Balans nr 7 1978

Företagens framtida rapportering

Det fjärde engelsk-nordiska seminariet genomfördes i Saltsjöbaden den 11–14 juni 1978. Auktor revisor Bernt Gyllenswärd refererar här seminariet som behandlade företagens finansiella rapportering och revisorns granskning av delårsrapporter.

Fourth Anglo-Nordic Seminar som hölls på Grand Hôtel Saltsjöbaden 11–14 juni 1978 bjöd på många möjligheter att återuppliva gamla kontakter samt att knyta nya. Arbetsformen med korta introduktioner och redovisningar med samtliga deltagare samt i övrigt diskussioner i mindre arbetsgrupper gav alla deltagare möjligheter att aktivt deltaga i diskussionerna. Det egentliga seminariet genomfördes 12 och 13 juni varvid ett ämne avhandlades vardera dagen.

FÖRETAGENS FINANSIELLA RAPPORTERING

Dag 1. Ämnet första dagen var:

Financial Reporting: New dimensions and their limitations”. Till grund för diskussionerna låg en uppsats av B D Barton, FCA och en dansk kommentar. Dagen inleddes med en kort presentation av innehållet i uppsatsen varefter deltagarna tillställdes ett antal styrfrågor för gruppdiskussionerna.

Bartons uppsats tog upp följande punkter som förslag på information som i en nära framtid kan komma att krävas av företagen:

1 Mervärdesredovisning

2 Personalredovisning

3 Finansieringsanalys

4 Kortfristiga lån

5 Leasing och liknande åtaganden

6 Redovisning av pensionsåtaganden

7 Transaktioner i främmande valutor

8 Forsknings- och utvecklingskostnader

9 Rörelsegrensredovisning

10 Internationell handel

11 Redovisning av framtidsplaner

12 Social redovisning

13 Energianvändning

Dessa punkter utvecklades och jag återkommer till detta nedan i samband med redogörelsen för gruppdiskussionerna. Barton redogjorde vidare för olika myndigheters och organisationers reaktioner på ett eventuellt utökat informationskrav. Genomgående här var att de flesta förordade mervärdesredovisning (”statement of added value”) och finansieringsanalys. Annan tilläggsinformation var mest ägnad att skapa förvirring.

Enligt en undersökning 1975 av 400 engelska företag, gav 56 % redan ekonomisk information till de anställda utöver de legala kraven. I uppsatsen betonades vidare vikten av att all information måste göras lättförståelig. En annan undersökning genomfördes 1975 för att konstatera i vad mån ekonomisk information förstods av de anställda. Ett frågeformulär sändes ut till 60 förmän och svar erhölls från 30. Bara 2 gav tre rätta svar av fem, 9 två rätta svar av fem, 16 ett riktigt svar och 3 svarade helt fel. Då skall märkas att de ställda frågorna rörde mycket elementära ekonomiska förhållanden.

Sammanfattningsvis konstaterade B D Barton att efterfrågan på ekonomisk tilläggsinformation öppnar nya dimensioner efter hand som intressentgrupperna såsom de anställda, fackföreningar, regeringar, aktieägare, börsanalytiker m fl hävdar sina respektive krav.

I uppsatsen nämndes även en rapport utgiven av FN ”International Standards of Accounting and Reporting for Transnational Corporations” (TNC’s), vilken rekommenderar att de multinationella företagen lämnar ekonomisk tilläggsinformation ungefär enligt ovan angivet schema.

Barton framhåller att det inte bara är de anställda som har svårt att tillgodogöra sig ekonomisk information, stora grupper aktieägare har samma problem. Av denna anledning är det kanske viktigare att förenkla nuvarande information än att tillföra ytterligare information. Bartons råd blir därför: Låt kvalité inte kvantitet bli styrande.

GRUPPDISKUSSIONER

Med utgångspunkt från de styrfrågor som gavs för gruppdiskussionerna skall jag kortfattat försöka redogöra för de synpunkter som framkom.

Information till anställda

Fråga 1. Vilka likheter och olikheter finns mellan Storbritannien och de nordiska länderna vad avser att tillhandahålla information för användare av årsredovisningar utöver aktieägare och speciellt för de anställda?

– Det konstaterades att i stort gäller ungefär samma regler i de olika länderna. I de nordiska länderna förefaller man dock ha en positivare attityd till att förse de anställda med information. Detta speglas även i en mer långtgående lagstiftning härvidlag samt i de avtal som träffats mellan arbetsmarknadens parter vilka saknar motsvarighet i Storbritannien.

Extern information

Fråga 2. Vilket stöd finns för att förse andra än de anställda med information?

– Man måste här skilja mellan intern och extern information. Det kan vara vanskligt att förse vissa externa intressenter med selektiv information. I vissa fall är det dock nödvändigt att tillställa t ex en stor leverantör, av vilken man är beroende, information av samma skäl som bankerna kan fordra detta. På orter med dominerande industrier finns ett ömsesidigt behov av informationsutbyte mellan företag och myndigheter för planeringsändamål.

Det framhölls även att vissa skillnader föreligger i revisorernas roll när det gäller att befatta sig med denna typ av information. I Storbritannien är revisionsberättelsen ställd direkt till aktieägarna, medan i de nordiska länderna det är uttalat att även övriga intressenters intresse skall bevakas.

Mervärdesredovisning

Fråga 3. Vid informationsgivning till de anställda, är mervärdesredovisning en förbättring i jämförelse med den traditionella årsredovisningen? (Se figur 1.)

Figur 1: Exempel på mervärdesredovisning

VALUE ADDED STATEMENT

Year to 31 st March 1976

£ ’000s

Sales Income

12,644

Other Income

379

13,023

Less:

Cost of materials and services purchased

7,470

Difference being wealth created or value added

5,553

Disposals of wealth created

%

To employees

3,202

58

To Governments – Corporation Tax

441

8

To providers of capital

– interest on loans

294

5

– dividends to shareholders

241

4

535

9

Re-invest in the business

– depreciation provision

738

13

– profit retained

637

12

1,375

25

5,553

100

Notes:

Operating surplus less tax is arrived at as follows:

Value Added

5,553

Less:

Paid to employees

3,202

Depreciation provision

738

Interest on loans

294

4,234

Operating surplus before tax

1,319

Less: Corporation Tax

441

Operating surplus less tax

878

– Även här föreligger vissa skillnader mellan Storbritannien och de nordiska länderna. Mervärdesredovisning har ett större berättigande i Storbritannien än i Norden, eftersom den form för resultaträkningens uppställande i kombination med obligatorisk information i förvaltningsberättelse som gäller i de nordiska länderna redan ger det mesta av den information som en mervärdesredovisning ger.

Man var dock helt överens om att en kombination av den vanliga årsredovisningen, mervärdesredovisning och eventuell finansieringsanalys ger den bästa totalbilden.

Det framhölls även att de anställda normalt ej är så intresserade av denna historiska information utan att intresset framförallt är inriktat mot den framåtriktade informationen.

Presentation

Fråga 4. Hur skall informationen på bästa sätt framföras till de anställda på annat sätt än via årsredovisningen, dvs genom diagram, förenklade redovisningsrapporter, videopresentation eller gruppdiskussioner?

– Detta konstaterades i första hand vara ett kommunikationsproblem vilket varje företag hade att lösa på bästa sätt i varje speciell situation.

Relevant information

Fråga 5. Anser grupperna att det föreligger en fara i att fylla årsredovisningarna med information, speciellt icke-finansiell information, som kan vara dyr att framtaga och kanske inte fyller sitt syfte?

– På denna fråga svarades obetingat ja. Stora svårigheter föreligger dock att avgöra vad som är irrelevant information. Redan idag finns ett behov att rensa årsredovisningarna från information som ej kan anses höra hemma där.

Mindre bolag

Fråga 6. Skall mindre bolag undantagas från skyldigheter att lämna tilläggsinformation, till exempel som i Belgien där gränsen för att informera de anställda är satt vid 150 anställda?

– Grupperna ansåg att storleken på företagen skall avgöra. Gränserna bör dock fastställas i avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Egentligen är informationsbehovet detsamma i små som stora företag, men hänsyn måste tagas till personella och ekonomiska resurser.

I Sverige och Norge är mindre företag undantagna från viss informationsplikt enligt lagar och avtal.

Den viktigaste punkten är dock att fastställa vilken tilläggsinformation som avses.

Förenklade rapporter

Fråga 7. Kan det vara en fördel att sända förenklade rapporter till aktieägare och anställda såvida de ej begär en mer detaljerad redovisning?

och

Fråga 8. Om, vilket är fallet i Storbritannien, förenklade redovisningar som komplement till den traditionella årsredovisningen får en ökad omfattning, vilken roll skall revisorn spela vad avser att försäkra att de ger en riktig bild?

– Det konstaterades att det skulle vara en fördel om den förenklade redovisningen kunde inkluderas i årsredovisningen. Problemet ansågs nämligen vara att i en förenklad redovisning endast medtages ett urval av information och problemet är att avgöra om denna ger en fullständig och riktig bild av verksamheten. Lösryckt från årsredovisningen kan detta utgöra ett problem.

Det framhölls att det enda revisorn kan uttala sig om i en separat förenklad rapport är att de uppgifter som redovisas är desamma som de i årsredovisningen.

Det omtalades även att i Storbritannien anges i revisionsberättelsen vilka sidor som är reviderade (= den ekonomiska redovisningen) varför revisorns befattning med övrig lämnad information blir en annan än i de nordiska länderna.

FN-förslag till ekonomisk rapportering

Fråga 9. FN’s kommission rörande de transnationella företagen (nytt begrepp = fd multinationella) har nyligen producerat förslag till ekonomisk rapportering vilket går utöver nuvarande brittisk lagstiftning, börsens krav och redovisningssed. Anser grupperna att det kan skapa förvirring om dessa förslag antages för transnationella företag vid en tidpunkt när ”the International Accounting Standards Committee IASC”, också etablerar internationella redovisnings- och rapportstandards?

– Det är mycket viktigt att alla internationella organ i dessa frågor samordnas. Det kan från konkurrenssynpunkt vara skadligt att tvinga vissa företag till en öppnare redovisning än vad de nationella lagarna föreskriver. Vid framtagande av denna typ av rekommendationer bör särskilt lagstiftningen i de ledande handelsnationerna beaktas för undvikande av sådana problem.

REVISORNS GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORTER

Dag 2. Ämnet för den andra dagens diskussioner var: ”Auditors’ work in relation to interim reports.”

Uppläggningen var densamma som under den inledande dagen och uppsatsen rörande ämnet var författad av Erik Amundsen, Norge. Uppsatsen tog framförallt upp lagstiftningen i Norden och då speciellt i Norge och Sverige, där uttalade lagregler om delårsrapporter finns. I Storbritannien är de börsnoterade företagen endast rekommenderade att lämna delårsrapporter.

Vad avser kriterier för krav att avgiva delårsrapporter anmärktes speciellt att i Norge ett företags balansomslutning skall överstiga ett fixt belopp om Nkr 10 miljoner medan i Sverige som bekant denna gräns är indexerad till 1.000 basbelopp. En annan skillnad mellan dessa båda länder är att något tidskrav för framtagandet av delårsrapport ej finns föreskrivet i Norge jämfört med två månader i Sverige.

Någon officiell registrering motsvarande den svenska sker ej i Norge. Amundsen konstaterade att revisors insats i normalfallet torde omfatta att vid årsrevisionen konstatera huruvida företaget har fullgjort de legala kraven vad avser delårsrapportering. (Jämför uttalandet från FARs revisionskommitté.)

En annan väg att gå är att göra en separat granskning av delårsrapporten, en ”limited review”. Dock är innebörden av detta begrepp ej definierad och känd varken i Storbritannien eller i de nordiska länderna, varför det i nuläget ej torde vara en möjlig lösning. Amundsen anser att en intern rapport till företagsledningen i många fall kan vara ett sätt att agera.

GRUPPDISKUSSIONER

Speciella standards

Fråga 1. Existerar speciella standards för delårsrapporter på samma sätt som för årsredovisningar?

– Inga standards existerar. I Norge och Sverige finns lagregler som uppställer vissa minimikrav på en delårsrapport.

Going Concern

Fråga 2. ”Going Concern”-begreppet i samband med delårsrapporter.

– Samma hänsyn till detta som vid årsredovisningen. Jämförelser med budgets för motsvarande period bör göras och eventuella avvikelser kommenteras.

Revision

Fråga 3. Är det allmänt accepterad revisionssed i de olika länderna att revisorn skall konstatera huruvida företaget har avgivit delårsrapport med föreskrivet innehåll?

– Ja, då lagen föreskriver delårsrapportering som i Norge och Sverige. I övriga länder torde revisorn ha ett visst ansvar att i efterhand granska innehållet i avgivna rapporter med avseende på riktigheter i lämnad information.

Tidpunkt

Fråga 4. Tidpunkten för revisorns granskning?

– Delade meningar förekom. Somliga förordade att granskningen skulle ske före utgivandet, andra, speciellt Sverige, hävdade att detta i de flesta fall är omöjligt på grund av den korta tid som står till förfogande. Samtliga var dock överens om att någon fullständig revision ej var möjlig att genomföra av flera skäl. Ett är att delårsrapporter upprättas med iakttagande av mindre exakthet än årsredovisningen.

I många fall deltager revisorn mer eller mindre aktivt vid framtagandet av delårsrapporter. Detta innebär naturligtvis en viss kontroll, men det är utomordentligt viktigt att i dessa fall för företagsledningen klargöra vilka ansvarsförhållanden som föreligger.

Omfattning

Fråga 5. Omfattningen av revisorns granskning?

– Ingen sedvanlig revisionsberättelse kan avges. Eventuellt kan en rapport avseende en begränsad granskning avges men då måste samtliga intressenter göras varse vad detta innebär.

En grupp hade diskuterat vad en sådan begränsad granskning före avgivandet borde omfatta och kommit fram till följande:

principer

konsistens

going concern

budgetjämförelse

koncernförhållanden

”Short form report”

Fråga 6. Om vi inte har några redovisningsstandards för delårsrapportering och inga regler för revisorns granskning är det då möjligt att avgiva en så kallad ”short form”-rapport som offentliggörs?

– Nej, en sådan rapport skulle bli meningslös (och kanske t o m farlig för revisorn), då ingen egentligen vet vad den omfattar.

”Löpande revision”

Fråga 7. Kan löpande revision (”continuous audit”) göra det möjligt för revisorn att avgiva en ”short form”-rapport?

och

Fråga 8. Behöver begreppet ”löpande revision” definieras eller är det allmänt känt vad det innebär?

– Om begreppet löpande revision innebär att revisorn flera gånger under året besöker en klient för olika revisionsåtgärder är det inget nytt begrepp utan det normala förfarandet vid flertalet revisionsuppdrag. Det ger dock normalt ej underlag för en revisionsrapport över delårsrapporten. Om en annan utökad innebörd läggs i begreppet är det nödvändigt att entydigt definiera denna och göra definitionen allmänt känd.

Ej reviderad

Fråga 9. Om ingen revisionsrapport kan avges över delårsrapporten, skall det inte göras någon hänvisning till revision över huvud taget, eller föredrar ni att det anges att delårsrapporten ej är reviderad?

– Med hänsyn till allmänhetens dåliga kännedom om lagbestämmelser och redovisningssed, torde det vara önskvärt att det framgår av delårsrapporterna att de ej är reviderade. En läsare kan annars förutsätta att materialet har varit föremål för revision. Lämpligt är att företagen själva gör denna markering, ej revisorn.

ALLMÄNT

Som framgår av referatet ovan har seminariet givit tillfälle till ett givande utbyte av synpunkter avseende de upptagna ämnena.

Arrangemangen i anslutning till seminariet uppskattades även mycket, inte minst den avslutande middagen med dans ombord på en skärgårdsbåt under en rundtur i Stockholms innerskärgård. Den enda kritik som kan riktas mot arrangörerna var den dåliga samordningen med vädrets makter, vilket bland annat resulterade i att medföljande damer blev något illa behandlade under sina rundturer i Stockholm.

Bernt Gyllenswärd, auktor revisor

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...