Balans nr 6 1979

Vinst – vad är det?

Vinsten, dess definition och funktion i näringsliv och samhälle, hade valts som ämne när Civilekonomföreningen arrangerade sin första ekonomdag. Civilekonom Bodil Sjöö-Mårtenson, FAR, lämnar här ett referat över vad som behandlades under dagen.

Den 23 april arrangerade Civilekonomföreningen sin första ekonomdag. Dagen ägnades åt vinst, ett ämne som på förmiddagen belystes i fyra seminarier

  1. Vinst och lönsamhet – beräkningsmetoder för olika parter och syften. Seminarieledare: professor Paulsson Frenckner

  2. Vinst och inflation. Seminarieledare: professor Sven-Erik Johansson

  3. Företagsbedömning på grundval av redovisningsanalys. Seminarieledare: direktör Lennart Låftman

  4. Vinstbegrepp inom marknadsföring. Seminarieledare: direktör Rolf Walles

Eftermiddagen ägnades åt en paneldebatt med representanter från näringsliv och samhälle. Deltagare i debatten var:

Gunnar Dahlsten, VD i Svenska Tändsticks AB

Albert Danielsson, professor vid Tekniska Högskolan, Stockholm

Bertil Edlund, auktor revisor vid Öhrlings Revisionsbyrå AB och ordförande i Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

Hans Hagnell, landshövding i Gävleborgs län

Karl-Axel Linderoth, VD i SPP och styrelseordförande i Statsföretag AB

Utfrågare och debattledare:

Göran Albinsson, fil lic och chef för näringslivs- och debattavdelningarna, Svenska Dagbladet

Bengt Rydén, ekon dr och VD i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS)

Under förmiddagen deltog jag i den seminariegrupp som så stimulerande leddes av Paulsson Frenckner.

Kräkmedel – ja så kan vinsten användas om man ser den historiskt. Men då måste man gå långt bakåt i tiden. Närmare bestämt till 100 år före vår tideräknings början. Då var vinstbenämningen på ett kaliumvätetartrat som användes som kräkmedel.

Om vi nu återgår till modern tid så är definitionen på vinst, intäkter minus kostnader. I kostnaderna skall då inräknas kostnader för bibehållen kapacitet. Det är just i detta sista som problemet ligger. För vad är bibehållen kapacitet? Det är ett mått som erhålls efter vissa justeringsposter där hänsyn tas till bl a inflationen, men vad mer? Skall varje årsredovisning uppta kostnader för att under kommande år bibehålla marknadsandelen och därmed bl a kunna garantera trygghet i anställning måste vissa minimikrav ställas på vinsten. Men vilka krav är det och vad representerar de? Den årsredovisning som då presenteras blir ej godtagbar från skattesynpunkt. Den blir också av stort intresse för konkurrenterna. Det sista löser vi genom att ej göra den offentlig, men hur skall vi då kunna förklara för gemene man vad som är mini-vinst och vad vi menar med det.

Vinst för bibehållen kapacitet kan, om vi undantar skattelagarna, inräknas i avskrivningarna. Vilken vinst måste vi ha för att bibehålla miljön i och kring företaget? Vilka vinstkrav måste ställas för att trygghet i anställningen skall kunna säkras? Vilken är den samhälleligt önskvärda vinsten? Det är bara att konstatera att vi måste bli mer vakna för vidden i de möjliga vinstbenämningarna.

Vinsten beskrivs ofta i formerna räntabilitet och lönsamhet. Räntabiliteten är vinsten i förhållande till kapitalet medan lönsamheten mer diffust beskrivs som ”något överskott” i förhållande till ”någon annan storhet”. Vilka krav finns då på dessa mått som beskriver företagets olika ekonomiska förhållanden? Följande krav ställs som regel:

relevans = måttet skall upplevas som väsentligt

validitet = det skall ge uttryck för det som avses

relaibilitet = det skall vara hållbart för upprepade mätningar

motivering = det skall inge förtroende, överensstämma med måluppfyllelsen

begriplighet = det skall representera en enkel skala som är förståelig

kommunicerbarhet = det skall kunna jämföras med annat

tålighet = det skall tåla mindre mätfel m m

känslighet = det skall reagera för förändringar av betydelse

OLIKA VINSTUTTRYCK

Anställda, konsumenter, miljöbeskyddare, samhälle, ägargrupper, alla har de olika önskemål om vinsten. Vi vill behålla tryggheten i anställningen, köpkraften, kapitalförräntningen.

Trygghetskraven kan förutses i en för varje företag upprättad trygghetsbudget, som med utgångspunkt från väntad händelseutveckling och krav på bibehållen trygghet upptar ett minimi-handlingsprogram med förväntade finansiella följder. Härvid uppstår tre problem

  • vad är bibehållen trygghet för olika parter?

  • hur härleds ett lämpligt minimiprogram?

  • hur bestäms erforderlig finansiering, möjliga källor och nödvändig vinst?

Trygghetsbudgeteringens syften är att förstå kapitalets och vinstens roll och att se mångsidigheten i trygghetskraven.

Vilken är den samhälleligt önskvärda minimivinsten som vi måste planera för för att kunna utvecklas, satsa på framtiden och trygga sysselsättningen?

Dessa frågor och många andra diskuterades under förmiddagen. De ger anledning till många intressanta diskussioner de kommande åren.

ÅRETS MARKNADSFÖRARE

Eftermiddagen inleddes med att Jan Henrik Eliæson, avgående ordförande i Civilekonomföreningen, överlämnade årets marknadspris till Jan Carlzon, VD i Linjeflyg. Jan Carlzon tyckte man oftare borde tänka på att marknadsföring behövs. Inga produkter är så bra att de säljer sig själva. Ingen vet hur lång kön hade varit om marknadsföringsåtgärder hade satts in. Våga satsa!

Det bildspel om vinst som inledde eftermiddagens paneldebatt var en fängslande kaskad i färg och ton av olika sorters vinst.

PANELDEBATTEN

Varje paneldeltagare fick sedan ge sin syn på vinstbegreppet.

Gunnar Dahlsten konstaterade att vinsten är förräntningen på det kapital som binds i verksamheten. Vinsten är ej något fixt, den påverkas av människorna i företaget. Vinsten är inte heller något entydigt begrepp men ändå behövs en definition av vinstbegreppet som gör att de anställda och företagsledningen effektivt kan kommunicera med varandra. Vinsten skall ej maximeras, den skall optimeras, då åstadkoms arbetstillfredsställelse och därmed bättre vinstutveckling.

Albert Danielsson såg vinsten som ersättning för det i företaget arbetande kapitalet, en ej kontraktsbunden förräntning som utgår i efterhand och är ett mått på företagsledningens skicklighet. Vinstens funktion är att kontrollera verksamhetens effektivitet.

Bertil Edlund betonade vikten av det redovisningsmässiga vinstbegreppet. Därvid skulle hänsyn tas till

  • redovisningsstandarden skall ligga på en hög nivå

  • ökat krav på information från företagen

  • intressekonflikter

  • intressenternas behov

  • inflationsredovisning

Hans Hagnell framhöll att årsredovisningarna måste utformas på ett mer begripligt sätt. Varför inte ange kostnaderna per anställd så att sammanhanget mellan siffrorna klargörs. Verksamhetsberättelserna borde också innehålla uppgift om hur långt tekniskt framme företaget ligger, hur man planerat för framtiden och hur stora de kalkylerade avskrivningarna är. Förklara att det svenska samhället till 31 % består av produktion och till 69 % av tjänster! Förklara vem som skall betala för tjänsterna!

Karl-Axel Linderoth tyckte om vinst, lönsamhet, god soliditet och effektivitet. Resultatanspråken är lika i alla företag. Sjung lönsamhetens lov, och glöm inte bort att de sociala insatserna i samhället måste betalas.

Debatten böljade sedan igång under Bengt Rydéns och Göran Albinssons inkvisitoriska och eleganta ledning. Följande axplock från diskussionen dröjer kvar i minnet.

Visst har det funnits litet övervinster. I pressen kommer de alltid att finnas. Men man bör vara precisare vad gäller vinstbegreppet så att hänsyn tas till forskning, utveckling och marknadsinvesteringar....

Det är lättare att sköta fabriker i Sverige än i utlandet. Sverige är helt beroende av utlandsetablering men svenska företag är förbjudna att flytta kapital till utlandet för att ta hem det när det behövs....

Vid vinstoptimering undviks de skadliga inslag som uppkommer vid maximering....

Kostnaderna för marknadsinvesteringar kan i allmänhet beräknas uppgå till samma summa som avskrivning på anläggningar....

Utdelningen till aktieägarna skall täcka förräntningen på insatt kapital och riskersättning för att man satsar pengar....

Företagen måste planera för en viss mängd misslyckanden....

De anställda representerar företaget mer än någon annan grupp och måste delta aktivare för att vi skall kunna behålla ett pluralistiskt samhälle. De anställda måste få del i vinsten....

Informationen från företagsledningarna måste öka. Siffror måste kompletteras med annan information....

Till sist kan konstateras att den första ekonomdagen med säkerhet ej blir den sista om lika intressanta ämnen behandlas även kommande år.

Bodil Sjöö-Mårtenson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...