Balans nr 6 1978

Vilken roll kan och bör FAR spela inför 90-talets redovisning?

I föregående nummer av BALANS lämnade Agneta Stark och Jan-Erik Gröjer en bakgrund till området social redovisning och en sammanfattning av den praktiska delen av deras doktorsavhandling. Författarna återkommer här med förslag till hur utvecklingsarbetet mot en social redovisning kan läggas upp och vilken roll revisorerna därvid kan spela.

Det redovisningssystem som vi idag har i Sverige är resultatet av en lång utveckling och en mängd inflytanden av olika slag. Utvecklingen av detta system och av de rapportformer vi har kan ses antingen som gjord på basis av en uppfattning om vissa grundläggande redovisningsprinciper eller som en utveckling som har skett helt pragmatiskt.

Oavsett vilket av dessa förhållanden som har dominerat kan man av de rapporter som publiceras idag utläsa ett antal grundläggande redovisningsprinciper, vare sig dessa är explicita eller ej.

REDOVISNINGENS FUNKTION

Med den funktion som redovisningen bör ha, att kontrollera och spegla effekten av ett företags verksamhet i överensstämmelse med rådande samhällsvärderingar, är det självklart att den ständigt förändras. Förändringarna sker dels genom att synen på företag förändras, dels genom att bedömargruppen förändras men också genom andra förändringar i omvärlden. Ett tydligt exempel på det senare är de penningvärdeförändringar som under de senaste åren lett fram till försök med inflationskorrigerad redovisning.

SOCIAL REDOVISNING

Ett fenomen som de allra senaste åren har börjat visa sig, först utomlands och nu också i Sverige, är det som fått rubriken ”social redovisning”. Detta kan ses som ett exempel på de två första förändringarna ovan. Ansatserna och argumenten inom området har varierat, vilket vi kortfattat behandlat i vår föregående artikel. Gemensamt för de olika ansatserna är att de vill komplettera och ibland ersätta den externa redovisning som vi har idag. Bland dem som arbetar med området finns en uttryckt uppfattning att den externa redovisningen idag inte räcker för de bedömningar av företaget som man i olika sammanhang vill göra.

Några har sett social redovisning som en modefluga, som en företeelse som kommer att försvinna inom kort. Andra har dock ansett att de frågor som aktualiserats är viktiga för en utvecklad intern styrning och extern kontroll av företag. Vi anser att det är väsentligt att granska den kritik som i och med de olika försöken med social redovisning riktas mot den traditionella externa redovisningen. Vi ser den kritiken och vårt eget arbete som ett sätt att väcka debatt i frågan så att ett nödvändigt utvecklingsarbete inom den externa redovisningen kan fortsätta i mer organiserad och målinriktad form.

UTVECKLINGSARBETETS MOMENT

Det arbetet kan lämpligen utföras stegvis och innehålla följande övergripande moment:

  1. Arbete med grundläggande redovisningsprinciper för företagens externa redovisning. Som ett resultat av ett sådant arbete bör framkomma val av utvecklingslinje.

  2. Arbete med den externa redovisningsmodellens struktur.

  3. Utveckling av praktiska redovisningsprinciper för den framtagna redovisningsmodellen. Detta har speciell betydelse när redovisningen skall revideras. Till detta steg hänför vi också frågor av praktisk – administrativ art.

  4. Tillämpning av redovisningsmodellen i ett antal olikartade företag (exempelvis stort – litet företag, varuproducerande – tjänsteproducerande företag).

  5. Analys och förslag till en modell för företagens externa redovisning.

En vanlig utveckling inom redovisningsområdet i Sverige har varit att vissa företag varit föregångare inom ett område, så småningom har en fast praxis utvecklats och slutligen har lagen lagt fast en regel. En sådan utveckling är många gånger långsam men har fördelen att lagregeln är väl prövad. I exempelvis Frankrike och i Norge har lagstiftarna gått före med krav på åtminstone delar av social redovisning (avser anställda och arbetsmiljö). Vi tror dock att en utbredd svensk försöksverksamhet utgör den bästa grunden för lagstiftning och en ny inriktning på den externa redovisningen.

Hur mycket debatt, forskning och utveckling som krävs innan arbetet med det sista steget påbörjas är en bedömningsfråga och beror till stor del av vilka grundläggande redovisningsprinciper som man anser bör gälla. Därför är det viktigt att arbetet tar sin början med de grundläggande redovisningsprinciperna.

FARs ROLL

I stadgarna för FAR står under rubriken ”Ändamål för föreningen” bl a följande; ”att främja sunda principer och rationella metoder i fråga om revision, redovisning och organisation”. FARs roll vad gäller aktiv utveckling av praktiska redovisningsprinciper i form av rekommendationer torde vara förhållandevis väldefinierad. Men vilken roll kan och bör FAR spela i arbetet med grundläggande redovisningsprinciper? Med grundläggande redovisningsprinciper avser vi i första hand välpreciserade utsagor om (års-)redovisningens syfte med utgångspunkt från svar på frågor av typen:

  1. Redovisning, varför?

    1. som kontroll av företag i vissa avseenden?

    2. som mått på företags effektivitet i resursomvandlingsprocessen (som surrogatmått på företags välfärdsbidrag)?

    3. som prognosunderlag för en bestämd typ av framtidsbedömningar?

  2. Redovisning om vem?

    1. Vilken är den relevanta redovisningsenheten?

    2. Överensstämmer ägar- och/eller enhetsteorin med synen på företag idag?

  3. Redovisning för vem?

    1. Vilka målgruppers informationsbehov bör årsredovisningen tillfredsställa?

  4. Redovisning av vad?

    Givet svaren på de tre förstnämnda frågorna, vilket angreppssätt för fastställande av redovisningens innehåll bör väljas?

Med grundläggande redovisningsprinciper avser vi också en uppsättning postulat eller principer som normer för val mellan alternativa praktiska principer (i vår bok ”Social redovisning” (SNS 1978) formulerar vi ett antal grundläggande redovisningsprinciper).

90-TALETS REDOVISNING

Att politiker, opinionsbildare och forskare har ett utvecklingsansvar för dessa frågor tycker vi är självklart. Men vilket ansvar bör FAR idag ta för 90-talets redovisning, ett ansvar som passivt remissorgan eller som aktiv deltagare i utvecklingsprocessen? Det är sedan likgiltigt om vi då kommer att benämna årsredovisningen social redovisning eller utvecklad företagsredovisning. Den enda säkra prognosen är att den kommer att se annorlunda ut än idag. Men det är idag som viljeinriktningen för 90-talets externa redovisning bör bestämmas.

Agneta Stark och Jan-Erik Gröjer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...