Innehåll

Balans nr 6 1978

Finansanalysen – en modell av företaget

Diskussionen om finansanalysens utformning inleddes av Hasso Strandberg i BALANS nr 1/1978. Mats Åkerblom vid Uppsala universitet framhåller i denna artikel att finansanalysen bör ge en pedagogiskt väl utformad beskrivning som skall kunna visas som en modell av det enskilda företaget.

Årsredovisningen är en beskrivning av ett företags verksamhet och tillstånd. Resultaträkningen skall visa resultatet ur olika aspekter: operativ verksamhet, finansiell verksamhet, skattesituation etc. Balansräkningen skall visa företagets tillgångar och skulder i ett givet ögonblick. Dock ger varken balansräkningen eller resultaträkningen någon god beskrivning av vad som skett i företaget under en viss period. Detta är finansanalysens uppgift, och dess förmåga att ge en sådan beskrivning är ett mått på dess värde. Därav följer, att den måste visa alla väsentliga finansströmmar genom företaget, t ex fakturering och lönekostnader.

Med tanke på den starkt vidgade läsekrets som årsredovisningen vänder sig till bör finansanalysen ge en pedagogiskt väl utformad beskrivning: den skall kunna visas som en bild, som en modell av det enskilda företaget.

Vid företagsekonomiska institutionen i Uppsala har undervisningen sedan 1968 utnyttjat en sådan modell för finansiell planering och finansanalys (Finansanalys, Uppsala 1970, stencil, 19 s). Bilden kompletterar en siffermässig uppställning enligt samma modell och skall vara proportionell till beloppen. En sådan bild kan med fördel tas in i årsredovisningen. Ett exempel ges i figur 1 (se Balans 6/1978 sid 10). Bilden blir mindre tydlig i detaljer i denna skala, men den skänker läsaren en blick för proportioner: en höjning av salupriserna med 1 % betyder mer för företagets finanser än att slopa utdelningen, 4 % är mer än ränta, skatt och utdelning tillsammans etc.

Den siffermässiga uppställningen (figur 2) är ungefär densamma som den Jill Elmgren-Warberg presenterade i BALANS nr 3/1978. Skillnaderna är mindre viktiga än den gemensamma ansatsen, men några kan kommenteras.

Figur 2

FORTIA 1976 mkr

Fakturering

603,9

Insatsvaror, köpta tjänster

365,9

Löner

136,2

Soc avg, löneskatt

40,5

176,7

./. 542,6

Rörelseöverskott

61,3

Finansiella intäkter

Utdelningar

0,1

Ränteintäkter

3,5

+   3,6

Extraordinära poster, tillika betalningar

Omlokaliseringskostnader

./.   1,3

Summa överskott

63,6

Fördelning

Räntekostnader

11,0

Skatter

8,7

Utdelning

4,0

./.  23,7

Behållet överskott

39,9

Pensionsfonder, ökar

+   6,2

Extern finans

Checkräkning

./.  26,8

Inteckn- och reverslån

+   7,8

Obligationslån

+  27,3

+   8,3

(Summa) Finans

54,4

Rörelsekapital

./.   1,7

Spärrkonton

./.   3,7

Aktier och andelar

+   0,1

Långa fordringar

+   0,2

Maskiner och inventarier

+  28,5

Fastigheter

+  30,3

Omräkningsdifferens

+   0,7

(Summa) Investering

54,4

Finansanalysen skall beskriva effekter av beslut om investeringar och finansiering. Endast om den gör detta kan den tjäna som uppföljning av – och som utgångspunkt för – finansplanen. Därför skall den visa effekter av investeringsbeslut för sig (fakturering, varuförbrukning, löner samt t ex ränteintäkter) och effekter av finansieringsbeslut för sig (räntekostnader, skatter, utdelning). Investeringsbesluten bör avse all kapitalbindning, även i kundfordringar, varulager och likviditet.

Det är av flera skäl dags för en ordentlig satsning på finansanalys. Ett skäl är de snabba prisrörelserna som företagen utsättes för. Balans- och resultaträkningar samt medelsanalysens nyckeltal blir delvis meningslösa utan omfattande justeringar, men finansanalysen kan med en enkel justering ge en korrekt bild av skeendet. Som Boris Carlsson nämner, kan finansanalysen även lätt användas för att illustrera prisrörelsernas ökade krav på finansieringen.

Det är av stort värde, att Hasso Strandberg startade denna debatt i BALANS nr 1/1978. Hans tankar kan tillsammans med följande debattörers ge ett underlag för den revision av FARs rekommendation om finansanalyser som förestår.

Mats Åkerblom, Uppsala universitet

INFÖRDA ARTIKLAR OM FINANSANALYS

Hasso Strandberg: Finansieringsanalys BALANS 1/78

Jill Elmgren-Warberg: Finansieringsanalys – debattinlägg BALANS 3/78

Boris Carlsson: Pengar in – pengar ut, effekter i ett årsbokslut BALANS 4/78

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...