Balans nr 6 1978

80-talets företagsrevision – hälsokontroll eller historieskrivning?

Hur kommer 80-talets företagsrevision att se ut? Auktor revisor Sven-Erik Johansson diskuterar frågan i denna artikel och framhåller att svaret är beroende på hur effektivt revisionsbyråerna kan utnyttja de befintliga resurserna och hur snabbt dessa kan kompletteras.

Läkare och revisorer är två yrkesgrupper som står långt från varandra. Men några paralleller kan man dra. Båda kommer mer än de flesta yrken i kontakt med mänskligt elände; låt vara att det revisorn möter framför allt ligger på det ekonomiska planet. Men främst kan man se likheter i deras arbetssätt.

Läkarens uppgift är att undersöka sin patient, ställa diagnos och om möjligt föreslå åtgärder för att göra någonting åt de sjukdomstendenser som diagnosen kan ha visat på. Revisorn bör enligt mångas uppfattning agera enligt samma mönster i det företag som han reviderar.

EFFEKTIV HÄLSOKONTROLL

Under senare år har utvecklingen inom läkarens arbetsområde gått i den riktningen att man fäster allt större avseende vid den förebyggande hälsovården. Det gäller att organisera och genomföra en effektiv hälsokontroll, som i god tid kan spåra sjukdomstecken så att man snabbt kan sätta in åtgärder. Häri ligger också att vara uppmärksam på faktorer i patientens levnadsförhållanden eller levnadsvanor som kan leda till hälsoproblem –och att varna patienten för konsekvenserna av att inte ändra sitt levnadsmönster.

Det är på motsvarande sätt som revisorerna skall arbeta i företagen enligt mångas åsikt. Hälsokontroll – och helst förebyggande sådan – är den viktiga uppgiften. Men uppfattningarna är fortfarande delade om vilken roll som revisorn skall spela i det företag där han är revisor. Om vi håller oss till de åsikter – och förväntningar – som flera tunga intressegrupper i samhället gett uttryck åt, råder knappast någon tvekan om att revisorns roll i företaget är densamma som läkarens gentemot patienten. Dessa intressentgrupper kan ha blivit besvikna, när de följt utvecklingen i näringslivet under den senare tiden och hört så litet om revisorernas roll i krisföretagen. Hur var det med hälsokontrollen?

För några år sedan förekom det en hel del debatt om revisorernas uppgifter och agerande i företagen. Förvånande nog har det varit relativt tyst under den senare tiden, trots att dagstidningarna och fackpressen skrivit mer om företagsmisslyckanden i olika former än sedan 30-talet. Det hade väl egentligen varit ganska naturligt, om journalisterna frågat sig vilken roll som revisorerna spelat i en del av de kända krisföretagen – och varför man inte slagit larm i tid. Och att man också frågat sig vad det är för mening med att ha en föreskrift om förvaltningsrevision inskriven i aktiebolagslagen, när det så ytterligt sällan förekommer att revisorerna uttrycker någon uppfattning om hur företagens förvaltning blivit skött – och i de få fall när revisorerna varit kritiska offentligt, kritiken kommit när det är för sent.

FÖRVALTNINGSREVISION

Som de flesta yrkesrevisorer är väl medvetna om är området förvaltningsrevision så komplicerat och mångfacetterat och våra resurser så begränsade, att vi i praktiken har tvingats till att sätta ambitionsnivån ganska lågt – så vi skall naturligtvis vara tacksamma för att vi har fått ”vara i fred”. Men kommer samma förhållande att gälla under det följande årtiondet?

För några månader sedan presenterade FARs Revisionskommitté en skrivning om förvaltningsrevision i aktiebolag, som är avsedd att utgöra underlag för en kommande rekommendation (BALANS nr 4 och 5). Låt mig understryka att kommittén enligt min uppfattning gjort ett föredömligt arbete ifråga om penetrering av ämnet och systematisering av frågeställningarna. Efter kommitténs skrivning måste även de varmaste förespråkarna för en utvidgad förvaltningsrevision erkänna, att frågan om förvaltningsrevision är så komplex, att man kan bli betänksam om revisorernas möjligheter att praktiskt arbeta inom området och leva upp till kraven och förväntningarna. Många får kanske också litet större förståelse för revisorernas så ofta starkt kritiserade ”överdrivna” försiktighet.

Men ändå! När det nu finns ett i lagen inskrivet krav på förvaltningsrevision, går en kommande rekommendation med det skisserade innehållet intressenterna till mötes i tillräcklig omfattning? Kommer de olika intressentgrupper som är våra uppdragsgivare att nöja sig med att vi ger förvaltningsrevisionen det innehåll som Revisionskommittén skisserat eller vill man ha en ytterligare utvidgning och ett öppnare agerande? Och vad som framför allt intresserar dem är: Kommer det i framtiden att bli en hälsokontroll eller stannar det vid en historieskrivning? Och den avgörande frågan blir därför, vilka resurser som revisorskåren har.

Revisionskommittén har klokt nog markerat att utveckling och konsolidering av förvaltningsrevisionen enligt vad som föreslagits i beskrivningen kommer att ta flera år. En rekommendation från FAR dröjer därför. Och de praktiska erfarenheterna i förening med en konstruktiv debatt och diskussion i ämnet får ge underlag för den slutliga utformningen av rekommendationen om förvaltningsrevision.

Men det kan väl knappast undvikas att med den breda förankring som skrivningen redan nu har, i förening med önskemålen från många håll om ett kraftfullare agerande från revisorernas sida, det redan nu kommer att betraktas som mindre god revisionssed att inte arbeta enligt den skisserade uppläggningen. Och frågan om resurserna inom revisorskåren att praktiskt fullfölja intentionerna blir härvid en nyckelfråga, också på kort sikt.

RESURSERNA INOM REVISORSKÅREN

Det finns därför anledning att fråga sig om de nuvarande resurserna – som synes vara klart otillräckliga redan vid hittillsvarande lägre ambitionsnivå – kan förstärkas i en sådan takt att ambitionsnivån kan hållas. Här handlar det ju framför allt om uppgifter som ställer höga krav på kompetens och erfarenhet. Och att skapa sådana resurser i tillräcklig omfattning kräver en annan tidplanering än när man tänker i resurser för den traditionella räkenskapsrevisionen.

Även om FAR kan genom centrala insatser på utbildningsområdet och insatser för att stimulera rekryteringen till revisorsyrket åstadkomma betydelsefulla resultat, så måste de största förändringarna ske på byrånivå. Här tror jag att man måste vara uppmärksam på de organisationsförändringar som kan krävas.

”TEAM-REVISION”

En effektiv förvaltningsrevision kommer knappast att kunna utföras, om man håller fast vid det traditionella hierarkiska arbetssättet med den ansvarige revisorn i toppen för en stab med i mer eller mindre hög grad kvalificerade medarbetare under honom. Jag tror att vi måste få en övergång till vad jag skulle vilja kalla ”teamrevision”, åtminstone när det gäller revisioner i litet större företag. Utifrån förutsättningarna och kraven i det enskilda klientföretaget klargör man vilka personella resurser som krävs för att man skall kunna genomföra en förvaltningsrevision och skapar sedan en lämplig grupp för att utföra arbetet. Och teamet måste ofta få en sammansättning, där flera olika kompetensområden är presenterade. Det är knappast realistiskt att räkna med att en enskild revisor skall besitta all den erfarenhet och kompetens som erfordras för en effektiv förvaltningsrevision – och i praktiken kunna sätta av den tid som behövs.

Detta bör bl a leda till att

  • byråerna måste organisera väl samspelta team, som kan undvika ”överflödskommunikation” och effektivitetsförluster i arbetet

  • kraven blir ännu större än tidigare på utbildning – grundläggande utbildning, bred vidareutbildning och ”on the job training”

  • byråerna måste ha tillgång till kompetens på helt andra områden än revision i den traditionella meningen (räkenskapsrevision)

  • den totala tidsmässiga insatsen per uppdrag blir avsevärt högre än hittills; det uppstår härmed en stark press på byråerna att lösa resursfrågorna – och antalet uppdrag per revisor och team blir mindre än tidigare.

De här dragen i utvecklingen behöver i och för sig inte leda till större revisionsbyråer. Ett kvalitativt väl sammansatt team i förening med erforderliga resurser för det löpande arbetet kan, också om man arbetar inom en relativt liten revisionsbyrå, åstadkomma ett lika bra resultat som vad en större byrå kan prestera. Men det blir svårare för en mindre byrå att klara utbildningsfrågorna, att få tillgång till erforderlig bredd i kompetens och uppdragsstruktur att knyta tillräckligt kvalificerade medarbetare till sig och att klara arbetet med att utveckla lämpliga organisationsformer och arbetsrutiner. Det mesta talar därför för att tendenserna mot en koncentration till större byråer förstärkes. Och detta är en utveckling som de olika intressentgrupperna sannolikt enbart ser fördelar i.

Det läggs härmed ett stort ansvar på de större revisionsbyråerna att effektivt utnyttja de befintliga resurserna och att i snabb takt komplettera resurserna. Det blir därför framför allt deras handlande som avgör om 80-talets företagsrevision skall komma att syssla med hälsokontroll av företag eller begränsas till historieskrivning.

Sven-Erik Johansson, auktor revisor

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...