Har redovisningen och revisionen utvecklats på annat sätt i Canada och USA än i Sverige?

Att mer än 70 väl kvalificerade revisorer reser över Atlanten för att ivrigt studera kollegors erfarenheter är måhända vid första påseendet något förvånande. Vi vet väl hur revision skall exekveras i Skandinavien?

Ja, kanske?! Tveklöst har dock kanadensiska och amerikanska revisorer en hel del att lära oss! Inom vårt yrke – som i många andras – tycks det vara så att man på många sätt ligger före oss i Canada och USA. Vad som är mest fascinerande är att man oftast är betydligt mer formella än vad t ex en normal svensk revisor sannolikt är. Detaljerade manualer med omfattande checklistor styr arbetet på ett helt annat sätt än vad som är fallet på många håll i Sverige. Varför inte de amerikanska arbetsmetoderna har slagit igenom i Sverige i större utsträckning än de tycks ha gjort är förvånansvärt. Redan på 20–30 talen arbetade de stora internationella byråerna med liknande teknik. Först efter andra världskriget – ja, sannolikt egentligen mycket senare – började den amerikanska tekniken slå igenom mer allmänt. Naturligtvis finns det byråer i Sverige som har arbetat efter väldokumenterade, formaliserade principer sedan 30-talet, FARs kursverksamhet med utarbetande av praktikfall och revisionskompendier startade i mitten av 60-talet. Ungefär samtidigt startade rekommendationsutgivandet på allvar. Av kommerskollegiums tillsynsverksamhet vet vi dock att mycket återstår innan kåren av svenska auktoriserade revisorer på alla håll har kommit upp till högsta internationella standard. Det tycks framförallt vara på planerings- och dokumentationsområdet som det brister.

Nu går emellertid som en väckelsevåg runt världen bland de kvalificerade revisorerna ropet på kvalitetskontroll och inspektionsprogram. Erfarenheterna i Canada och USA är värda att studera. Under vår resa som erbjöd 42 timmars föreläsningar i seminarieform fanns rika tillfällen att ta del av ämnen som gav en bild av var yrket står i Canada/USA och vart utvecklingen är på väg.

I en serie artiklar kommer vi att referera våra erfarenheter och täcka ämnen som rekrytering, utbildning, arbetsplanering, kvalitetskontroll, omvärldens förväntningar, utvecklingstendenser samt arbetsmetoder och arbetsteknik.

Många frågor som f n sysselsätter revisorerna i Canada och USA har vi också aktuella i Sverige, men vi kan verkligen lära mycket ännu – och nog var det många av oss som fick en tankeställare däröver.

Rekommendationer på hur mycket vidareutbildning de auktoriserade revisorerna måste bevista har så smått börjat dyka upp här och där i den civiliserade världen. Detta tillsammans med en aktiv kvalitetskontroll driver revisorernas yrkesambitioner framåt. I kombination med en ökad konkurrens – i de flesta fall framdriven av de stora revisionsbyråerna – gör att mindre byråer känner sig jagade och tvingas till en uppstramning av rutiner och kontroll av arbetet. Koncentrationstendenser finns på många håll, men sannolikt kommer det att finnas stora möjligheter för små kvalitetsmedvetna byråer att mycket väl klara sig kvar, i USA lika väl som i Sverige. En förutsättning är dock att de följer revisionsföreningarnas rekommendationer och kan ställa upp på kraven på en aktiv extern kvalitetskontroll. Mycket troligt är också att vi kommer att få flera kedjor av oberoende mindre och medelstora, kvalitetsmedvetna revisionsbyråer som sluter sig samman för att stå emot konkurrensen samt för att gemensamt utveckla arbets- och kursmaterial. Vid ett närmare studium av ”de stora nio” så finner man ju f ö att dessa organisationer ofta består av nationella byråer som inte har givit upp sin självständighet men som utför transnationellt arbete under gruppens namn.

De reflexioner som besöken i Canada och USA har inspirerat till, pekar på vissa utvecklingstendenser. Som yrkesmän i Sverige är det dock viktigt att observera utvecklingen här. Hur påverkar omvärldens förväntningar vår roll? Styr svenska politiker, BRÅ:s utredningar, kommerskollegiums ambitioner och konkurrensen i Sverige yrket i rätt riktning?

Kan vi som yrkeskår undvika att falla i djupa gropar?

Ja visst kan vi det, men vi får ett tuffare klimat att arbeta i, men låt oss anta utmaningen!

Troligtvis kan utvecklingen i USA peka på vart vi är på väg, men vår kvalitetskontroll och våra inspektionsprogram bör få nationella särdrag.

Mycket är lika i Sverige och i USA inom vårt yrke. Nu tycks det t ex ha gått prestige i att deltaga i institutens styrelsearbete och i Canada sade man på CICA att de stora byråerna slogs om ordförandeposten inom föreningen.

Vad konkurrensen och den aktivare marknadsföringen innebär för små och medelstora byråer är det svårt att överblicka, men nog förefaller det som det finns risk att dessa byråer kommer i kläm när elefanterna börjar dansa.

Erik Rydström, auktoriserad revisor, Enskilda Revisionsbyrån AB