BALANS och FARs kursverksamhet kritiseras i detta brev som sänts till oss av en ledamot. Är synpunkterna representativa? Låt brevet bilda utgångspunkt för en debatt om FARs aktiviteter!

Alla ledamöter i FAR deltager inte i FARs utbildningsaktiviteter. Alla har dock möjlighet att göra detta. Alla har också möjlighet att påverka utbildningen. En hel del av byråerna har ställt upp och delat med sig av sina erfarenheter när det gällt att planera kurser och studiehjälpmedel. En del byråer tar mer passivt del i utbildningen och några enstaka ledamöter syns ej alls i FARs utbildning. Samtliga FAR-kurser betygsättes kontinuerligt av eleverna. Motsvarar inte kurserna elevernas behov kan utbildningskommittén snabbt reagera och göra ändringar i studieplaner, lärarrekrytering m m.

För någon tid sedan fick vi ett brev från en ledamot i landsorten. I brevet hette det bl a ”att endast grundutbildningskurser behandlar praktisk (?) revision”.

Med skrivsättet – frågetecknet inom parentes – skulle framgå att även detta kan ifrågasättas.

Brevet lyder i övrigt sålunda:

”Enligt Aktiebolagslagen av 1975 föreskrivs:

  1. ”Revisor skall ha insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden, som .... fordras för uppdragets fullgörande.”

  2. ”Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.”

  3. ”Revisor skall följa de särskilda föreskrifter, som meddelas av bolagsstämma....”

  4. ”Sedan revisor slutfört granskning ....”

  5. ”Finner revisor att balansräkningen eller resultaträkningen ej bör fastställas, skall han göra anteckning även om det (på årsredovisningen).”

Enligt ovan framgår ej någonstädes vad revision egentligen är, utan lagstiftarna har ”med varm hand” överlåtit frågan om revision till revisorerna själva och/eller till annan myndighet.

Enär detta ej klart framgår i lagstiftningen är det förvånande att årets kursutbud hos FAR ej mer behandlar den praktiska delen av revision. Att åtskilliga kurser behandlar bokslutsrevision är en sak; det föreligger ju idag ej endast tillstyrkan (till bolagsstämman) av balansräkningen utan fastmer resultaträkningen. Granskar man dessutom FARs tidskrift BALANS, kan man med hänvisning till ovan konstatera att denna tidskrift f n endast är en ”tummelplats för trebetygsstudenter”. Uppenbarligen har den praktiska granskningen överlåtits till resp revisor med medarbetare och diskuteras i så fall endast inom resp revisionsbyrå.

Denna utveckling är endast att beklaga, för hur skall annars arbetet med förbättring av granskningen ske? Eller är detta branschens konkurrensmedel? (Om det senare gäller, varför föreligger i så fall rekommendationer i vissa frågor från FAR?)

Av FAR har utgivits den s k revisionshandboken; ett verk skrivet för åtskilliga år sedan samt varje moment skrivet av enskild revisor. Enär det ej föreligger något tankeutbyte i forum typ BALANS av den praktiska utvecklingen av granskningen, tolkar man detta gärna som att behov ej föreligger.

Det är för mig mycket svårt att tro att jag ensam uppfattar utvecklingen av revision (= löpande granskning) som central och behovet av tankeutbyte med revisorer på andra byråer som nödvändigt.

Var någonstans analyseras konkreta problem (?) typ:

  1. Kassainventering – lämpligt/olämpligt: hur många; varför?

  2. Inventering av kundfordringar genom t ex saldoförfrågan – lämpligt/olämpligt; hur många gånger; varför?; bristande svarsfrekvens?

    Inventering av leverantörsskulder genom t ex saldoförfrågan – se kundfordringar.

    Dokumentation av gjorda arbetsinsatser – arbetspapper etc etc.

    Var diskuteras lämpligheten i ovanstående? Skall sådant utföras? Hur ofta? Varför?

    Om svar på förfrågan av t ex kundfordran ej ges, hur skall det praktiskt bedrivas framgent?

    Det är alltför lätt att här hänvisa till intern kontroll: bristfällig/ej bristfällig.

    Diskussion saknas vidare:

  3. Hur skall revisionen t ex etiskt uppläggas?

  4. Lösning på branschproblem, vilka kan utnyttjas av andra?

  5. Enligt vad som ovan framgår har lagstiftarna placerat själva instruktionen (och samvetet) hos vederbörande revisor (och subjektivt hos FAR) dvs hur revisionen bedrives.

  6. Var finns ifrågasättande av arbetet?

    Arbetets bedrivande?

    Kommerskollegium och/eller andra revisionsbyråer?

    Kan någon verkligen kritisera (positivt eller negativt) annan revisors arbete utan att i sig framstå som tveksam?

    Vem granskar vem?

  7. Hur utvecklas löpande granskning av resp objekt om enligt lagstiftarna ej något facit lämnas? Någon erfarenhetsöverföring genom FARs kurser eller BALANS synes ju ej ske?

  8. Hur sker en naturlig och riktig erfarenhetsöverföring till yngre medarbetare? Mellan revisionsbyråer?

  9. Först efter ett år beräknas man vara lämplig att bevista den ena kursen i praktisk revision.

    Ingenstädes visar FAR lämpliga vägar.

    Skall sådant ske?

    Är FAR lämpligt medium?

  10. Av vad som framgår i FARs utbildningshäfte synes inriktning ske på s k bokslutsrevision: Granskning av varulager, fordran/skuld utländska dotterföretag etc.

  11. Detta är nog så viktigt, men är det inte underordnat den löpande revisionen?

    Operationen lyckades men patienten dog?

    Enligt AL (1975) skall i årsredovisningens förvaltningsberättelse intagas ”händelser av väsentlig betydelse för bolaget som inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut”. Alltför ofta har jag tyvärr påträffat revisorer, vilka helt negligerat detta med ”efter räkenskapsårets slut”.

    Var finns praxis?

    Var diskuteras detta?

  12. Skattelagstiftningen har avseende fåmansföretag påfört dessa vissa ytterligare uppgifter.

  13. Var ligger revisorns ansvar?

    Är revisorn en representant för fiskal instans?

    Styrs inte revisorns arbete medvetet/omedvetet utifrån skatterättsliga frågor?

Med hänvisning till bl a ovanstående frågor skulle jag önska att FARs kurser jämte tidskriften BALANS i större utsträckning lämnade utrymme för frågor av praktisk betydelse för arbetet såsom t ex granskning.

Det är alltför lätt att prata om intern kontroll och god revisionssed, men hur utvecklas detta utan eventuell diskussion? Varje revisor måste ju idag ha sin uppfattning om lämplig intern kontroll och god revisionssed? Utlämnar sig inte branschen härigenom till att myndighet typ Kommerskollegium snart tycker sig vilja styra? Skall branschen styras från statlig myndighet?”

Låt detta tänkvärda brev bilda utgångspunkten för en debatt om FARs aktiviteter. Konstruktiva förslag som syftar till förbättringar har vi alltid efterlyst. Även kritiska synpunkter på BALANS vill vi ha. BALANS skall vara en tidskrift för redovisning och revision. Innehållet kan naturligtvis bli bättre. Inriktningen kan bli en annan och tyngdpunkten i materialet kan självklart skjutas i ena eller andra riktningen. Är synpunkterna i brevet representativa? Det vet vi inte. Skriv gärna eller kontakta redaktionskommittén eller tala med chefredaktören Bodil Sjöö-Mårtenson.