Balans nr 1 1983

Revisorns utbildning

För att tillgodose att utbildnings- och kunskapskraven på de kvalificerade revisorerna är tillräckliga är det kanske nu dags att införa någon form av revisorsexamen.

Vid den 12:e Internationella världskongressen för revisorer i Mexico hade jag tillfälle att deltaga i en arbetsgrupp som behandlade frågan om revisorernas utbildning, både från grundutbildnings- och fortbildningssynpunkt. Evenemanget råkade tidsmässigt sammanfalla med att jag inlämnat min förnyelseansökan till Kommerskollegium. Efter att ha klarat av de enligt min uppfattning många gånger meningslösa sifferuppställningarna känner jag mig motiverad att uppta några frågeställningar i ämnet till belysning och förhoppningsvis debatt.

TIDIGARE INLÄGG I BALANS

Utbildningsfrågor tillhör ett av de mest återkommande ämnena i Balans korta historia. Huvuddelen av artiklarna koncentrerar sig på utformningen av den akademiska utbildning som skall ligga till grund för yrkesrevisorn. För den som är intresserad att fördjupa sig hänvisas till Balans:

3,4,8

1976

4,7

1977

6,8,9

1978

1,3,5

1979

3

1980

6

1981

INTERNATIONELL UTBLICK

I den arbetsgrupp jag deltog i vid kongressen ingick 18 personer. Den helt övervägande delen av de deltagare som var revisorer representerade en anglo-saxisk modell såväl utbildningsmässigt som revisionstekniskt. Följande generella skillnader gentemot Sverige i utbildningshänseende kan urskiljas även om naturligtvis undantag föreligger:

  • Något krav på ekonomiska ämnen i den akademiska examen ställs ej

  • Auktorisation (motsvarigheten i respektive land) erhålles ofta efter tre års praktik

  • I stället för krav på akademiska studier i ekonomiska ämnen krävs tentamina under praktiktiden i olika steg via respektive lands revisorsorganisation

  • Auktorisationen följer personen, ej yrkesrollen, vilket innebär att man träffar på auktoriserade revisorer både på den privata affärssidan och i offentlig förvaltning

  • Generellt tycks knapphet råda på akademiskt utbildad personal, särskilt i utvecklingsländer i revisionstekniskt hänseende, t ex Nigeria. Situationen i USA, Canada och England är därvidlag nu betydligt bättre än tidigare, förmodligen till följd av den svaga konjunkturen vilken gjort att många byråer tvingats minska sin personalstyrka.

  • Ofta ställs krav på kvantitativt definierad fortbildningstid som måste uppfyllas efter det auktorisationen erhållits för att förnyelse skall kunna erhållas.

DEN SVENSKA MODELLEN

Vårt system bygger i stor utsträckning på tanken att en god teoretisk skolunderbyggnad i ekonomiska ämnen skall kompletteras med en fullgod praktiktjänstgöring under tiden till dess auktorisation erhålles.

Bristande praktiska detaljkunskaper t ex i bokföring kan enligt min uppfattning kompenseras under praktiktiden vilket väl knappast torde vara fallet med kunskaper i statistik eller nationalekonomi. Jag skulle vidare vilja hävda att vår skolutbildning inte alls är så undermålig som vissa kritiker vill göra gällande, framförallt tror jag inte utbildningen förr var bättre än nu. Med all säkerhet torde äldre studenter haft djupare kunskaper inom de områden som lästes men detta kompenseras av större bredd i dagens undervisning.

Jag är emellertid böjd att dela uppfattningen att yrkeskårens kvalitet knappast förbättrats av att kraven på den akademiska utbildningen sänkts, jag tänker närmast på slopandet av en stor del av statistiken och på påbyggnadskursen i handelsrätt, båda nog så betydelsefulla ämnen att äga insikter i inte minst vid utövandet av revision.

FRAMTIDSPERSPEKTIV

1922 lär kåren ha bestått av 22 auktoriserade revisorer vilka i början av 70-talet hade vuxit till ca 300. I dag torde antalet ligga kring 1.000 med en förväntan om ca 1.500 inom några få år. Motsvarande expansion har förmodligen skett beträffande antalet godkända revisorer.

Vad kommer en sådan explosion att leda till? Kommer utbildningskraven att sänkas ytterligare för att tillgodose marknadens behov? Kommer det överhuvudtaget att finnas kvalificerade arbetsuppgifter för samtliga eller kommer en allt större del av vår tid att åtgå för intygsgivning åt kontrollmyndighet?

Frågeställningarna är svåra men enligt min uppfattning är några svar givna:

  • Omvärlden kommer att ställa större krav på revisorerna i framtiden. Detta gäller både stat, kommun, banker, finansanalytiker, kunder, leverantörer, aktieägare och andra intressenter

  • Den ökande koncentrationen och datoriseringen av samhället ställer större krav på specialkunskaper. Revisorn måste i allt högre utsträckning bli en lagarbetare

  • I takt med de ökande kraven måste en allt större andel tid ägnas åt utbildning

FÖRSLAG

Jag har i denna korta artikel velat påvisa några skillnader mellan svensk och internationell utbildning och samtidigt peka på en tänkbar framtidsutveckling. Ett sätt att effektivt tillgodose att utbildnings- och därmed kunskapskraven verkligen upprätthålles vore enligt min mening att införa kontrollstationer både innan och efter erhållande av auktorisation eller godkännande som revisor.

En sådan utbildning skulle mycket väl kunna hanteras av IREV och omfatta samtliga kvalificerade revisorer. Förslaget har tagits upp tidigare men såvitt jag vet aldrig debatterats offentligt. Detta är något förvånande om man följt den intensiva debatt som gällt grundutbildningsfrågor.

FAR har idag grunden till ett initialt utbildningsprogram av föreslaget slag genom grund- och påbyggnadskurser vilka avslutas med den högre revisionskursen. Varför inte införa obligatoriska tentamina i de ämnen dessa kurser behandlar? Många byråer anordnar likvärdig utbildning i egen regi varför jag inte tror på ett obligatoriskt deltagande i just IREVs kurser. Huruvida det är möjligt att i tentamensform knyta upp fortbildningen undandrar sig mitt bedömande men erfarenhet från framför allt England och Skottland borde här kunna inhämtas och omplanteras till en för svenska förhållanden lämplig modell. Just fortbildningsfrågor är förvånansvärt lite debatterade inom kåren. Plats för förslag!

En ansökan till Kommerskollegium, vitsordad av genomgången och avklarad utbildning samt kompletterad med praktiktid, redovisad på ett enklare sätt än nu borde enligt min mening vara ett klart bättre sätt än det nuvarande att kvalitetsmässigt säkra att framtida revisorer skall klara sina arbetsuppgifter.

Ulf Järlebro, auktoriserad revisor, Sjöåker Revisionsbyrå AB