Bokslutsrevisionerna för 1981 börjar bli klara. Hur har det gått för de svenska företagen?

Kapital- och fastighetsförvaltning bäst

Bengt Persson, Osborne Johnsons Revisionsbyrå AB, Stockholm: Utvecklingen av den privata konsumtionen har varit svag. Vidare har byggnadsverksamheten legat på en låg nivå. Om man bortser från våra kända krisbranscher så har därför detaljhandel, byggnadsföretag och deras underleverantörer drabbats hårdast. Men bilden är ingalunda entydig. Mindre och medelstora företag med duktig personal och skicklig företagsledning visar trots dessa svårigheter ofta förbluffande bra resultat. Nära kontakt mellan ledning och personal skapar säkert större förmåga till anpassning till förändrade situationer.

Dollarns uppgång har ställt många företag inför nya problem.

Man skall naturligtvis inte glömma att vi har många framgångsrika exportföretag, både små och stora, ta t ex bilindustrin och dess underleverantörer. Generellt kan nog emellertid sägas att de mest vinstgivande företagen under 1981 återfinns inom kapital- och fastighetsförvaltning.

Inte tillräckligt bra

Ulf Egenäs, Sjöåker Revisionsbyrå AB, Stockholm: Resultat kan givetvis mätas på flera sätt. Om man inledningsvis nöjer sig med absoluta tal och samtidigt accepterar den begränsade överblick varje individuell bedömare vid nuvarande tidpunkt rimligen måste ha, kan dock vissa konstateranden göras.

Banker, sakförsäkringsbolag liksom finansbolag visar goda resultat. Försäkringsbolagens resultat kommer till dominerande delen från kapitalförvaltningen medan försäkringsrörelsen är mindre imponerande.

Tillverkningsföretagen ger i allmänhet små eller inga överskott medan tjänstesektorn visar upp en blandad bild. Vissa konsultsektorer är mycket svaga. Exempel härpå är företag med verksamhet beroende av investeringsnivån i landet.

Väljer man att mäta relativa resultat upplevs nog dessvärre resultaten 1981 som otillräckliga oavsett vilka tal de relateras till. Visserligen har ett antal börsföretag visat en förbättrad utveckling men knappast tillräckligt bra för att medge de kraftfulla satsningar som behövs i form av offensiva investeringar. Samma brist på investeringar återfinner man i de mindre och medelstora företagen givetvis sammanhängande med en otillräcklig lönsamhet. Tyvärr har inte 1981 varit ett så bra år som skulle behövas för att framtidstro och investeringsvilja skall tillväxa i svenskt näringsliv.

Något bättre än 1980

Hans Karlsson, Bohlins Revisionsbyrå AB, Norrköping: Många företag synes ha uppnått förväntade operativa resultat, vilka också är något bättre än 1980. Finansnettot har för normala rörelsedrivande bolag ofta blivit sämre än tidigare. Dels beroende på högre skuldsättningsgrad, dels beroende på det höga ränteläget. De positiva effekterna av höstens devalvering har knappast hunnit sätta några spår i boksluten medan för många företag omvärdering av skulder i utländsk valuta givit stora engångs- (?), extraordinära (?) kostnader. Denna effekt av devalveringen har för många företag blivit synnerligen kännbar.

Sågverksbranschen har haft mycket stora svårigheter 1981 och om inte förhållandena snabbt förändras kan 1982 bli ett synnerligen besvärligt år för denna bransch.

Svårt för skogsbolagen

Henning Cato, LRFs Revisionsbyrå AB, Malmö: Av våra klienter har de kapitaltunga industrierna drabbats av det höga ränteläget. Under senare år genomförda nyinvesteringar uppvisar i en del fall ”sämre” lönsamhet än vad som förutsatts.

För livsmedelssektorn uppfattar jag 1981 som ett mellanår, vilket dock för vissa företag inneburit god lönsamhetsutveckling och ökad soliditet.

Försäkringsbolagen och bankerna har i allmänhet haft ett bra år. För bankerna har räntenettot förbättrats.

Skogsbolagen har haft svårigheter på virkessidan. Den inhemska efterfrågan på trävaror har varit otillfredsställande och osäkerheten om ränteavdragen har drabbat byggsektorn hårt. Massan har gått bättre till följd av den höga dollarkursen och devalveringen. Men lönsamheten har ändå inte varit mycket att glädja sig över och konjunkturen var svag.

Grosshandeln har haft en del prisstegringsvinster på sina lager men även här har ränteläget tvingat fram ytterligare åtgärder för att minska kapitalbindningen. En viss soliditetsförbättring har kunnat iakttagas.

Likviditeten är i allmänhet tillfredsställande bland företagen.

Gynnsammare än tidigare år

Ove Hallberg, Revisionsfirman Ranby & Co AB, Linköping: En iakttagelse, som jag troligen delar med flertalet andra revisorer, är att det är omöjligt att generellt uttala sig om hur det gått för de svenska företagen. Avvikelserna från ”riksgenomsnittet” är stora. Detta gäller även avvikelser inom en och samma bransch. Flera gånger har jag haft nöjet att konstatera att vissa företag inom en bransch gått väldigt bra, trots att branschen i sin helhet har haft en dålig utveckling. Jag tror att detta är någonting som ofta glöms bort. I den allmänna anda av svartmålning som massmedia i stor utsträckning ägnat sig åt har man haft svårt att se ljusglimtarna i mörkret. Skall jag ändå försöka mig på en allmän bedömning är det att utvecklingen för företagen under 1981 tycks vara gynnsammare än närmast tidigare år. Med utgångspunkt från det relativt gynnsamma kostnadsläge som erhållits genom modesta avtal på arbetsmarknaden kan man vidare hoppas att detta läge ytterligare förbättras under 1982. Vad som därefter kommer är mycket beroende av kommande lönerörelse.

Det finns företag som vida överträffar genomsnittliga siffrorna. Det finns också företag och branscher som under 1981 har haft ett dåligt år. Några sådana som jag i min verksamhet fått erfarenhet av gäller sågverksindustrin, delar av detaljhandeln samt möbelindustrin. Tyvärr finns ytterligare näringsgrenar som under 1981 visat en otillfredsställande utveckling.

När det gäller att bedöma hur företagen gått ett visst år är olika vinstbegrepp de måttstockar som vanligen används. För bedömning på lite längre sikt är det enligt min mening viktigt att mäta storleken på orderingången och den förväntade vinsten på orderstocken. Det är ju viktigt att inte bara titta bakåt utan även framåt.

En annan reflektion när det gäller att bedöma hur ett företag gått är att vinsten i många fall av företagarna inte anses vara särskilt väsentlig. Hur skall man annars förklara att t ex lantbrukare fortsätter sin verksamhet. Flertalet lantbrukare skulle erhålla ett bättre resultat genom avyttring av sin gård och investering av pengarna på vanligt bankkonto. Sysselsättningen och känslan av att uträtta något produktivt förmodar jag är drivkraften i dessa fall. Liknande är förhållandet i flera småföretag.

En viktig aspekt är även hur vinsten används. Härvid kan konstateras att större delen av företagsvinsterna i Sverige tillåts verka för en utveckling av företaget. Detta befrämjas av vårt företagsskattesystem som tillåter att vinster beskattas lågt om de stannar kvar i företaget. Vid en jämförelse med flera andra industriländer framstår den svenska företagsbeskattningen som mycket lindrig. Detta förhållande torde vara mycket litet uppmärksammat såväl inom som utom landet. Möjligen kan ytterligare information om detta medverka till fler internationella företagsetableringar i Sverige och medföra en utveckling av vårt näringsliv och vår arbetsmarknad.

Kärvt för industriföretagen

Lars Lundberg, Lundberg Janson Kärnekull Revisionsbyrå AB, Stockholm: Förväntningarna inför 1981 – uttryckt i såväl i form av försäljningsvolymer som resultatsiffror – var överlag lågt ställda. Utfallet har blivit att flertalet företag gått som väntat, men att också många företag överraskat positivt.

Några exempel på sådana positiva överraskningar inom detaljhandeln finns inom sällanköpsvaruhandeln, där tydligen konsumenterna hade spenderskjortan på sig inför julen i en del butiker. Företagen återfinns främst inom beklädnads-, hemutrustnings- och fritidsvaruhandeln. Exempel på sådana företag som istället fått kanske större problem än väntat är bildetaljhandelsföretag.

Partihandelsföretagen har utan tvekan känt av de minskade serielängderna i industrins storföretag, varför volymökningarna i särskilt ”komponentföretagen” stagnerat. Några lysande undantag utgör de företag som hunnit med i ”videoboomen” samt i ”mikrodator- och ordbehandlingsboomen”.

Det är också fullt klart att industriföretagen haft det kärvt. Det ser ut som om tillverkningsindustriföretagen med viss ansträngning klarat sig skapligt, medan byggnads- och entreprenadföretag i flera fall har överlevnadsproblem.

Beträffande övriga företag (sådana som inte räknas till nyssnämnda tre grupper) kan nämnas att åkerierna – de mindre trots snösvängen – haft ett dåligt år 1981. Fastighetsförvaltande företag visar däremot bra resultat för 1981. Ett bra år har också flera konsultföretag haft – särskilt då konsulter med ”rationaliseringsinriktning” och revisorer.

Till sist vill jag påpeka att företag som klarat sig bra, respektive företag som klarat sig dåligt finns inom alla branscher – i varje fall bland de mindre och medelstora företagen. Företag som kostat på sig en ordentlig resultatplanering och periodisk resultatuppföljning klarar sig bättre än de som intresserar sig för ekonomin endast vid bokslutstillfällena.

De lämnade svaren är de tillfrågades personliga åsikter.