Det är kanske ett klokt beslut att lossa banden mellan ekonomutbildningen och auktorisationskraven. Detta säger Paul Berger, kommerseråd vid Kommerskollegium, när han kommenterar UHÄs förslag att slopa knytningen mellan utbildningsplanen och Kommerskollegiums krav. Kanske kommer detta att leda till att en revisor får komplettera sin utbildning utanför högskoleväsendets ram och en särskild prövning införas som knyts till auktorisationstillfället.
Som framgår av Torsten Kälvemarks kommentar överväger man nu inom UHÄ att tillmötesgå den kritik som från olika håll inom högskoleväsendet framförts mot den bestämmelse i utbildningsplanen för den nya ekonomlinjen som säger att utbildningen inom fördjupningsinriktningen mot redovisning skall utformas så att det inom inriktningens ram ges möjlighet att uppfylla de krav på teoretisk utbildning som enligt föreskrifter från Kommerskollegium gäller för att bli auktoriserad revisor. Kritiken har som bekant i huvudsak gått ut på att denna knytning till kollegiets regler om revisorsauktorisation på ett utifrån andra intressen olyckligt sätt låser inte bara utformningen av fördjupningsinriktningen mot redovisning utan också uppläggningen av det gemensamma basblocket.
Flexibiliteten
Som jag tidigare framhållit har kollegiet för sin del så långt det varit möjligt med hänsyn till de krav som måste ställas på auktoriserade revisorers utbildning strävat efter att utforma auktorisationsreglerna så att de inte skulle leda till en alltför kraftig låsning av ekonomutbildningen i övrigt. Skulle nu UHÄ efter förnyade överväganden finna att högskolornas ”önskemål om en bred och flexibel utbildningsorganisation” bör tillgodoses i större utsträckning och därför besluta att den aktuella bestämmelsen skall utgå ur utbildningsplanen, kan jag inte finna något upprörande i det utan utgår från att ett eventuellt sådant beslut kommer att vara grundat i en rationell avvägning mellan samtliga intressen som gör sig gällande i sammanhanget. Förhoppningsvis utan att förfalla till gnölande kan jag dock inte underlåta att här påpeka att den remisskrivelse som Torsten Kälvemark citerar ur måste anses vara något vilseledande när den förmedlar intrycket att kollegiets höjda krav för revisorsauktorisation skulle ha kommit överraskande efter det att arbetet med utbildningsplanen i praktiken var avslutat. Som bekant föreskrivs i 2 § 4 revisorsförordningen att ekonomexamen (eller likvärdig utbildning) krävs för auktorisation. Om omfattningen av en ekonomexamen höjs från 120 till 140 poäng så ökar därmed automatiskt också kraven på teoretisk utbildning för auktorisation till samma nivå. I stort sett ända sedan AU-gruppen påbörjade sitt arbete har kollegiet vid upprepade tillfällen (bl a i yttranden 1980 till UHÄ) uttalat att ett ökat utrymme om 20 poäng skulle utnyttjas för utbildning i handelsrätt och ADB. Så inte borde de höjda kraven ha kommit särskilt överraskande. Men därmed nog om det.
Skulle UHÄ avskaffa knytningen till kollegiets bestämmelser är det knappast något som – åtminstone på nu överblickbar sikt – skulle komma att drabba revisorsauktorisationen som sådan. På ett område ser jag dock en risk för problem, nämligen för studerande som tänker sig en framtid i revisorsyrket.
Kompletterande studier
Skulle en frikoppling från kollegiets auktorisationsbestämmelser leda till att några eller flera högskolor utformar ekonomutbildningen så att fullgjorda studier på fördjupningsinriktningen mot redovisning inte ger teoretisk kompetens för auktorisation, måste de studerande vid dessa högskolor som siktar på auktorisation komplettera examen genom att i större eller mindre omfattning läsa enstaka kurser. Den utökning av studiernas omfattning som detta leder till torde väl i och för sig kunna accepteras. I själva verket har sådana kompletterande studier krävts i mycket stor utsträckning även under den äldre ekonomutbildningens tid. Vad som kan utvecklas till ett betydligt större problem är de svårigheter som finns att vinna tillträde till enstaka kurser, kanske inte minst då i vissa ämnen som krävs för auktorisation. Visserligen skall problemet inte överdrivas. Såvitt mig är bekant har hittills ingen definitivt stoppats i sina planer på att bli revisor på grund av att det varit omöjligt att komma in på enstaka kurser. Den som inte kommer in på en enstaka kurs i direkt anslutning till examen har – om han/hon har anställning på en revisionsbyrå – kanske fem års yrkesverksam tid på sig att åter söka till och genomgå kursen eller kurserna. Mitt intryck är dock att svårigheterna att vinna tillträde snabbt ökar. I en sådan utveckling finns naturligtvis någonstans en punkt där enskilda studerande kommer att börja drabbas på ett mycket negativt sätt. Skulle knytningen mellan utbildningsplanen och kollegiets auktorisationsregler avskaffas torde det bli nödvändigt att högskolorna inför generösa regler om förtur till enstaka kurser för dem som är inriktade på auktorisation.
Skulle vi i värsta fall komma i en situation där studerande inte ges någon reell möjlighet att inom rimlig tid fullgöra kraven på högskoleutbildning för auktorisation får kollegiet som ett första steg i varje enskilt fall överväga vilka alternativa kompletterande utbildningar – även sådana utanför högskoleväsendets ram – som kan godtas som kvalificerande. Därmed skulle kunna undvikas att enskilda hamnar i definitiva återvändsgränder.
Särskild prövning för auktorisation
Sverige är tämligen ensamt om att vid revisorsauktorisation låta genomgången högskoleutbildning utgöra ett tillräckligt prov på teoretisk kompetens för revisorsyrket. I flertalet jämförbara länder utgör det huvudsakliga underlaget härvidlag i stället en särskild prövning knuten till auktorisationstillfället. Skulle vi få en utveckling där högskoleväsendet i framtiden av skäl som ovan berörts inte kan tillhandahålla en för auktorisation tillräcklig teoretisk utbildning åt samtliga studerande med denna inriktning och dessa därför kanske måste komplettera sin utbildning utanför högskoleväsendets ram, kan förutses att den svenska modellen för auktorisationsprövning kommer upp till kritisk debatt med vad det nu skulle kunna leda till.
Alltnog, kanske är det ett klokt beslut att lossa banden mellan ekonomutbildningen och auktorisationskraven. Revisorsauktorisationen kommer knappast att drabbas av det. Däremot torde det behöva vidtas särskilda åtgärder för att studerande som tänker sig en framtid som revisor inte skall råka illa ut.
Paul Berger, kommerseråd vid Kommerskollegium i Stockholm