Balans nr 8 1978

Europas revisorer planerar sin framtid

Den åttonde UEC-kongressen genomfördes i september i Dublin. Auktor revisor Oscar Setterblad lämnar här en redogörelse för vad som framkom under kongressen som hade som tema ”Preparing for the Europe of 1998”.

Revisorer från hela Västeuropa och några länder till har under en septembervecka varit samlade i Dublin. UEC – den samlande föreningen för de europeiska nationella revisorsföreningarna och därför också för FAR – har hållit sin åttonde kongress.

Temat för kongressen låg enligt illvilliga tungor egentligen utanför en revisors kompetensområde, ty det avsåg planering för framtiden.

”Preparing for the Europe of 1998”.

Alla var emellertid nog överens om att det gäller att inte sitta med armarna i kors och vänta på en utveckling, som andra leder. Edmund Burke sade 1795 att ”the only thing necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing”.

KONGRESSENS TEMA: FRAMTIDEN

Revisorn arbetar i samhället och är en del av det. För att kunna planera sin egen insats måste revisorn därför bilda sig en uppfattning om sin omvärld, dess behov och dess krav, nu och i morgon. Europa 1998, hur ser det ut?

Vice premiärministern i den tjeckiska Dubcekregeringen 1968, numera prof vid universitetet i St Gallen i Schweiz, Ota Sik, tecknade i ett synnerligen intressant inledningsanförande en visionär bild av Europa 1998. Han förde till torgs följande grundtankar om den ekonomiska, finansiella och sociala miljö, som revisorn kommer att arbeta i.

  1. Folket kommer att i politiska val ta ställning till och välja en makroekonomisk långtidsplan. Planen reglerar bl a tillväxttakt, utveckling av investering och konsumtion och fördelning av reallöneförbättringen. Planen genomförs av regeringen, som därvid är bunden av den i valet uttryckta folkviljan.

  2. Inom ramen för makroplanen skall företagen agera fritt i konkurrens på marknaderna.

  3. Stora företag skall inte ägas av privatpersoner utan det egna kapitalet skall ”neutraliseras”. Neutraliserat kapital skapas genom löntagarandelar i företagsvinster.

  4. Med stöd av det neutraliserade kapitalet förstärks löntagarinflytandet över företagets ledning. Därför leder den fria konkurrensen inte till kortsiktig effektivitet utan till långsiktigt optimal effektivitet med hänsyn till mänsklig lycka och välfärd.

Många konferensdeltagare ansåg Siks vision vara helt orealistisk och otrolig. Men vi svenskar känner igen delar av detta otroliga såsom en del av vår verklighet redan idag.

REDOVISNING 1998

Till denna framtid gäller det nu att anpassa principer, metoder och system för redovisning och annan information. Särskilt om man tror på Siks vision av ett samhälle med central planering, delvis kanske på världsdelsnivå, av huvuddragen i samhällets struktur är det helt klart att behovet av information kommer att öka.

Den ökande informationen måste lätt kunna sammanställas och förstås. Enhetliga grundläggande principer och normer behövs därför, tillämpliga inom både offentlig och privat sektor. En viss irritation kunde skönjas hos en del revisorer över att redovisningsprinciper idag publiceras på så många olika håll och med olika innehåll. Det ansågs alltmer nödvändigt att åtminstone Europa enas om en General Theory of Accounting. Den skulle sedan utgöra bas för detaljföreskrifter av mera teknisk natur.

Det uttrycktes också starka önskemål om större kunskapsutbyte mellan offentlig och privat sektor. Deltaga i varandras kurser, tidvis arbeta inom den andra sektorn, låna ut personal till varandra var några recept mot enögdhet. Det verkade som om det i många länder inom den privata sektorn finns en stark, nedlåtande misstro mot statstjänstemännens kompetens. Jag tror att vi i Sverige har betydligt större förståelse för och uppskattning av varandra.

REVISION 1998

Vad händer med revisorn? Kongressen diskuterade en rad olika punkter, där de ändrade förutsättningarna kräver anpassning av revisorer eller där revisorn kan påverka utvecklingen.

Några huvudpunkter:

  • revisorn måste lära sig tala förtroendefullt med offentliga sektorns tjänstemän och med fackföreningsfolk för att kunna få deras förtroende. De kanske är hans uppdragsgivare.

  • revisorn kanske måste uttala sig om en rad andra förhållanden än bara de finansiella. Han skall kanske bedöma förvaltningen (som vi svenskar redan i viss grad gör), uppgifter om arbetsförhållanden för personalen, data om miljöfrågor, uppgifter rörande framtidsplanering etc.

  • revisorn måste därför förvärva nya kunskaper i många nya ämnen. Till en del måste dessa kunskaper förvärvas genom att till revisionsbyrån/- laget knyta specialister.

  • revisionsbyråerna blir därför större och spänner över ett större kompetensområde.

  • revisionsberättelsen och andra revisionsrapporter måste vara läsbara och läsvärda för konsumenten. 1998 års konsument är riksdagspolitiker, offentlig tjänsteman, arbetstagarrepresentant eller kanske företagsägare. En engelsk politiker förklarade en gång att han brukade föra ett grovt språk vid matbordet, för då kunde alla följa med och ingen behövde känna sig utestängd.

Oscar Setterblad, auktor revisor

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...