Innehåll

Balans nr 2 1979

Erfarenheter som arbetstagarkonsulter redovisade

En erfarenhetskonferens för arbetstagarkonsulter arrangerades av LO/PTKs konsultkommitté i december. Auktor revisor Erik Rydström, Enskilda Revisionsbyrån AB, konstaterar här att konsultinsatserna kunde få helt olika karaktär beroende på om de avsåg ett stort eller ett litet företag.

LO/PTK:s konsultkommitté anordnade den 18 december 1978 en erfarenhetskonferens för arbetstagarkonsulter. Konferensledare var LO-ekonomen Hans Karlsson. 15 arbetstagarkonsulter deltog och förmedlade erfarenheter. Representanter från ett antal LO- och TCO-förbund var också närvarande. De 15 arbetstagarkonsulter som deltog hade en hel del intressanta erfarenheter att förmedla från uppdrag som omfattade små företag med lägst några 100 anställda till stora koncerner med 10.000-tal anställda som t ex NCB, SCA och KF. Konsultinsatserna hade uppenbarligen helt olika karaktär i det stora företaget jämfört med det lilla företaget.

I det lilla företaget hade konsulter ofta fått ingripa i tvister mellan olika fackliga intressen. En stor del av insatsen i de mindre företagen tycktes gå ut på att lära de fackliga representanterna redovisning och företagsekonomi överhuvudtaget. Utbildningsmomentet var markant. I de stora koncernerna hade konsulternas uppgift en helt annan karaktär. Här gällde det att utvärdera investeringsalternativ ibland i miljardklassen. Ibland gällde det att studera sysselsättningseffekten vid nedläggningar av fabriksenheter och i en del fall gällde det att medverka vid utvärderingar av alternativ vid räddningsaktioner i krisföretag.

Det var således olika typer av konsultinsats som redovisades.

Konsultinsatsen kunde ibland vara av engångskaraktär. I vissa fall borde konsulten sträva efter att avskaffa sig själv. I de stora koncernerna torde dock konsultinsatsen med fördel kunna bli av mer permanent slag. I SCA t ex kan det vara rimligt att till den fackliga referensgruppen på koncernnivå knyta en konsult att biträda kontinuerligt. Hans Karlsson själv redogjorde från erfarenheter vid tre olika företag. Karlsson var för övrigt den förste arbetstagarkonsulten i Sverige och det första företag som hade arbetstagarkonsult var KF-ägda Bygg & Transportekonomi i Mjölby. Att ta fram relevant information var ett viktigt arbetsmoment. Informationen analyserades och granskades kritiskt. Viktigt var också att utforma informationen så att den blev så pedagogisk som möjligt. Han ansåg också att hans uppgift varit att stimulera demokratiseringen i företagen. Bland andra arbetsuppgifter som han haft var att arbeta fram underlag för fördelning av produktionsresultatet.

De fyra auktoriserade revisorer som deltog i konferensen, Ulf Gometz, Per Björngård, Tord Cederlund och undertecknad Erik Rydström, hade alla erfarenheter från konsultuppdrag i stora företag. Gometz och Björngård hade erfarenheter att redovisa från storföretag i akut kris medan Cederlund och undertecknad kunde relatera erfarenheter från företag som lyckats väl. Konsulten blev i krisföretagen ofta indragen i mycket omfattande utredningar och fick tydligen ofta fungera som en katalysator. Dvs konsulten fick fungera som en samlande kraft som styrde in fackets insatser på uppgifter som var genomförbara eller åtminstone syntes vara genomförbara. Kontakten med regeringsledamöter och departement ingick då i konsultens vardagsarbete.

Arbetstagarkonsultfunktionen synes ha kommit för att stanna. Så pass långt som MBA-förhandlingarna hittills framskridit tycks parterna (SAF, LO, PTK) vara överens om att arbetstagarna skall ha rätt till arbetstagarkonsulter. Det kan dock ifrågasättas vilka som skall fylla rollen. Vissa LO-förbund tycks gärna vilja satsa på de auktoriserade revisorerna. På en del håll väljer man fristående konsultbyråer. Ett mindre antal sådana har valt att specialisera sig på arbetstagarkonsultuppdrag. Oberoendet kan i sådana fall klart ifrågasättas. Dessa konsulter uttalar sig tydligen mycket kritiskt om företagens ordinarie revisorer utan att de själva har någon som helst erfarenhet av revisorernas arbetsvillkor. I några fall arbetar de fackliga organisationerna med egna specialister. I framtiden torde dock framförallt i större sammanhang, där det fordras kvalificerad expertis de auktoriserade revisorerna ha en given plats att fylla. FARs arbetsmarknadskommitté (Ulf Gometz, Bengt A Nyström, Erik Rydström) skall bevaka utvecklingen på detta område och planerar att inom FARs ram ta egna initiativ.

Auktor revisor Erik Rydström, Enskilda Revisionsbyrån AB

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...