Balans nr 3 1979

Ändring i momslagstiftningen med förhinder

Regeringens proposition om ändring i momslagstiftningen innehöll förslag om slopande av kontantmetoden och en senareläggning av momsredovisningen med 25 dagar. Ekonomie doktor Rolf Rundfelt, Sveriges Industriförbund, kommenterar här skatteutskottets enhälliga avstyrkande av propositionen.

Skatteutskottet avstyrkte nyligen enhälligt regeringens proposition om en ändring i momslagstiftningen. Utslaget är närmast sensationellt och borde bara kunna förklaras med att propositionen innehöll allvarliga fel. Så var dock inte fallet. Visserligen har den del av propositionen som gäller redovisningsmetoder, utsatts för kritik. Några grossister har åberopat att likviditeten påverkas negativt. Övriga delar, t ex den som säger att räntor inte längre skall beläggas med moms vid kreditförsäljning samt lättnaderna för momsskattepliktiga hyresgäster som hyr fastigheter, har däremot varit länge efterlängtade och inte mött någon opposition. Det naturliga hade därför varit att anta propositionen med de tekniska förändringar som behövts för att klara likviditeten hos berörda företag.

VARFÖR ÄR ÄNDRINGEN AV REDOVISNINGSMETOD KONTROVERSIELL?

När momsen infördes 1968 fick den skattskyldige rätt att välja mellan två metoder vid momsredovisningen – kontantmetoden resp faktureringsmetoden. Vid kontantmetoden utgick man från de fakturor som betalts under redovisningsperioden medan man vid faktureringsmetoden såg på de fakturor som bokförts under samma period. Vilken metod den skattskyldige då valde var främst en funktion av hans kreditvillkor. Ju längre tid som kundfordringarna löpte på i förhållande till leverantörskulderna desto fördelaktigare var kontantmetoden.

Möjligheten att välja redovisningsperiod garanterade den skattskyldige ett visst uppskov med betalningen av moms till staten. Räntevinsten på denna kredit (som f ö förlängdes med ca 2 1/2 veckor i förhållande till den gamla omsen) sågs som en ersättning till den skattskyldige för hans besvär med uppbörden.

Även om sålunda alla skattskyldigas likviditet påverkades positivt av momsuppbörden (åtminstone teoretiskt) kunde det inte undvikas att vissa företag fick en viss försämring. Det var de som tidigare kunnat utnyttja hela omsuppbörden i genomsnitt i ca 1 1/2 månad. I och med momsen reducerades denna förmån eftersom man samtidigt fick ligga ute med moms på leverantörfakturor. (Exakt hur stor försämringen blev är svårt att precisera eftersom den påverkas av många faktorer. För en detaljist som tillämpat faktureringsmetoden vid redovisning av moms torde dock effekten varit försumbar bl a på grund av den lägre momsprocenten (10 %) vid denna tid.)

När 1971 års mervärdesskatteutredning lade fram sitt delbetänkande 1977, föreslogs ett slopande av kontantmetoden. Anledningen var dels vissa kontrollaspekter dels att man ansåg det principiellt fel att tidpunkten för skattskyldighet inte alltid sammanföll med tidpunkten för avdragsrätt. Använder säljaren kontantmetoden kan således en kund med redovisning enligt faktureringsmetoden dra av momsen innan säljaren blir skattskyldig och vice versa.

Båda parter kan alltså vinna på att anpassa kreditvillkoren till redovisningsmetoden. För att undvika missbruk måste det vara bättre om förhandlingarna är ett ”nollsumme-spel”, dvs att vinsten för den ene blir en kostnad för den andre.

Utredningen insåg att ett slopande av kontantmetoden skulle medföra likviditetsproblem för en del av företagen. Detta underströks kraftigt av framför allt Grossistförbundet i remissvaren. Grossistförbundet krävde därvid att företag med långa fordringar skulle få tillämpa kontantmetoden även fortsättningsvis, efter dispens från Länsstyrelsen. Även Industriförbundet, SAF, KF m fl ansåg att konsekvenserna för likviditeten måste beaktas.

Regeringen tog också intryck av denna kritik. Den åtgärd man föreslog, nämligen ett uppskov med redovisningen i ytterligare 25 dagar, visade sig dock otillräcklig som framgår av tabellerna 1 och 2.

Likviditetsförändring vid övergång från kontantredovisning till faktureringsmetod (milj kr)

Tabell 1. Grossistföretag

15 % bruttomarginal = förädlingsvärdeandel

100 miljoner i omsättning/år exkl moms

Leverantörskredittid i antal dagar

Kundkredit i antal dagar

0

30

60

90

0

0

-1,8

-3,5

-5,3

30

1,5

-0,3

-2,0

-3,8

60

2,9

1,2

-0,6

-2,3

90

4,4

2,6

+0,9

-0,9

Tabell 2. Industriföretag

Förädlingsvärdeandel = 50 %

100 miljoner i omsättning/år exkl moms

Leverantörskredittid i antal dagar

Kundkredit i antal dagar

0

30

60

90

0

0

-1,7

-3,4

-5,1

30

0,9

- 0,9

-2,6

-4,3

60

1,7

0

-1,7

-3,4

90

2,6

0,9

-0,9

-2,6

LIKVIDITETSEFFEKT P G A ÄNDRING FRÅN KONTANT- TILL FAKTURERINGSMETOD

Tabellerna visar likviditetsförändringen vid en övergång från kontantmetoden till faktureringsmetoden för två typföretag. Det första antas vara representativt för grossistverksamheten, dvs förädlingsvärdeandelen är förhållandevis låg; endast 15%. Det andra typföretaget har 50 % förädlingsvärdeandel, vilket ligger nära genomsnittet för ett industriföretag. Båda företagen antas ha en årlig omsättning på 100 miljoner exkl moms. Önskar man se effekten för ett företag med 1 miljard i omsättning får således tabellvärdena multipliceras med 10 etc. För båda företagen anges för olika kombinationer av kund- och leverantörkredittider den positiva eller negativa likviditelseffekt som en övergång medför. Ett grossistföretag som lämnar 60 dagars kredit men samtidigt betalar på 30 dagar får alltså en likviditetsförsämring på 2,0 miljoner. Ett industriföretag som har 60 dagars krediter både in och ut får en likviditetsförsämring på 1,7 miljoner osv.

(Enstaka månader kan likviditelseffekten bli antingen större eller mindre beroende på lagerförändringar, stora investeringar etc. Tabellen förutsätter en kontinuerlig fakturering utan tillväxt.)

Av tabellen framgår att likviditelseffekten varierar kraftigt beroende på betalningsvillkoren. Det bör dock poängteras att alla företag som får en positiv likviditelseffekt, dvs de till vänster om den streckade linjen, redan tidigare borde ha gått över till faktureringsmetoden. Med andra ord kommer flertalet av de företag som behållit kontantmetoden att påverkas negativt.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

För att lindra dessa negativa effekter har man diskuterat en rad olika övergångsbestämmelser. Den som föreslogs i propositionen var att redovisningen av momsen skulle ske 25 dagar senare än enligt nuvarande bestämmelser, dvs den 30:e dagen i den andra månaden efter redovisningsperioden. Härigenom skulle företagen få disponera nettot mellan den in- och utgående momsen en något längre period. Värdet av denna senareläggning är dock ganska marginellt, i varje fall för grossisterna. Det kan uppskattas till ca 0,2 miljoner för en grossist med 100 miljoner i omsättning. För industriföretaget med dess högre förädlingsvärdeandel blir motsvarande likviditetsförbättring ca 0,7 miljoner. Jämför man dessa tal med de negativa likviditelseffekterna i tabell 1 ser vi att grossistföretagen skulle behöva uppskjuta redovisningen med 10–20 månader snarare än 25 dagar för att få full kompensation.

SVÅRLÖST PROBLEM

Ändringen av redovisningsperiod är framför allt ett problem för handeln. Inom industrin torde en majoritet av företagen redan ha gått över till faktureringsmetoden, eftersom över hälften av industriproduktionen exporteras. Inom handeln har grossisterna traditionellt spelat en betydande roll som finansiärer av i första hand detaljhandeln.

När momsen infördes innebar den inget negativt för grossisterna. Dessa fick en mindre, positiv likviditelseffekt samtidigt som vissa grupper av företag som valde faktureringsmetoden exempelvis detaljister och exportörer kunde göra betydande likviditetsvinster. (Trots att flertalet detaljister torde tjäna på faktureringsmetoden har de ändå hållit fast vid kontantmetoden.) Ett slopande av kontantmetoden drabbar företag med nettokreditgivning. Något tillspetsat kan man säga att faktureringsmetoden för dessa företag är detsamma som en extra skatt på upp till 10 % av nettovinsten före skatt. Å andra sidan har detaljister, exportörer m fl redan tidigare fått motsvarande vinstförbättring. Ett avskaffande av kontantmetoden skulle alltså medföra att en betydande förmån för näringslivet som helhet reduceras. Ur statsmaktens synvinkel är det antagligen viktigast att nettoförmånen fortfarande är positiv även om förslaget kan drabba enskilda branscher.

Om betalningsvillkoren inom branscherna är standardiserade, vilket förefaller rimligt, behöver dock inte det enskilda företaget hamna i ett sämre läge än sina konkurrenter, vare sig det är stort eller litet, importör eller inhemskt. För branschen som helhet krävs en anpassning i form av antingen ändrade betalningsvillkor och/eller ett högre pris. Sådana förändringar kan inte åstadkommas över en natt. Det är därför rimligt att tänka sig en relativt lång övergångstid så att den nödvändiga anpassningen hinner komma till stånd.

Det gäller också att hitta en acceptabel metod för att kompensera dem som drabbas. Från grossisthåll har t ex framförts förslaget att den utgående momsen skulle redovisas en månad senare än den ingående. För våra 100-miljonersföretag skulle det motsvara en likviditetsförbättring på 1,7 miljoner. Tyvärr saknas uppgifter om betalningsvillkoren i olika branscher uppdelade på hemmamarknad och utrikeshandel. Det torde dock vara rimligt att anta att det helt dominerande antalet företag ligger inom den heldragna linjen i tabell 1, dvs med betalningstider mellan 30 och 60 dagar. Grossistförslaget skulle därigenom i stort sett vara tillfyllest för berörda företag. Ett annat förslag är att den ingående momsskulden när förslaget genomförs får amorteras över ett eller flera år.

Ekonomie doktor Rolf Rundfelt, Sveriges Industriförbund

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...