Balans nr 5 1979

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Bokföringsnämndens förslag till nya regler för värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta har nu remissbehandlats. Ekonomie doktor Rolf Rundfelt, Sveriges Industriförbund, som har läst remissvaren konstaterar här att inemot hälften av remissinstanserna är kritiska mot förslaget.

Remisstiden för Bokföringsnämndens (BFN) hemställan om nya regler för värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta har nu gått ut. Nästan alla remissinstanser har lämnat sina synpunkter. Efter en genomgång av svaren är det min gissning att BFNs förslag inte går igenom ograverat. 12 av de 30 remissinstanserna ställer sig nämligen mer eller mindre avvisande till förslaget. Flera av de organisationer som är positiva, exempelvis FAR, har reserverat sig mot delar i förslaget.

BFNs hemställan tar upp tre huvudfrågor:

  1. När realiseras en kursvinst

  2. Förbud mot periodisering av kursförluster på långa lån

  3. Rätt att sätta av kursvinster på ej betalda fordringar och skulder till en obeskattad reserv.

NÄR REALISERAS KURSVINSTER?

Ur teoretisk synvinkel är det främst den första frågan som är av intresse. Vad det handlar om är när en kursvinst resp -förlust skall anses realiserad. Svensk praxis bygger f n på att det är betalningstidpunkten som är avgörande. I kombination med försiktighetsprincipen har detta tolkats så att kursförluster i princip skall redovisas när kursändringar inträffar medan kursvinsten tas först vid betalningstidpunkten1. I USA har däremot FASB ifrågasatt denna konvention. Efter en övertygande argumentation drar FASB slutsatsen att kursvinster och -förluster realiseras vid kursändringstillfället. Konsekvenserna av detta är att balansdagskurs skall användas oavsett om detta leder till kursvinster eller -förluster.

Det är oklart i vilken utsträckning alla remissinstanserna uppfattat innebörden av BFNs förslag. Med reservation för hur detta kan ha påverkat ställningstagandet är det ändå påtagligt att nästan samtliga remissinstanser skulle önska att balansdagskurs blev tillåten om än inte obligatorisk. Det gäller även de organisationer som avvisat BFNs förslag – exempelvis Bankföreningen, Handelskamrarna, Industriförbundet m fl.

Ett av BFNs argument mot nuvarande praxis och för principen att värdera fordringar och skulder till balansdagskurs, är att försiktighetsprincipen leder till en felaktig resultatberäkning eftersom kursvinster och -förluster kommer att redovisas vid olika tidpunkter. Argumentet för balansdagskurs har dock inget med försiktighetsprincipen att göra utan handlar i stället om tolkningen av realisationsbegreppet. Om enda syftet vore att kursvinster och -förluster skall redovisas vid samma tidpunkt, så vore det en näraliggande lösning att föreskriva att kursvinster och -förluster skall redovisas vid betalningstidpunkten.

PERIODISERING AV FÖRLUSTER PÅ LÅNGA LÅN

På kort sikt är det förbudet mot att periodisera kursförluster som skulle få de största verkningarna på företagens resultat. Helt naturligt är det därför på denna punkt som BFNs förslag möter de starkaste invändningarna. Av intresse är att även FAR önskar bibehålla periodisering i vissa fall, trots att man uttalar ett starkt stöd för BFNs förslag i övrigt.

FARs betänkligheter mot att avskaffa periodisering bottnar i att man anser det fel att exempelvis en redare med en båt vars frakter är prissatta i dollar skall behöva belasta sitt resultat med hela kursförlusten på den långa upplåning i dollar som finansierat båten. I verkligheten skulle ju båtens värde stiga vid en devalvering av den svenska kronan mot dollarn, minst lika mycket som skuldsättningen ökar. Eftersom FAR bedömer det som opraktiskt att överge anskaffningskostnadsprincipen vid värdering av tillgångarna återstår bara periodisering av kursförluster som en (nöd-)lösning. FAR är medveten om att exemplet med redaren inte är unikt. Man föreslår därför att BFN får utarbeta riktlinjer för när periodisering kan bli aktuell. För min egen del har jag svårt att se hur sådana anvisningar skulle utformas för att nämnvärt minska periodisering av kursförluster. Jag föreställer mig att i varje fall de stora internationella företagen äger tillgångar vars värden är internationellt bestämda. Försäkringsbolagen t ex hävdar att de äger betydande poster, utländska placeringsaktier och obligationer och kräver att de skall få värderas till balansdagskurs. Ett tillverkningsföretag med prisledande utlandskonkurrenter äger varulager vars värden är direkt beroende av valutakursutvecklingen osv.

SKATTEFRÅGAN

Det är något överraskande att så gott som alla remissinstanser tillstyrker BFNs förslag att kursvinster på ej reglerade fordringar och skulder skall få sättas av till en obeskattad valutakursreserv. Förslaget innebär ju att man skapar en ny bas för konsolidering. Detta utan att man försökt förklara varför just företag med utlandslån skulle behöva ett extra konsolideringsutrymme. Skulle orsaken vara att utlandslån betraktas som särskilt riskfyllda vore den naturligaste lösningen att tillåta en generell nedskrivning av alla utlandslån.

De tyngsta remissinstanserna på skattesidan, RSV och Kammarrätten i Stockholm har också uppenbarligen haft problem med att motivera sitt ställningstagande för BFNs förslag. RSV skriver att de utgår från att om en valutakursreserv bildas skall avsättningar till den göras obligatoriska. Därigenom ”förhindras att kursvinster som inte är definitiva delas ut, dvs regeln är ett uttryck för försiktighetsprincipen”!

SAMMANFATTNING

Många remissinstanser framhåller att de är positiva till BFNs förslag därför att det minskar skillnaderna i redovisningspraxis mellan företag. Det är ju dock inte självklart att ett införande av en enhetlig värderingsmetod ökar jämförbarheten. Inte minst FARs eget remissvar pekar på att den bakomliggande verkligheten ser olika ut för olika företag. Professor Sven-Erik Johansson är också väl medveten om svårigheterna. Han tillstyrker BFNs förslag, inte för att det är invändningsfritt, utan för att det är den enklaste lösningen på ett svårt problem. Eftersom enkelhet och begriplighet är mycket viktiga egenskaper får dessa överhand framför mer subtila invändningar.

Frågan är om lagstiftaren kan resonera på samma sätt. Eftersom närmare hälften av remissinstanserna är kritiska mot förslaget kan man undra om inte priset för den enkla lösningen blir väl högt. Till detta kommer en betydande osäkerhet om den internationella utvecklingen. Innan FASB avslutat sin nyligen inledda översyn av FASBs statement nr 8 verkar det oklokt att låsa upp praxis i Sverige genom lagstiftning. Den mest sannolika lösningen är därför att ärendet får vila ytterligare något år innan lagstiftaren tar ställning. Det hindrar inte att man redan nu kan införa en ändring i bokföringslagen som skulle välkomnas av snart sagt alla företag: Tillåt företagen de som så önskar att använda balansdagskurs vid värderingen av utländska fordringar och skulder.

Ekonomie doktor Rolf Rundfelt, Sveriges Industriförbund

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...