En överskattning av vinsten kan bli resultatet om endast partiella inflationsjusteringar görs.

Du säljer ett varulager med hygglig förtjänst. 15 % räcker mer än väl till att betala räntorna på lånen som är 12 %. Den alltid lika misstänksamme analytikern undrar dock om 15 % är så mycket att skryta med när inflationen uppgått till 10 %. Jo, svarar Du, priserna på mina varor har inte stigit alls under året. Däremot har inflationen urholkat mina skulder så den verkliga vinsten är högre än den jag redovisat.

Känns situationen igen? Kanske inte, exemplet är överdrivet. Ändå illustrerar det hur flera svenska börsföretag beskriver effekterna av inflationen i sina årsredovisningar. Det är ett exempel på risken att enbart göra en partiell inflationsjustering av årsredovisningen.

VANLIGT MED PARTIELLA JUSTERINGAR

Partiella justeringar är relativt vanliga i svenska årsredovisningar. Det framgår av nedanstående tabell som bygger på en genomgång av drygt 70 börsbolag, d v s samtliga rörelsedrivande företag på den gamla börslistan exkl banker och försäkringsbolag. Se tabell 1.

Tabell 1

1977

1978

1979

1980

Nukostnadsavskrivning

49

44

36

34

Nukostnad sålda varor

37

31

25

27

Vinst på skulder

7

11

8

10

Nukostnadsvärdering av anläggningar

4

5

5

4

Den vanligaste informationen gäller nukostnadsbaserade avskrivningar och nukostnad på sålda varor. Intressant är dock att konstatera att antalet företag som ger denna information minskat med ca 1/4 mellan 1977 och 1979. Därefter tycks en stabilisering inträffat. Det finns naturligtvis flera förklaringar till den här utvecklingen men ett skäl som ofta anförts är att företagen pekat på risken för en underskattning av vinsten. Analytiker har belastat resultatet med nukostnader vilket många företag menar ger en felaktig bild av deras vinstkapacitet.

VINST PÅ SKULDER

Delvis för att motverka denna underskattning har ett antal företag redovisat en ”vinst på skulder”. För 1980 är det 10 stycken varav 2 använt sig av den s k skuldandelsmetoden. Innebörden av detta är att man återfört den del av merkostnaderna i nukostnadsredovisningen som svarar mot skuldsättningsgraden.

För återstående åtta företag har vinsten på skulderna beräknats genom att multiplicera nettoskulderna med förändringar i konsumentprisindex. Med denna beräkningsmetod finns det en uppenbar risk för att den tidigare underskattningen av vinsten byts mot en överskattning.

ATLAS COPCO

Som illustration kan vi se på Atlas årsredovisning för 1980. Där anges de finansiella nettoskulderna till i genomsnitt 1,4 miljarder. Med utgångspunkt från inflationstakten i olika länder redovisas en inflationsvinst på 150 miljoner, d v s knappt 11 %. Samtidigt anger Atlas att man gjort en lagerprisvinst på 100 miljoner. I relation till det genomsnittliga lagret motsvarar det ca 4 %.

Om vi antar att nettoskulderna i sin helhet används för att finansiera varulagret ser vi att lagret alltså ökat med 4 % i värde. Det är denna inflationsvinst man vill eliminera. Mot detta ställs vinsten på skulderna som är 11 %. Precis som i det inledande exemplet går ekvationen inte ihop.

RELATIV PRISFÖRÄNDRING

Vad är det då som saknas? Svaret kan sammanfattas med ett krångligt ord nämligen årets relativprisändring. Annorlunda uttryckt måste resultatet belastas med skillnaden mellan prisstegringen på lagret och den allmänna inflationstakten, d v s 7 %. Det kan också formuleras som att skulderna borde ha minskat med 11 % i värde men p g a att de investerades i ett varulager som bara steg med 4 % så förlorade man 7 %. Kravet på en särredovisning av denna relativprisförändring finns med i de fullständiga modeller för inflationsredovisning som getts ut av FAR (variant 3) och det amerikanska FASB.

REDOVISNINGEN KAN VARA RIKTIG

För fullständighetens skull bör tilläggas att Atlas redovisningsmetod kan vara riktig. Om fastigheter och maskiner stigit kraftigt i värde kan genomsnittet av prisstegringarna för samtliga tillgångar precis motsvara inflationen. Det är osannolikt men det finns åtminstone ett företag som hävdar att så är fallet, nämligen SCA.

I SCA uppgår lagerprisvinsten till ca 4 %. I likhet med Atlas anges en vinst på skulderna som i SCAs fall motsvarar 14 % av nettoskulderna. Eftersom lagret i SCA är en relativt liten del av balansomslutningen räcker det med en värdestegring på anläggningstillgångarna på ca 16 % för att resultatet skall vara rätt beräknat. Det är naturligtvis möjligt även om man som läsare av årsredovisningen kan känna en lätt tveksamhet när man läser: Anläggningarna har räknats upp med SCBs index för anläggningstillgångar, dock med en viss reducering för den tekniska utvecklingen.

Slutsatsen är klar: Om man vill beskriva inflationseffekten på företagets bokslut görs det bäst inom ramen för någon av de fullständiga modeller för inflationsredovisning som utvecklats under senare år.

Rolf Rundfelt, ekonomie doktor, Sveriges Industriförbund