Det är en av lärdomarna av de senaste årens turer kring Heurgren och ekobrottskommissionen, anser FARs nye ordförande Sigvard Lövgren.
De nya lagarna blir inte alls så drastiska som man hade anledning att frukta för bara något år sedan och därmed tycks kåren ha slunkit ur en hotande kris.
Han tycker också att det vore slöseri att inte kunna utnyttja revisorn som rådgivare. Yrket skulle mista en god del av sin attraktionskraft om det gick.
”Revisorerna måste höras mer i den offentliga debatten. Vi måste tumma på vår traditionella tystlåtenhet och göra både revisorns roll och vår etiska plattform mer kända. Det har vi lärt oss av de senaste årens turer kring Heurgren och ekobrottskommissionen.”
Säger FARs nye ordförande Sigvard Lövgren, till vardags auktoriserad revisor i Bertil Olssons Revisionsbyrå.
Och på möjligheterna att ”bryta tystnaden” ser han med stor tillförsikt nu sedan FAR organiserats om så att hans företrädare Björn Markland går in som heltidsanställd generalsekreterare:
”Det är ingen tvekan om att förstärkningen kommer att gynna yrket som sådant. Det betyder att FAR blir en mycket slagkraftigare intresseorganisation. Vi får större handlingsberedskap. Och vi får lättare att rekrytera dugligt folk till styrelsen eftersom antalet ideella arbetstimmar där minskar. I samma riktning verkar den förestående omorganisationen av FARs disciplinverksamhet.”
Lång erfarenhet
Själv har Sigvard Lövgren lång erfarenhet av FARs arbete. Han har suttit i styrelsen sedan 1976 och dessutom varit ledamot i såväl utbildningskommittén som revisionskommittén i många år.
Det betyder att han också tagit aktiv del i turerna kring förslagen till nya lagar mot den ekonomiska brottsligheten. (Fast själv håller han Björn Markland som kampens primus motor):
”Jag tror och hoppas att vi nu slunkit ur en hotande kris. De nya lagarna blir inte alls så drastiska som vi hade anledning att frukta för två år sedan. Vi har tydligen lyckats få fram vårt budskap till politikerna och även undanröjt en del av den misstro mot oss som har sin grund i att vi är utsedda av bolagsstämmorna och betalda av företagen.”
Revisionens effektivitet
Nu tycks man på det klara med att företagsrevisionen måste ges ordentliga förutsättningar för att vara effektiv, och att en grundläggande förutsättning är företagsledningarnas obrutna förtroende för sina revisorer, säger Sigvard Lövgren:
”Redan idag gör vi revisorer väldigt mycket i förebyggande syfte när det gäller kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den insatsen skulle i hög grad försämras om vi inte fick ha kvar tystnadsplikten.”
Men det finns också bland de nya bestämmelserna några som FARs ordförande helt instämmer i.
Att en revisor som avgår i förtid skall lämna revisionsberättelse är en sådan.
Att länsstyrelserna skall kunna tillsätta auktoriserade eller kvalificerade revisorer i företag som saknar revisor är en annan.
På ett par andra områden tycker Sigvard Lövgren det hade varit bättre om revisorerna utan lagstiftning fått utveckla standards inom ramen för god revisionssed:
”Det gäller framför allt den formellt utvidgade skyldigheten att granska företagens skatter och avgifter.”
Annars ser han ganska optimistiskt på den här frontens utveckling just nu:
”Vi hoppas man bekämpar ekobrotten med andra medel. Och inte rubbar de förutsättningar vi måste ha för att kunna sköta våra jobb. Det är faktiskt effektivare än att göra ingrepp i företagsrevisionen.”
Revisorns roll
Men det finns andra frågor vars vikt snarare vuxit än minskat på senare tid. Den kanske viktigaste handlar om revisorns roll och var gränsen skall gå mellan revision och konsultation:
”Det är svårt att definiera. Men visst vore det slöseri med kapacitet att inte utnyttja revisorn som rådgivare. Kompetensen, framför allt hos en auktoriserad revisor, är ju så stor. Alla intressenter, inte minst samhället, har nytta av om den kan användas. Och yrket skulle nog mista en god del av sin attraktionskraft om man inte fick utveckla sin rådgivningskapacitet. Fast det gäller förstås att det sker med bevarat oberoende för revisorn.”
Men, menar Sigvard Lövgren, man bör hålla sig till revisorernas naturliga kompetensområde, till exempel organisation, skatter, datafrågor, försäkringsutredningar och företagsvärderingar:
”Fast det är omöjligt att dra skarpa gränser. Man måste i hög utsträckning lita på revisorernas eget omdöme och deras integritet. För FARs del blir uppgiften i första hand att fortsätta det idoga arbetet på att skapa ökat förtroende för både revisorn och rollen.”
Kommande aktiviteter
Också många rent praktiska problem väntar på diskussion och lösningar. Datoriseringen är en ständigt återkommande fråga som bland annat kommer upp till behandling vid 1986 års Nordiska revisorskongress som skall handla om revisorn och den nya tekniken.
”Och just nu håller vi på att, tillsammans med Svenska Revisorsamfundet SRS, undersöka möjligheterna att skapa en databaserad informationsbank för revisorernas konsultativa verksamhet. Inte minst skattefrågor och andra på lagar och rättspraxis grundade problem skulle kunna bli bättre hanterbara på det sättet. En sådan databas har just startat i Danmark.”
Redan idag har FAR regelbundna möten med tjänstemän i såväl Riksskatteverket som regionala skattemyndigheter och kontakter med företrädare för både fackföreningar, företag, myndigheter och intresseorganisationer för att påverka och förändra.
”Den verksamheten kommer vi naturligtvis att fortsätta som ett led i vår strävan att ta del i samhällsdebatten. Men också naturligtvis ägna avgörande kraft åt en omfattande rekommendationsutgivning och bevakning av efterlevnaden. Det är ju absolut nödvändigt för oss att följa god revisionssed. Annars tappar vi det viktigaste vi har – trovärdigheten...”
Lars Bringert