Hasso Strandberg, intendent i Sandviks koncernstab finans, startade i BALANS nr 1/1978 diskussionen om finansieringsanalysens utformning. Hasso Strandberg presenterar här ”fikonlövet” som på en sida lämnar koncentrerad finansiell information.

1 SYNPUNKTER PÅ DEBATTINLÄGGEN OM FINANSIERINGSANALYSER

Det var kanske främst John Hellmans inlägg i debatten, som kom mig att här sticka ut huvudet en gång till. Hans uppmaning att inte glömma bort balansräkningen har jag tagit fasta på. Balansräkningen har stor betydelse. Det tycker också t ex de amerikanska ”rating”-agenturerna och finansanalytiker i Sverige och annorstädes. I exemplet ”fikonlövet” spelar balansräkningen en central roll.

Även Boris Carlssons idéer beträffande nyckeltalens användning är intressanta och tillämpas på ett speciellt sätt i det följande.

Jill Elmgren-Warbergs önskemål om att använda liknande uppställningar för budgetering och analys av historisk utveckling är bra. Dock kan det i en budget (se exemplet) vara lämpligt att tala om en finansieringsbehovsberäkning och ange just det behovet om uppställningens saldo medan det i en historisk analys – kalla den gärna likviditetsförändringsanalys – kanske ser snyggare ut att låta låne- och aktiekapitalfinansiering och likviditetsförändring byta plats. Historiskt sett måste ju alltid likviditeten så att säga räcka till.

Exempel

Finansiell kontrollrapport

Bolag

Godkänd av

den

Nyckeltal

Valuta

Tusental

Bas:

Mål

IB

UB

Miljoner

% av

a

b

c

d

e

VOLYM BEROENDE TILLGÅNGAR OCH SKULDER

1 Kundfordringar

55

16

20

17

2 Övriga tillgångar

3 Leverantörer

4 Övriga skulder

5

6 Lager

54

30

33

30

7 Summa rad 1–6

8 Likvida medel 1

9 Summa 1–8

55

30

35

31

10 Obet investeringar

11 Summa 1–10

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

21 Mask, invent, fastigh

22 Övriga

23 Summa

FINANSIERING

31 Kortfristiga lån

34

30

32

31

32 Checkräkn kred o d (lim)

33 Långfristiga lån

34

70

68

69

34 Summa

41 Aktiekapital

23

60

50

61

42 Reserver

43 Periodens resultat

44 Obeskattade reserver

45 Summa

53

35

31

33

VOLYMTAL

51 Balansomslutn, netto

52 Medelsredov, summa

53 Officiell balansomsl

55

<100

112

82

54 Fakturering fr lager

55 Fakturering summa

56 Löner

57 Antal anställda

FIN BEHOVSBERÄKNING

Fp

Per

Affärsrörelsen

{ 61 + 91

77

63 2

61 Intjänade medel

55

9

9

62 Förändrat medelsbehov (7i)

63 Önskvärd Lf 3(8i)

64 Lf från rörelsen

76

>100

175

22

64 + 91

84

20 4

Finansutbetalningar o d

71 Räntor o d

61

56

43

72 Skatter

73 Extraordinära

74 Amortering

75 Utdelning

41

5

5

4

76 Summa 64–68

77 Lf efter fin utbet o d

Investeringar

81 I maskiner

Finansieringsbehov

91 Enl föreligg budget

92 Om 9e ökas till 35 %

Exempel

Finansiell kontrollrapport

(FIKON)

Bolag

Uppgjord av

x Budget

Period 1979

Verklig

Balansräkning

Medelsredovisning

IB

UB

Tillförda medel

Använda medel

f

g

h

i

VOLYM BEROENDE TILLGÅNGAR OCH SKULDER

1 Kundfordringar

4.000

5.000

1.000

2 Övriga tillgångar

3 Leverantörer

- 2.000

- 2.500

500

4 Övriga skulder

- 1.550

- 1.900

350

5

6 Lager

6.000

8.000

2.000

7 Summa rad 1–6

6.450

8.600

2.150

8 Likvida medel 1

500

700

200

9 Summa 1–8

6.950

9.300

10 Obet investeringar

- 500

500

11 Summa 1–10

6.950

8.800

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

21 Mask, invent, fastigh

12.000

11.500

Avskr 1.200

Invest 700

22 Övriga

23 Summa

12.000

11.500

FINANSIERING

31 Kortfristiga lån

1.780

1.780

32 Checkräkn kred o d (lim)

2.000

2.000

33 Långfristiga lån

8.100

8.450

Nya 650

Am 300

34 Summa

11.880

12.230

41 Aktiekapital

6.000

7.000

Nyem 1.000

42 Reserver

570

270

Utd 300

43 Periodens resultat

100

100

44 Obeskattade reserver

500

700

200

45 Summa

7.070

8.070

VOLYMTAL

51 Balansomslutn, netto

18.950

20.300

52 Medelsredov, summa

2.350

2.350

53 Officiell balansomsl

22.500

25.200 6

54 Fakturering fr lager

18.000

27.000

55 Fakturering summa

20.000

30.000

56 Löner

12.000

14.000

57 Antal anställda

200

210

FIN BEHOVSBERÄKNING

Föreg per

Perioden

Affärsrörelsen

61 Intjänade medel

1.780

2.760 7

62 Förändrat medelsbehov (7i)

+ 1.000

- 2.150

63 Önskvärd Lf 3(8i)

+ 100

- 200

64 Lf från rörelsen

+ 2.880

+ 410

Finansutbetalningar o d

71 Räntor o d

1.000

1.200

72 Skatter

50

50

73 Extraordinära

10

74 Amortering

300

300

75 Utdelning

300

300

76 Summa 64–68

- 1.650

- 1.860

77 Lf efter fin utbet o d

+ 1.230

- 1.450

Investeringar

81 I maskiner

- 1.770

- 200 9

Finansieringsbehov

Rapportanvändning

91 Enl föreligg budget

540

1.650 10

79-02-10

HS

92 Om 9e ökas till 35 %

2.850

etc

Mats Åkerbloms åsikt att en finansieringsanalys bör visa alla väsentliga finansströmmar delar jag, men jag har i exemplet av utrymmesskäl ej utgått från faktureringssumman.

Kred lim enl 32 f och g helt utnyttjade

Själv fin grad I

63 m fl: Lf= likviditetsförändring

Själv fin grad II etc

Kred lim enl 32 f och g helt utnyttjade

51 + 3 + 4 + 10

43 h = 100

44 h = 200

21 h = 1 200

71–73 g = 1 260

63 m fl: Lf= likviditetsförändring

21 i = 700

10 h = - 500

Finansieringsförslag:

33 h = 650

41 h = 1.000

2 ”FIKONLÖVET” (FIKON = FINANSIELL KONTROLLRAPPORT)

Ett överraskande ord i detta sammanhang? Ja visst – men rapporten ”döljer inte mycket”, som någon sade vid introduktionen. Därav smeknamnet. Den verkar kanske lite grötig vid första påseende men sedan man väl lärt sig dess ”fikonspråk”, så gör den nog skäl för namnet. Vad du inte kan säga på en sida .... Det rör sig här om en intern arbetsrapport med nyckeltal, balansräkningar, medelsredovisning samt en likviditetsförändringsanalys (typ cash flow) men kanske skulle någon liknande analytisk uppställning kunna försvara sin plats i en modern årsredovisning. Det är ju ändå så mycket annat i dessa publikationer, som en vanlig läsare ej begriper, men som gläder en analytiker eller en duktig PR-man. En analytiker klarar sig förstås ändå, men analysen skulle kanske gå snabbare och minska risken för feltolkningar.

Exemplet är förenklat och kanske ej så väl genomtänkt. Fler nyckeltal – eller färre – kan användas, balansräkningen redigeras annorlunda etc. Huvudbudskapet är dock: koncentrerad finansiell information. Underlag för budgetrevision, simulering etc eller för historisk analys. Givetvis kan ett fikonlöv ej tävla med de allt vanligare datoriserade modellerna för finansiell simulering o d.

3 ”FIKONSPRÅKET”

Textkolumnen redovisar i den övre delen balansposter, i för svenska förhållanden mindre vanlig ordning, då det bedömts mer ändamålsenligt för rapportens ändamål.

Nyckeltalen skall förstås på följande sätt: I kolumn b angivna siffror hänvisar till radnumren enligt textkolumnen a. I målsättningskolumnen c angiven siffra antyder, att bolaget har uppsatt ett mål i just detta avseende, t ex att kundfordringarna skall vara ca 16 % av den aktuella 12-månadersfaktureringen enligt rad 55. I kolumnerna d och e slutligen anges relationstalen enligt den ingående resp utgående balansen och motsvarande volymtal.

I kolumnerna f och g talar balansposterna sitt eget tydliga språk. Uppgifter om volymer och poster i finansieringsbehovsuppställningen avser perioden (i allmänhet 12 månader) före resp balansdatum.

Kolumnerna h och i slutligen visar helt enkelt förändringarna i balansposterna. Genom att poster av samma finansiella innebörd samlats i samma kolumn måste kolumnernas summor bli lika stora. Genom att vissa balansförändringar så att säga redovisas brutto – avskrivningar/investeringar, nya lån/amortering, nyemission/utdelning – blir uppställningen mer informativ.

Under rubriken ”rapportanvändning” antecknas datum och signatur varje gång rapporten kommer till användning. Bra att ha för utvärdering av rapportnyttan!

4 BRUKSANVISNING

Börja nerifrån. Om jag som läsare av fikonlövet är finansiell beslutsfattare beträffande det aktuella bolagets budget är det troligen det budgeterade finansieringsbehovet, som intresserar mig mest. Därefter följer iakttagelser och reflexioner omkring rimligheten i den budgeterade summan samt om hur finansieringen skall kunna ordnas.

Man kan säga, att den övre delen av fikonlövet betjänar den nedre delen, dvs den kontantflödesuppställning, som i detta exempel slutar med finansieringsbehovet, 1 650 på rad 91 i kolumn g. Bedömningen av om summan är rimlig göres med hjälp av bl a nyckeltalen. Om t ex rörelsens medelsbehov 2 150 enligt rad 62 g – specificerat på raderna 1–6 i kolumnerna h och i – i relation till faktureringen skulle bli lika stort, som året före budgetåret, dvs 35 % och inte 31 % skulle detta medföra 1 200 högre finansieringsbehov (4 % på faktureringen 30.000 enligt rad 55), som då enligt rad 92 g blir 2 850.

Genom att jag har balansräkningarna och medelsredovisningen till hands vid bedömningen av finansieringsbehovet enligt kontantflödesuppställningen känner jag mig säkrare på att allt stämmer så att säga.

Dessutom får jag andra intressanta upplysningar om t ex soliditet, finansieringsstruktur etc.

Finansieringsbehovsberäkningen har avsiktligt redigerats så, att rörelsens likviditelseffekt påvisas.

I exemplet framstår budgetåret som finansiellt sett dåligt, eftersom rörelsen syns producera likvida medel som endast till 32 % täcker finansiella utbetalningar, skatter o d. Detta beror ej på att rörelsen producerat mindre medel utan på att den krävt mer medel i form av ökade lager, fordringar etc.

Rad 10 exemplifierar önskemålet att rensa rörelsens medelsbehov från skulder eller fordringar som avser s k finansbetalningar och investeringar enligt raderna 71–81 i exemplet. Om denna princip tillämpas i de historiska analyserna får man ett säkrare underlag för den viktiga budgeteringen av rörelsens volymberoende medelsbindning. I exemplet antas att finansbetalningarna motsvarar kostnaderna enligt resultaträkningen och att utdelningen ej skuldföres.

Några slutsatser beträffande budgetrevidering dras ej här, då ju exemplet endast avser att redovisa tekniken och meningen med fikonlövet – som ”inte döljer mycket men framhäver väsentligheterna”.

Hasso Strandberg, intendent i Sandviks koncernstab