Balans nr 6 1978

Principer för kursomräkning utländska dotterbolag – svar till Göran Ågerups artikel

Hans Edenhammar, ledamot av FARs redovisningskommitté, kommenterar här Göran Ågerups artikel rörande de principer för kursomräkning av utländska dotterbolag som finns intagna i FARs koncernredovisningsrekommendation.

Det problem Göran Ågerup tar upp i sin artikel är besvärligt. Den internationella utvecklingen på området är splittrad. Praxis bland de stora bolagen i Sverige varierar. Det tycks inte finnas någon idealisk metod. Därför är också det avsnitt i koncernredovisningsrekommendationen som behandlar omräkning av utländska dotterbolag ej fastställd av FARs styrelse utan är tills vidare endast ett förslag till rekommendation.

MONETARY-NONMONETARY-METODEN

Göran Ågerup tar upp det centrala problemet i sammanhanget. Enligt den metod FAR preliminärt fastnat för (monetary-nonmonetary-metoden = MNM-metoden) redovisas kursförluster/vinster på fordringar och skulder då kursändring inträffar medan kursändringen på anläggningar och varulager redovisas först då den är realiserad, dvs för anläggningar i takt med avskrivningar. Detta leder naturligtvis till kursförluster om kursen stiger och det utländska dotterbolaget har finansierat anläggningen helt eller delvis med lokal upplåning. Om kursen sjunker blir det i stället kursvinst, eftersom kursförlusten på anläggningen ej behöver tas förrän i takt med avskrivningen.

Det viktigaste motivet för denna redovisning är att den är i konsekvens med anskaffningskostnadsprincipen och därmed med den redovisning som skulle ha skett om moderbolaget direkt hade ägt anläggningen i Tyskland. Anskaffningskostnadsprincipen får även för inhemska investeringar likartade konsekvenser. Om ett företag investerar i en realvärdeskyddad tillgång (t ex en bostadsfastighet) uppvärderas denna normalt inte i takt med inflationen även om den finansieras med lån där det i räntan ingår en inflationskompensation på långivaren.

BALANSDAGSKURSER

Alternativet till MNM-metoden är balansdagskurser. Med denna metod redovisas kursvinster och förluster på anläggningar redan vid kursändringen. Många anser att detta ger en bättre bild av företaget. Man säger att kursändringen inte påverkar den inkomstström i lokal valuta som den utländska anläggningen ger. Den är värd lika mycket i lokal valuta före och efter t ex en svensk devalvering och har därför stigit i värde mätt i svenska kronor.

Mot metoden med balansdagskurser har invänts att den innebär redovisning av orealiserade kursvinster och att detta är oförsiktigt. Det har lett till metoder där den del av kursvinsten på anläggningar som finansierats med kapital från moderbolaget reserveras, dvs placeras som skuld. Denna reserv får sedan användas för att täcka motsvarande kursförluster senare år. Logiken i detta haltar. Den av moderbolaget finansierade andelen av kursvinsten är ju inte osäkrare än den del som finansierats med lokal upplåning. Metoden är ett typiskt utslag av ”försiktighetsprincipen”.

Andra menar att koncernens resultat överhuvud ej skall påverkas av kursvinster/förluster på tillgångar och skulder i dotterbolag. De förespråkar också balansdagskurs, men för kursdifferenser vid omräkning av dotterbolag direkt till det egna kapitalet utan att det passerar resultaträkningen. Beloppet förs gärna till koncernens bundna medel och kallas ofta ”koncernreserv”.

INTERNATIONELL PRAXIS

I USA föreskrivs MNM-metoden, men där finns också stark kritik mot metoden. I England accepteras både MNM-metoden och CM med reservering av kursvinster på egenfinansierad andel i anläggningar. På kontinenten är praxis blandad.

Det är mot denna bakgrund FAR beslutat sig för att inte definitivt ta ställning när det gäller omräkning av utländska dotterbolag utan tills vidare avvakta utvecklingen i svensk praxis och även den internationella utvecklingen.

Hans Edenhammar, ledamot av FARs redovisningskommitté.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...