Kritik mot många, även stora, företags årsredovisningar, levererar fungerande ordföranden i FARs redovisningskommitté, Per V A Hanner i en intervju för Balans.

Han efterlyser samtidigt ett bättre efterlevande av FARs rekommendationer på den här punkten.

Och redogör dessutom för kommitténs arbete och dess viktigaste projekt som i mycket kretsar kring koncernredovisningsfrågor av olika slag.

Den 5 oktober promoverades Per V A Hanner till ekonomie hedersdoktor i Stockholms stadshus.

Den ökade livligheten på aktiemarknaden med nya börser, snabba klipp och ett växande antal aktörer har ställt ett redovisningsproblem på sin spets. Eller för att tala med Per V A Hanner, fungerande ordförande i FARs redovisningskommitté:

”Det finns en del företag, även relativt stora, med märkliga skönhetsfläckar i sina årsredovisningar.”

Kritiken, som även riktas mot revisorer, väger tungt, Per V A Hanner är auktoriserad revisor, adjungerad professor vid Handelshögskolan, nybliven ekonomie hedersdoktor, f d ordförande i FAR och har varit medlem i redovisningskommittén sedan den startade på 1950-talet.

”Orsaken är i första hand att företag som går dåligt vill framstå i en bättre dager”, säger han. ”Man skulle önska ett bättre efterlevande av våra rekommendationer när det gäller årsredovisningar.”

Men det är långt ifrån alla som syndar. Tvärtom har årsredovisningarnas standard i gemen höjts, framför allt när det gäller textavsnitten, hävdar Per V A Hanner som också sitter i juryn för Bästa årsredovisning.

Som medlem av redovisningskommittén och just nu fungerande ordförande är det hans uppgift att följa utvecklingen och lokalisera aktuella praktiska problem:

”Vi skall ju utfärda rekommendationer om god redovisningssed och hjälpa FAR med remissvar i olika sammanhang.”

Fast det är endast problem med viss tyngd och av bestående intresse som kan ge upphov till rekommendationer. Enklare frågor leder ”bara” till uttalanden i denna tidning:

”Bankcertifikaten kom till exempel för att stanna och hade därmed bestående intresse men deras effekt var inte tillräckligt omfattande för en rekommendation: Det räckte med ett uttalande om deras redovisning i Balans.”

Aktuella frågor

I detta nummer förekommer två nya sådana uttalanden av redovisningskommittén, (se sidan 23):

* Det ena gäller redovisning av inköpsrätt till aktier

* Det andra är en utvidgad upplaga av ett lite ofullständigt uttalande från i fjol och handlar om redovisning av räntearbitrageaffärer.

Annars har koncernredovisningsfrågor av olika slag hög aktualitet just nu. De fyra viktigaste projekten är dessa:

1. Ett utkast till rekommendation med nya riktlinjer för omräkning av utländska dotterbolags redovisning publiceras redan i Balans nr 10. Det följer internationella riktlinjer och innebär att integrerade och självständiga dotterbolag omräknas efter olika principer.

2. En omarbetning av rekommendationen om hur man behandlar minoritetsintressen i koncerner pågår. Den nuvarande tekniken är otillfredsställande och ger oriktiga resultat när icke helägda dotterbolag säljs. Ett utkast kommer i vinter.

3. Kommittén studerar möjligheterna att behandla intressebolag i koncernredovisningen på fler sätt än man hittills rekommenderat. Man syftar bl a till att som ett alternativ införa kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen och anpassa sig till internationella normer, inte minst erfarenheterna från EG.

4. På sikt avser man att studera redovisningen vid fusioner mellan moderbolag och helägda dotterföretag. Frågan är bl a vilka avsteg man kan tillåta från principen att fusioner skall redovisas på ett sådant sätt att värdena i koncernredovisningen bibehålls oförändrade.

Internationell anpassning

Per V A Hanner: ”Framöver tänker vi även bearbeta vårt utkast till inflationsredovisning. Målsättningen är att ta fram ett ytterligare alternativ som både är lättare att förstå och bättre stämmer överens med vad som rekommenderas utomlands. Tanken är att monetära vinster och förluster skall synas som särskilda resultatposter. Ett utkast kommer tidigast nästa höst.”

Ett latent problem för redovisningskommittén är den mängd internationella rekommendationer som man av olika skäl, ännu inte följt:

”Vi gör ju ett försök nu med anpassningen av intressebolagsredovisningen, men är i övrigt väl medvetna om behovet av ytterligare insatser.”

Uttalanden från andra

Men redovisningskommittén har också aktuella problem av annat slag:

”Ett stort sådant är förslaget från Näringslivets börskommitté om hur stor skatt som skall anses vila på obeskattade reserver. Man vill ge företagen betydande friheter att räkna med lägre skatter vilket öppnar dörren för normlöshet.”

Bra fungerar däremot redovisningskommitténs samarbete med statliga Bokföringsnämnden:

”Vi har ständig kontakt framför allt via den av våra egna ledamöter som sitter i nämnden. Hittills har vi lyckats undvika konflikter.”

Lars Bringert