagets totalkapital (nettotillgångar på

..... kr

och (justerad) nettovinst på

..... kr

som innebär en avkastning på det egna kapitalet på

..... % (RE)

Skuldsättningsgraden ökar/ minskar därigenom till

% (S/E)

och ger en genomsnittlig skuldräntesats under året på

% (RS)

Med dessa förutsättningar fås ett redovisat rörelseresultat på

.....kr

som innebär att totalkapitalet förräntas med

% (RT)

FÖRDELAR MED MEDELSANALYS

  • Man talar i termer som bör kunna förstås av envar. Företagens finansiering kan jämställas med individens – företagens kassa fungerar som den egna plånboken.

  • Man slipper förklara ej kontanta bokföringstransaktioner såsom avskrivningar, nedskrivningar, framtida kursförluster, obeskattade reserver etc. Lättare att förstå investeringar i anläggningstillgångar, skattekrediter etc (pengar).

  • Vinstbegreppet kommer ur fokus; finansiering för överlevnad och tillväxt är det slutliga målet. Vinst är endast ett medel att nå dit genom skapande av medelsöverskott i affärsverksamheten.

  • Intresset för RR och BR tonas ned. Bör upplevas som handlingar

    för lagstadgad kontroll enligt ABL (värderingar, reserveringar, utdelning, likvidation etc)

    för analyser av redovisningsspecialister (börsanalytiker, fiskaler m fl).

  • Nyckeltal kan ges en mening: Upplysa om kapitalbindning (rörelsekapital, likvida medel för säsongsvängningar). Soliditet bör upplevas som en begränsning (maximalt låneutrymme). Svårt få substans i dagens nyckeltal (räntabilitet, likviditet).

  • Genom nyckeltalen kan koppling ske till följande års prognos. Angeläget uppfylla ett kontinuitetskrav i ett företag med löpande verksamhet.

    Prognosen hänger idag i luften. Separat information utan koppling till finansiella förutsättningar.

  • Effekterna av inflationen kan lättare förklaras genom att visa effekterna på penningflödet. Jämför Astras årsredovisning 1976 där finansieringsanalysen i löpande priser ställs mot en analys i fasta priser. Skillnaden blir en effekt på likvida medel i sista hand (belastning).

En medelsanalys skall komplettera årsredovisningen, ej ersätta något annat än möjligen den traditionella finansanalysen.

Boris Carlsson, kanslichef, Bokföringsnämnden

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...