Med anledning av FARs remissyttrande över företagsskatteberedningens slutbetänkande, infört i BALANS nr 6/1978 på sid 14, har auktor revisor Hans Edenhammar inkommit med nedanstående kritiska kommentarer.

Jag har läst och begrundat FARs remissyttrande till företagsskatteberedningens slutbetänkande (se BALANS nr 6/1978). Och jag tycker inte om delar av detta aktstycke. Enligt min mening är FAR som remissinstans tillfrågat för att ge i första hand sina synpunkter på hur förslagen ställer sig från redovisningssynpunkt. Det är väl också rimligt att FAR passar på att lämna mera intressebetonade synpunkter på förslag som direkt berör medlemmarna.

Men det är inte lämpligt att FAR lämnar allmänna finanspolitiska synpunkter på förslagen. Så har enligt min mening skett under punkt 2, 6, 7 samt kanske 8. Speciellt gäller detta punkt 2, där FAR föreslår betydligt större konsolideringsmöjligheter för företagen än vad företagsskatteberedningens förslag innebär. Beredningen var klart medveten om att avsättningar till den föreslagna resultatutjämningsfonden inte för alla företag skulle motsvara minskningen i lagernedskrivningsmöjligheterna.

Jag kan inte se att beredningens förslag angående förrådsartiklar (som inte är korttidsinventarier) på något sätt avviker från FARs rekommendationsförslag. Däremot finns en avvikelse beträffande korttidsinventarier i förråd, som enligt beredningen skall tas med i varulagret, medan dessa enligt FAR-förslaget kunde omkostnadsföras vid anskaffningen. Det är möjligt att remissyttrandet syftar på detta, men det framgår inte, tycker jag.

Enligt punkt 7 bör reglerna för internvinstkonto få tillämpas generellt, vilket står i överensstämmelse med god redovisningssed. Det framgår inte vad som avses med generellt. FAR kan antingen mena att även andra koncernbolag än moderbolag skall få göra internvinstavsättningar vid försäljning till utländska koncernbolag.

FAR kan alternativt anse att avdrag för avsättning till internvinstkonto skall få ske även vid försäljning till svenska dotterbolag. Av FARs yttrande borde framgå vilken utvidgning som avses. Båda utvidgningarna har vidare diskuterats ingående och avvisats av beredningen och det har skett inte utan vägande skäl. Om FAR har en annan åsikt borde man bemöta de argument som beredningen anfört och/eller anföra de nya argument man vill tillföra debatten.

Anförandet av god redovisningssed under punkt 7 är litet lurigt. En okritisk läsare kan lätt få för sig att det skulle vara god redovisningssed att i alla moderbolag göra avsättning till internvinstkonto för både svenska och utländska dotterbolag. Så är emellertid inte alls fallet. Internvinster elimineras i koncernredovisningen men någon reservering för internvinster i moderbolaget (eller annat koncernbolag) behöver ej ske. Observera att enligt FARs rekommendation nr 1 skall internvinstkonto (i moderbolaget) upptas bland obeskattade reserver (se FARs matrikel sid 55). FAR har således snarare uttryckt åsikten att avsättning till internvinstkonto är att betrakta som obeskattat eget kapital och således ej erforderlig. Det är emellertid möjligt att FAR i remissyttrandet helt enkelt menar att en generell avsättningsrätt ej strider mot god redovisningssed. FAR utgår då från (antar jag) att internvinstavsättningarna redovisas enligt rekommendation nr 1 bland de obeskattade reserverna. Om det är detta man menar kan väl ingen invända något mot det, men det är ett ganska poänglöst uttalande.

I punkt 6 anser FAR ingen ändring av ”nuvarande praxis rörande kommissionärsföretag befogad”. Beredningen har två sidors ingående diskussion om olägenheterna med nuvarande praxis rörande kommissionärsbolag. Jag tycker remissyttrandet borde innehålla åtminstone något av de argument FAR har använt för att komma till en motsatt slutsats än beredningen.

Slutligen vill jag påpeka beträffande punkt 10 att däri finns inte ett ord nämnt om den för konsultföretag fördelaktiga möjligheten att avsätta 20 % av lönen till en resultatutjämningsfond.

Enligt min mening är det önskvärt att FAR intar en mera neutral ställning i skattepolitiska frågor än detta remissyttrande ger uttryck för. Vidare bör ett så viktigt remissyttrande som detta vara bättre underbyggt.

Hans Edenhammar, auktor revisor