Balans nr 9 1984

Revision: ”Revisorns primära uppgift är kontrollantens”

Om revisorns huvudroll som kontrollant, inte som rådgivare ...

Om vikten av att föra ut kunskapen om god revisionssed till revisorernas klienter ...

Om svårigheten att mäta i vilken utsträckning svenska revisorer följer FARs rekommendationer ...

Och om en rad kommande förslag till nya rekommendationer, varav flera som en följd av Eko-kommissionens aktiviteter, handlar denna intervju som Lars Bringert gjort med ordföranden i FARs revisionskommitté, Gunnar Widhagen.

”När revisorn agerar som konsult får han aldrig glömma att han först och främst är kontrollant.”

Gunnar Widhagen, auktoriserad revisor och ordförande i FARs revisionskommitté, svävar inte på målet när det gäller revisorernas huvudroll:

”Det ökade inslaget av rådgivning i vårt arbete ökar också risken för att vårt oberoende ifrågasätts; antingen på grund av att vi råder fast oss hos klienterna eller att omvärlden börjar tvivla på vår förmåga att vara en god rådgivare och en effektiv kontrollant samtidigt.”

En revisors egentliga uppgift är, hävdar Gunnar Widhagen, att tillföra trovärdighet till klientens redovisningshandlingar:

”Det krävs såväl kunnande som oberoende om man skall lyckas. Inte minst det sista. En revisor som uppfattas som partsrepresentant skadar tilltron till revisionen. Visst vore det synd om revisorernas stora erfarenheter inte fick utnyttjas också för rådgivning men denna får aldrig sätta vår primära uppgift på undantag.”

Hoten mot oberoendet

Men det finns andra hot mot oberoendet; ett är Ekobrotts-kommissionens förslag att göra revisorerna till myndigheternas förlängda arm i företagen, trots att det ju faktiskt handlar om att utnyttja dem just som kontrollanter.

”Varje form av ökat partsförhållande skadar vårt oberoende. Därför blir även kontrollkrav från samhället ett hot mot det. Vi revisorer ställer helhjärtat upp i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, men skall för den skull inte påtvingas arbetsuppgifter som är omöjliga att klara av eller skadar oberoendet.”

På den här punkten har FAR hittills handlat klokt, tycker Gunnar Widhagen. I lagrådsremissen har man fått gehör för de framförda synpunkterna att kampen mot ekobrotten mycket väl kan föras inom ramen för revisorns ordinarie arbetsuppgifter:

”Därmed tycks vi faktiskt ha ett läge där vi kan bidra effektivt till bekämpningen utan att vårt oberoende ifrågasätts.”

Den aktuella debatten kring utökad rådgivning och samhällskontroll gör det angeläget för FARs revisionskommitté att snabbt följa upp de nya frågorna för att komplettera gamla rekommendationer. Och därmed fullgöra sin primära funktion; att genom tekniska regler för hur företags räkenskaper skall granskas klargöra innebörden i god revisionssed.

God revisionssed

”Eftersom 1975 års lagstiftning på området utan närmare specifikationer bara hänvisar till god revisionssed faller ansvaret för att bestämma dess innebörd på FAR. I detta ansvar ingår även att vidareutveckla den goda revisionsseden. Det är också mycket viktigt att vi bättre än hittills för ut kunskapen om innebörden i god revisionssed till alla avnämare av revisionstjänster. Ofta nog har olika intressegrupper förväntningar på revisorn som inte alls sammanfaller med god revisionssed. Och håller vi oss till den rena kontrollfunktionen drar ju omvärlden faktiskt mer nytta av arbetet än klienten. Därför är det kanske inte att undra över om klienterna upplever att de får mer nytta för pengarna när revisorn ger råd.”

Aktuella projekt

En lång rad aktuella projekt ligger just nu på revisionskommitténs arbetsbord. Följande tre är en direkt följd av Ekobrotts-kommissionens förslag:

* Rekommendationen Om revision av svenska aktiebolag omarbetas och kompletteras i begränsad utsträckning med hänsyn till kraven på kontroll av vissa skatter och andra avgifter.

* Nya anmärkningsgrunder gäller när företag inte fullgjort sina skatte- och avgiftsåligganden. Förslaget till rekommendation kommer att avse revisionsberättelsens utformning.

* Revisor som avsätts eller avgår före mandattidens utgång skall avge särskild revisionsberättelse. Revisionskommittén anger formen för berättelsen.

Två förslag till nya rekommendationer som varit ute på remiss hoppas kommittén ha klara före årsskiftet:

* Det första gäller regler för samverkan med intern revisionsavdelning. I praktiken görs en översyn av ett redan existerande förslag.

* Det andra avser arbetsfördelning och omfattningen av varje revisors arbete och ansvar när två eller flera revisorer valts. Minimikraven på varje revisor kommer att preciseras.

En särskild projektgrupp arbetar med förslag till rekommendation om hur revisorn skall granska emissionsprospekt. Arbetet skall vara avslutat vid årsskiftet.

Ett annat projekt syftar till avstämning mellan svensk och internationell god revisionssed,

Gunnar Widhagen: ”I Sverige har vi en benägenhet att tillåta mer än en lösning på samma problem, medan man i USA där skadeståndsprocesser mot revisionsföretag är vanliga, har ett detaljerat och därigenom kanske också ett mer formalistiskt system. Där tillåts t ex inte ett så långtgående samarbete med interna revisionsavdelningar som hos oss. Många svenska revisorer, som är verksamma i bolag som vänder sig till utländska kapitalmarknader behöver tveklöst mer utbildning i internationell redovisnings- och revisionsstandard.”

Tveksamma uppdrag

En fråga som kan få viss relevans när lagen 1988 kräver auktoriserade eller godkända revisorer i alla aktiebolag är denna:

Hur får man kvalificerade revisorer att gå in i de tveksamma problemföretagen?

I revisionskommittén arbetar man just nu bl a med tankar på en slags förmedlingscentral i FARs regi:

”En helt annan och sannolikt bättre möjlighet skulle vara att låta länsstyrelserna förorda revisor i dessa företag. Under alla förhållanden, tror jag att många revisorer kommer att känna motvilja mot vissa uppdrag. Därför är det lika bra att vi börjar leta efter lösningar redan nu.”

Tillämpning av god revisionssed

En annan fråga som Gunnar Widhagen gärna skulle vilja ha svar på är i vilken utsträckning svenska revisorer verkligen tillämpar god revisionssed:

”Det finns idag inga externa tillgängliga dokument som visar hur revisionen gått till. Inte heller har vi någon vedertagen teknik att skaffa oss en allmän bild av läget. Även om jag personligen tror att rekommendationerna följs är det ett faktum att anmälningarna till Kommerskollegium om motsatsen har ökat. En hög och jämn yrkesstandard är en förutsättning för att vi skall kunna behålla omvärldens förtroende för oss både som kontrollanter och rådgivare.”

Lars Bringert