I denna rapport från ett skatteseminarium om internationell företagsbeskattning skriver professor Göran Grosskopf att skattesystemen världen över har många gemensamma grunddrag.

Intressant att notera är emellertid att man i utlandet har en helt annan syn på skatteplanering än i Sverige. Skatteplanering för företag är något naturligt och det uppfattas nästan som klandervärt att inte genomföra den.

Den 15 maj 1984 arrangerade Hagström & Sillén AB tillsammans med sin internationella samarbetspartner Arthur Young & Co ett internationellt skatteseminarium i Stockholm. Till seminariet, som hölls på engelska med simultantolkning till svenska, hade samlats Arthur Youngs främsta skatteexperter från världens olika hörn. Ett hundratal seminariedeltagare fick under några timmars tid lyssna till många intressanta anföranden om skatteproblem världen över. När jag nu redovisar från seminariet, har jag valt att ta upp framför allt principiellt viktiga frågor, vilka belyser trender och utvecklingstendenser i skattesystemen i olika delar av världen.

I princip bestod seminariet av tre olika delar. Den första delen bestod av en kort presentation av aktuella nyheter och utvecklingstendenser i skattesystemen i följande länder:

USA, Canada, Argentina, Storbritannien, Nederländerna, Västtyskland, Frankrike, Indonesien, Nya Zeeland, Sydafrika och Sverige.

Under den andra delen av seminariet presenterades den nya skatteform, unitary tax, som nyligen införts i vissa stater i USA. Under den tredje delen av seminariet diskuterades två konkreta skatterättsliga frågor med utgångspunkt från olika länders syn på dessa frågeställningar. De frågor som diskuterades var styrelsearvoden i andra länder än bosättningslandet samt internprissättning i multinationella koncerner. Beträffande dessa båda konkreta frågeställningar redovisades synpunkter från USA, Storbritannien, Nederländerna, Västtyskland, Frankrike och Sverige.

Trender och utvecklingstendenser

Den första delen av seminariet inleddes av undertecknad, som fungerade som ordförande under hela seminariet, med en presentation av utvecklingstendenser i det svenska skattesystemet. För personbeskattningens del kan utvecklingstendenserna sammanfattas enligt följande. Marginalskatterna har sänkts och det förefaller sannolikt att ytterligare marginalskattesänkningar kan bli aktuella i framtiden. Samtidigt minskas rätten till avdrag i olika avseenden, främst avseende konsumtionsräntor och andra av konsumtion betingade avdrag. Vi går således i Sverige mot ett skattesystem där skattesatserna blir lägre och avdragsmöjligheterna färre. På företagsbeskattningens område kan man se en tendens mot en breddad skattebas, där resultatregleringsmöjligheterna blir avsevärt färre. Samtidigt sänks den nominella skattesatsen i företagssektorn, dock utan motsvarande minskning av skatteuttaget i företagssektorn. Snarast går tendensen mot ett ökat skatteuttag i företagssektorn genom att de minskade resultatregleringsmöjligheterna inte helt kompenseras med sänkta skattesatser. Slutligen tycker jag mig också förmärka en ökad nationalism från svensk sida, vilket bland annat kommer fram vid revideringen av de dubbelbeskattningsavtal Sverige ingått med andra stater.

Sålunda upphävs nu gamla exemptavtal och ersätts med creditavtal samtidigt som intresset för att bevara beskattningsunderlaget i Sverige ökar genom intensifierad granskning av bland annat internprissättningen.

När det gäller utländska skattesystem skulle det föra alltför långt att i detalj redovisa ändringar och nyheter i ett flertal länders olika skattesystem. Detta torde också vara av mindre intresse för en svensk läsare. Av intresse är däremot att notera de gemensamma utvecklingstendenser som kan skönjas från redovisningarna av företrädarna för de olika länderna. Ett försök till sammanfattning av diskussionerna skulle för de industriländer, som var representerade vid seminariet, kunna göras enligt följande.

För samtliga länder tycks lagändringar och diskussioner kretsa huvudsakligen kring tre frågeställningar, nämligen skatteuttagets storlek, möjligheterna att kringgå skatteregler och möjligheterna att på olika sätt bygga in stimulansåtgärder i skattesystemet. Även för u-ländernas del är dessa frågeställningar relevanta, men här tillkommer andra faktorer motiverade av de särskilda problem som är förknippade med u-länderna, till exempel valutafrågorna och det statsfinansiella läget.

Skatteuttagets storlek

Vad först beträffar skatteuttagets storlek kan noteras att det i flera länder, bland annat USA genomförts och diskuteras sänkningar av skatteuttaget. Detta gäller i första hand för fysiska personer, men i viss utsträckning även för företag. Denna observation är intressant, eftersom den visar att de diskussioner som nu förs i Sverige uppenbarligen vilar på en för alla länder gemensam förändring av grundsynen på skatternas roll i samhället. För fysiska personer synes skatteuttaget nu mera ha nått sådan höjd i flertalet industriländer, att incitamentet till ökade arbetsansträngningar blivit för lågt. Detta kompenseras nu på olika sätt genom större eller mindre sänkningar i marginalskattesatser. På företagsbeskattningens område är skattesänkningarna betydligt mera marginella och synes främst motiverade av individuella justeringar i skatteskalan grundade på speciella förhållanden i olika länder. Någon generell strävan att sänka skatteuttaget i företagssektorn genom sänkta skattesatser kan därför inte anses förefintligt. De sänkningar av skatteuttaget i företagssektorn som genomförs, genomförs i stället genom särskilda specialdestinerade åtgärder grundade på önskan att bygga in stimulansåtgärder av olika slag i skattesystemet.

Vad gäller skatteuttaget i u-länderna kan noteras att man i dessa länder alltjämt är inne i en utvecklingsfas, där skatteuttaget successivt höjs. Därvid bör man hålla i minnet att skattesystemen i dessa länder lider av bristande kontrollapparat och att skatteuttaget därför är relativt ineffektivt. Höjningar i skatteuttag genomförs därför ofta i dessa länder genom punktskatter på sådan konsumtion eller sådan egendom som är lätt att kontrollera.

Kringgående av beskattningsregler

Vad härefter beträffar kringgåendelagstiftning, kan noteras att industriländerna redovisar ett flertal lagändringar för att förhindra kringgående av beskattningsregler.

Intressant att notera är bland annat att man i USA från och med ingången av år 1984 genomfört ändringar i förlustutjämningssystemet, i syfte att förhindra handel med förlustavdrag. De kringgåenderegler som därvid införts är av precis samma natur som de kringgåenderegler som finns i 8 och 9 §§ i den svenska lagen om förlustavdrag. Grundsynen på denna kringgåendeproblematik är således gemensam för Sverige och USA och även gemensam för många andra länder där sådana kringgåenderegler redan tidigare gällt.

Stimulansåtgärder

Vad slutligen gäller stimulansåtgärder i skattesystemet kan dessa säga vara av två olika slag. För det första byggs i flertalet skattesystem in olika stimulansåtgärder för att stimulera den inhemska industrin. Det rör sig här om framför allt olika skatteregler i syfte att gynna investeringarna. Härvidlag märks framför allt generösa avskrivningsregler och olika typer av investeringsfondssystem. Ändringar i dessa regler noteras från bland annat Canada och Storbritannien. Det andra slaget av stimulansåtgärder, vilka framför allt genomförs i u-länderna syftar till att stimulera utländska företag att investera i landet. Genom olika erbjudanden om skatteförmåner hoppas man kunna förmå multinationella koncerner att etablera sig i landet och därmed ge upphov till ett ökat antal arbetstillfällen.

Skatteplanering

Från redovisningen av skattesystemen i de olika länderna noteras även att man har en helt annan syn på skatteplanering, än den något snedvridna syn som på sistone kommit till uttryck i Sverige. Skatteplanering för företag anses vara något naturligt och det uppfattas nästan som klandervärt att inte genomföra en rimlig skatteplanering. Eftersom skatterna är en del av företagets kostnader är det naturligt att företagen på ett företagsekonomiskt riktigt sätt anpassar även dessa kostnader till vad som är optimalt för företaget. Dessa synpunkter är välgörande att få föra ut och man önskar att fler av våra svenska politiker fått tillfälle att lyssna till denna balanserade redovisning. För egen del vill jag tillägga att jag ser skatteplaneringen såsom ett både naturligt och nödvändigt led i en rationellt skött företagsamhet. Med skatteplanering åsyftar jag då åtgärder för att på ett legalt och moraliskt riktigt sätt optimera företagets skattekostnad.

Unitary Tax

Unitary Tax är, som namnet antyder, en enhetsskatt. Därmed avses att man beskattar koncernen som enhet på visst sätt. Vad beskattningen egentligen rör är frågan om hur inkomster kan lokaliseras till olika delar av ett land. I grunden är detta samma problematik som i Sverige återfinns bland reglerna om fast driftställe.

Det nya i unitary taxation är att en stat äger rätt att beskatta en koncern, som har verksamhet i staten med viss andel av koncernvinsten. Denna beskattning av viss del av koncernvinsten sker således oberoende av om det fasta driftstället i den aktuella staten uppvisat något överskott eller ej. Denna enhetstaxering gäller i multinationella koncerner även för de fall att man arbetar med självständiga dotterbolag. Ett dotterbolag som inte redovisar någon vinst alls i en stat, kan således bli beskattat genom att få skälig andel av koncernens samlade resultat.

I USA använder följande stater en ”worldwide unitary method of taxation”: Alaska, Californien, Colorado, Florida, Idaho, Indiana, Massachusetts, Montana, New Hampshire, North Dakota, Oregon och Utah.

Den omedelbara effekten av unitary taxation är i allmänhet att skatteunderlaget för det enskilda bolaget eller den enskilda filialen ökar. Det är därför knappast att förvåna att en annan konsekvens av unitary taxation blivit att företagens skatteplanering också intensifierats. På olika sätt har företagen sökt motverka ökningarna i skatteunderlag genom omfördelning i affärsaktiviteter. Den längst gående åtgärden har därvid varit att helt lägga ned bolag eller filial i viss eller vissa stater. Denna observation är intressant, därför att den belyser att ett skattesystem inte kan isoleras från samhällseffekterna i övrigt. En ändring i skattelagstiftningen måste således föregås av analyser av förväntade ändringar i företagsbeteende och dessas konsekvenser på samhället i övrigt. Vidare krävs att ändringar i skattelagstiftningen också följs upp med utvärdering av företagsbeteende och effekter på samhället. För flera amerikanska stater har det uppenbarligen blivit en överraskning att affärsverksamhet dragits undan den aktuella staten och i stället placerats i någon angränsande stat.

En ytterligare konsekvens av unitary taxation har varit att vissa länder sagt upp dubbelbeskattningsavtalen med USA och påbörjat förhandling om nya avtal, där enhetsmetodens effekter motverkas. Bland annat Storbritannien och Japan har på detta sätt sagt upp dubbelbeskattningsavtalen med USA. Denna omständighet belyser att skattesystemet inte heller får ses helt nationellt. Även de internationella aspekterna måste uppmärksammas och analyseras innan lagändringar vidtas.

Även om kritik på olika sätt kan riktas mot enhetsmetoden, kan man inte underlåta att påpeka det förhållandet att beskattningsmetoden emanerar från svårigheterna att rätt lokalisera skatter och från multinationella företags strävan att söka lokalisera inkomster till så kallade skatteparadis. I brist på metoder att rätt mäta till exempel internprissättning, har lagstiftaren tillgripit en kantig och i vissa avseenden olämplig beskattningsmetod. Priset för försöket att lösa detta svåra skatteproblem har blivit nationella och internationella samhällsekonomiska effekter.

Styrelsearvoden och internprissättning

Såväl behandlingen av styrelsearvoden i utländska dotterbolag som internprissättningsfrågorna är högaktuella i Sverige. Nyligen har avgjorts i en länsrätt det första skattemålet rörande styrelsearvode i utländskt dotterbolag och ett par mål har avgjorts i länsrätt rörande internprissättning, där målen rört över hundra miljoner svenska kronor. Granskningsaktioner pågår också rörande just dessa frågeställningar. Av det skälet var det extra intressant att lyssna till andra länders inställning till de båda frågeställningarna.

Vad först gäller styrelsearvoden kan konstateras att problemen rörande styrelsearvoden är större i Sverige än i andra länder. Skälet härtill är naturligtvis att söka i de höga svenska marginalskattesatserna. Genom att den svenska inkomstskatten är så avsevärt mycket större än i andra länder blir det särskilt intressant för en svensk medborgare, som är bosatt i Sverige att få styrelsearvoden i ett utländskt dotterbolag, beläget i ett land med vilket Sverige ingått ett exemptavtal. Problemet är dock långt ifrån svenskt och det var intressant att notera att man i övriga berörda länder har en relativt likartad syn på problematiken. Regelmässigt kräver skattemyndigheterna en dokumentation på arbetsinsatser och framför allt en dokumentation på att vederbörande faktiskt bevistat styrelsesammanträden. Även för svensk del torde just dessa båda omständigheter ha särskild betydelse för beskattningsfrågan.

En annan intressant frågeställning i sammanhanget är naturligtvis hur man skall kunna avgöra vad som är skäligt styrelsearvode, eftersom uppfattningarna därom uppenbarligen varierar starkt mellan olika länder. I princip krävs därför en sammanställning över styrelsearvoden i olika kategorier av bolag för vart och ett av de länder som är aktuella för etablering. Sådana sammanställningar, vilka kan användas såsom tumregel även för svenska företag som etablerar sig utomlands, finns för bland annat USA. Det bör dock understrykas att dessa sammanställningar på intet sätt kan vara något bevis på styrelsearvodets skälighet i det individuella fallet. Sammanställningarna ger endast en indikation på den nivå på styrelsearvoden som finns i det aktuella landet.

Från redovisningen av diskussionerna kring internprissättning i multinationella koncerner kan noteras att detta är ett för alla länder gemensamt internationellt skatteproblem. Gemensamt är också att inget land funnit någon hållbar och enkel metod att lösa problematiken kring internprissättning. Jag bortser då från de ovan redovisade försöken med unitary taxation. I mycket rör ju också beskattningen frågan om vilket land som skall äga rätt till den största beskattningen, nämligen produktionslandet, förädlingslandet eller försäljningslandet. För vissa varugrupper är detta ett större problem än för andra. Exempelvis produceras olja framför allt i olika u-länder, där skattesatserna ofta är mycket låga i företagssektorn just för att attrahera företag till landet. Ofta blir också beskattningsunderlaget relativt högt i produktionslandet. Här kan man spåra ett gemensamt branschintresse av att ha höga råvarupriser, eftersom beskattningen då oftast inträffar i ett lågskatteland. Ingenting säger att en sådan råvaruprissättning är den korrekta prissättningen sett i ett internationellt och fiskalt perspektiv. Däremot kan inte ett enstaka land genom särskilda regler rörande internprissättningen komma till rätta med ett sådant problem. Den enda metod som kan lösa en sådan fråga är en enhetsskattemetod, vilket i sin tur leder till svåra problem att lösa den internationella dubbelbeskattningen.

I övrigt noteras från diskussionerna, att många länder har en betydligt mer restriktiv syn på internprissättning, än den som hittills kommit till uttryck i svensk rätt.

Bland annat redovisades från Västtyskland de stränga krav på redovisning av kalkyler och andra omständigheter av betydelse för bedömning av internprissättningen, som västtyska skattemyndigheter ställer på företagen. Även i fråga om internprissättning blir således dokumentation av bakgrundsfakta mycket viktiga.

Sammanfattning

För många ter sig ett internationellt skatteseminarium som relativt meningslöst, eftersom man uppfattar det svenska skattesystemet som nationellt och därför anser att andra länders skattesystem är ointressanta. Seminariet den 15 maj visade med all önskvärd tydlighet, att en sådan uppfattning är felaktig. Skattesystemen har världen över många gemensamma grunddrag, vilka på ett intressant sätt belyser såväl förtjänster som brister i även det svenska skattesystemet. Det perspektiv på den svenska beskattningen och på svenska skatteproblem, som detta seminarium gav, var utan tvekan av stort värde för alla deltagare.

Göran Grosskopf, professor i handelsrätt, Lunds universitet