Balans nr 10 1985

Redovisning: Svårt jämföra nyckeltal i årsredovisningen för 1984

En analys av årsredovisningarna för 1984 visar att skillnaderna i definitioner av olika nyckeltal är mycket stora mellan börsföretagen. Nyckeltalen blir därmed oanvändbara för jämförelser mellan företag.

Näringslivets Börskommitté (NBK) är det enda organ som lämnat förslag på definitioner av de vanligaste nyckeltalen. Det är angeläget att företagen i 1985 års årsredovisningar tillämpar NBKs definitioner, skriver Rolf Rundfelt som i denna artikel presenterar en sammanställning av uppgifter hämtade från 1984 års årsredovisningar.

I början av 1985 utfärdade Näringslivets Börskommitté (NBK) anvisningar till sin tidigare rekommendation om ändrad resultaträkning, nyckeltalsberäkning m m. Anvisningarna begränsades till att enbart avse nyckeltal trots att den ursprungliga rekommendationen framför allt behandlade resultaträkningens utformning. Anledningen var den osäkerhet som många större företag kände inför en genomgripande förändring av en av de centrala redovisningshandlingarna. Samtidigt rekommenderades dock företagen att pröva det nya schemat för resultaträkningar i en not dels för att vinna erfarenhet, dels för att tjäna som underlag för beräkningarna av de olika nyckeltalen.

Vilken effekt har NBK haft på redovisningspraxis? I den här artikeln presenteras en sammanställning av uppgifter hämtade från 1984 års årsredovisningar. Slutsatsen är att genomslaget varit betydande. Paradoxalt nog har det medfört att jämförbarheten mellan företag, exempelvis vad avser beräkningen av vinst per aktie, minskat. Förhoppningsvis är detta ett kortsiktigt fenomen. Redan i 1985 års årsredovisningar kan det visa sig att mer än hälften av börsföretagen tillämpar NBKs definitioner. Undersökningen omfattar samtliga börsföretags (111 st) årsredovisningar exkl bank- och försäkringsbolag. Företag noterade på AII-listan eller OTC-listan ingår ej.

Redovisning av vinst efter skatt men före bokslutsdispositioner

Ett motiv för att ändra utformningen av resultaträkningen var att förtydliga beräkningen av nyckeltal. En detaljerad härledning av nyckeltal, som exempelvis vinst per aktie, är fortfarande ovanlig. Praxis är i stället att ange definitioner. Undantag är bl a Asea och SKF. Exemplet i figur 1 är hämtat från Aseas årsredovisning.

Figur 1. Exempel på beräkning av vinst per aktie från ASEAs årsredovisning.

på erhållna utdelningar räknas dock ingen skatt.

Enl Equity-accounting

Enl årsredovisning

1984

1983

1984

1983

Resultat efter fin intäkter och kostn

2.438

2.021

2.438

2.021

Utdelningar från intressebolag

−    52

−    48

Resultatandelar i intressebolag

415

363

Minoritetsandelar

−   168

−   140

−   146

−   116

Resultat

2.633

2.196

2.292

1.905

Skatter, schablonskatt 50 %) 1

− 1.305

− 1.089

− 1.108

−   919

1.328

1.107

1.184

986

Vinst/aktie med schablonskatt (kr)

33,20

27,70

29,60

24,70

Motsvarande beräkning med betald skatt:

Resultat

2.633

2.196

Betald skatt hänförlig till resultat efter fin intäkter och kostn (betald skatt har beräknats som bokförd skatt med justering för skatt hänförlig till extraordinära poster)

−   576

−   421

2.057

1.775

Vinst per aktie med betald skatt (kr)

51:–

44:–

NBKs rekommendation har på den här punkten haft en begränsad effekt på praxis. Mest påtaglig är den i Swedish Matchs årsredovisning, där den primära resultaträkningen ställts upp enligt NBKs schema (se figur 2). Ytterligare företag har ställt upp hela eller delar av resultaträkningen enligt NBK i en not, bl a Astra, Atlas Copco, DN, Hexagon och Incentive. Exemplet i figur 3 är taget från DNs årsredovisning.

Figur 2. Koncernens resultaträkning

Belopp i MSEK (Not 1)

1984

1983

Försäljning ‥

9 775

8 452

Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader ‥

− 8 832

− 7 619

Resultatandelar och utdelningar från rörelseanknutna bolag (Not 2) ‥

20

12

Rörelseresultat före avskrivningar ‥

963

845

Avskrivningar enligt plan (Not 3) ‥

−   292

−   248

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar ‥

(Not 4) ‥

671

597

Ränteintäkter ‥

170

125

Räntekostnader ‥

−   390

−   291

Övriga finansiella intäkter och kostnader ‥

−    22

−    11

Resultat efter finansiella poster ‥

429

420

Härtill hänförlig skatt (Not 5) ‥

−   172

−   165

Minoritetsägares andel ‥

−    30

−    44

Resultat efter skatt ‥

227

211

Extraordinär intäkt (Not 6 ‥)

450

Till extraordinär intäkt hänförlig skatt (Not 5 ‥)

−   107

Årets nettoresultat ‥

570

211

Återföring av skatt (Not 5) ‥

279

165

Återföring av minoritetsägares andel ‥

30

44

Redovisat resultat före bokslutsdispositioner och skatt ‥

879

420

Bokslutsdispositioner (Not 7) ‥

−   255

−   106

Redovisat resultat före skatt ‥

624

314

Skatt (Not 5) ‥

−   139

−   112

Redovisat resultat efter skatt ‥

485

202

Minoritetsägares andel ‥

−    30

−    44

Årets redovisade nettoresultat ‥

455

158

Figur 3. Exempel från DNs årsredovisning på resultaträkning enligt Näringslivets Börskommittes rekommendation

Koncern (Mkr)

Moderbolag (Mkr)

1984

1983

1984

1983

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

154,0

95,7

144,1

87,8

Härtill hänförlig skatt

− 85,1

− 40,6

− 79,6

− 36,6

Minoritetsandelar

− 0,9

− 86,0

− 0,6

− 41,2

− 79,6

− 36,6

Resultat före extraordinära intäkter och kostnader

68,0

54,5

64,5

51,2

Extraordinära intäkter och kostnader

0,0

1,2

0,0

1,1

Härtill hänförlig skatt

0,0

0,0

− 0,3

0,9

− 0,0

0,0

− 0,3

0,8

Årets vinst

68,0

55,4

64,5

52,0

Återföringar

Skatt som belastat årets vinst

85,1

40,9

79,6

36,9

Minoritetsandelar

0,9

86,0

0,6

41,5

79,6

36,9

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

154,0

96,9

144,1

88,9

Bokslutsdispositioner

− 97,0

− 60,3

− 90,2

− 55,6

Resultat före skatter

57,0

36,6

53,9

− 33,3

Skatter

− 34,7

− 9,5

− 32,7

− 8,0

Minoritetsandelar

− 0,2

− 0,2

Redovisat årsresultat

22,1

26,9

21,2

25,3

Nyckeltal

För närvarande finns stora skillnader mellan företag vad gäller definitionen av olika nyckeltal. En av de viktigaste skillnaderna gäller beräkningen av årets skattekostnad. NBK rekommenderar här att vinst per aktie beräknas efter avdrag för s k full skatt samt eventuellt också efter avdrag för partiell skatt. Vinst per aktie skall vidare anges både före och efter extraordinära poster, om de senare är av väsentlig betydelse.

Räntabilitet per aktie skall anges efter avdrag för full skatt. Vid beräkning av räntabilitet på sysselsatt kapital rekommenderas att latenta skatteskulder i obeskattade reserver ej inräknas i det sysselsatta kapitalet. Slutligen rekommenderas att företaget som ett komplement till det traditionella soliditetsmåttet anger såväl andelen riskbärande kapital som räntetäckningsgrad och skuldsättningsgrad definierat som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Vinst per aktie

Av de 111 företagen saknar 15 uppgift om vinst per aktie. Flertalet av dessa 15 är investmentbolag. Två företag anger inte hur vinsten beräknats. I de resterande 94 företagen dominerar schablonmetoden vid beräkningen av årets skattekostnad enligt vilken årets skatt är lika med 50 % av vinsten före skatt. Fullskattemetoden används av 21 företag som enda metod samt i kombination med andra metoder i ytterligare 11 företag. Partiell skatt redovisas enbart av två företag, SCA i kombination med full skatt och Esselte i kombination med full skatt och betald skatt. Betald skatt som enda metod är också mycket ovanlig. Enbart ABV använder sig av den. Slående är att så många som en tredjedel av företagen använder sig av mer än en metod. Det är ett bra uttryck för den oklarhet som för närvarande råder vad gäller definitionen av vinst per aktie (se figur 4).

Figur 4. Val av metod för skatteberäkning vid redovisning av vinst/aktie

Full skatt enligt NBK

21

Partiell skatt

Schablonskatt

41

Betald skatt

1

Full skatt och schablonavdrag

6

Full skatt och partialskatt

1

Full och betald skatt

3

Full och betald skatt samt schablonskatt

1

Schablonskatt och betald skatt

  20

94

Uppgift om vinst per aktie saknas

15

Definitionen oklar

   2

S:a

111

Jämförelsetal för 1983 saknas. En genomgång av årsredovisningarna för de 32 företag som tillämpat fullskattemetoden 1984 visar dock att endast tio företag använde sig av fullskattemetoden 1983. Här har uppenbarligen en betydande omsvängning i praxis ägt rum. Sannolikt har den medfört att skillnaderna mellan företag vad gäller beräkningen av vinst per aktie ökat. Å andra sidan bör inte skillnaderna mellan schablonskattemetoden och fullskattemetoden å ena sidan och betald skatte- och partialskattemetoden å den andra överdrivas. Flera företag anger således i sina årsredovisningar att schablonskatten och betald skatt nära ansluter sig till NBKs definitioner av full respektive partiell skatt.

Extraordinära poster

Endast 11 företag anger vinst per aktie såväl inklusive som exklusive extraordinära poster. De allra flesta har exkluderat extraordinära poster. Ingen analys har gjorts av i vad mån de extraordinära posterna är av väsentlig betydelse eller ej. Anmärkningsvärt är att 11 företag inte klart angett huruvida extraordinära poster ingår i vinsten per aktie eller ej.

Vinst per aktie inkluderar extraordinära poster

14

Vinst per aktie exkluderar extraordinära poster

60

Vinst per aktie anges både inklusive och exklusive eo-poster

11

Definitionen av vinst per aktie är oklar

 11

96

Uppgift om vinst per aktie saknas

 15

111

I de fall extraordinära poster inte räknas med i vinst per aktie krävs att också den skatt som är hänförlig till dessa poster elimineras. Det sker automatiskt när schablonmetoden tillämpas om än ofta på ett missvisande sätt. Om någon av de övriga metoderna används måste en uppdelning av skattekostnaderna göras.

Av ett drygt 40-tal företag torde ca 1/3 ha gjort en sådan uppdelning. 1/3 har inte gjort det medan det för återstoden är oklart hur man gått till väga. I de fall skatteeffekten av extraordinära poster inte beaktats har sannolikt vinsten per aktie överskattats.

(Det antagandet utgår från att de extraordinära kostnaderna som är avdragsgilla är större än de skattepliktiga extraordinära intäkterna.)

Orsaken är att avdragsrätten för de extraordinära kostnaderna bidragit till att sänka den betalda skatten.

Räntabilitet på eget kapital

När det gäller beräkningen av räntabilitet på eget kapital rekommenderar NBK att endast en metod bör användas – fullskattemetoden. 24 företag följer den rekommendationen medan 48 stycken tillämpar schablonskattemetoden. Nio företag använder sig av två eller tre räntabilitetsmått. Tre företag definierar inte sitt mått eller ger en oklar definition (se figur 5).

Figur 5. Val av metod för skatteberäkning vid redovisning av räntabilitet på eget kapital

Full skatt

24

Schablonskatt

48

Betald skatt

2

Partialskatt

Schablonskatt + betald skatt

7

Schablonskatt + betald skatt + partiell skatt

1

Full skatt och schablonskatt

1

Definition saknas eller definition oklar

   3

86

Räntabilitet på eget kapital redovisas ej

  25

111

Räntabilitet på sysselsatt och totalt kapital

NBKs definition av räntabilitet på sysselsatt kapital avviker på en viktig punkt från gällande praxis. Enligt NBK bör sysselsatt kapital mätas som balansomslutningen med avdrag för alla icke-räntebärande skulder inklusive latenta skatteskulder i obeskattade reserver. Det är det sistnämnda tillägget som innebär en nyhet.

Vanligast är räntabilitet på totalt kapital. Det används av 3 företag. Ytterligare 13 företag redovisar räntabilitet på totalt kapital tillsammans med ett mått på sysselsatt kapital (se figur 6).

Figur 6. Definition av räntabilitet på sysselsatt och totalt kapital

Sysselsatt kapital definierat enl NBK

13

Sysselsatt kapital enl traditionell definition, d v s inkl latenta skatteskulder

21

Definition av sysselsatt kapital oklar

4

Båda definitionerna av sysselsatt kapital används

3

Sysselsatt kapital enl NBK + räntabilitet på totalt kapital

9

Traditionell definition av sysselsatt kapital + räntabilitet på totalt kapital

4

Enbart räntabilitet på totalt kapital

  33

87

Mått saknas

  24

111

Beträffande definitionen av sysselsatt kapital väger det ungefär jämnt mellan de båda definitionerna (om man räknar in de företag som också redovisar räntabilitet på totalt kapital).

Definitionen av sysselsatt kapital är många gånger oklar. Vanligen sägs att man gjort avdrag för (icke-räntebärande) rörelseskulder. Detta har tolkats som att man tillämpar den traditionella definitionen av sysselsatt kapital. Därtill kommer att fyra företag överhuvudtaget inte angett vilken definition de använt.

24 företag redovisar varken räntabilitet på sysselsatt eller på totalt kapital. I den här gruppen ingår flertalet investmentbolag och fastighetsbolag.

Soliditetsmått

NBK beskriver fyra olika soliditetsmått i sina anvisningar. Utöver det traditionella soliditetsmåttet där hälften av de obeskattade reserverna ingår i det egna kapitalet, anges andelen riskbärande kapital (där de obeskattade reserverna i sin helhet ingår i eget kapital), skuldsättningsgrad (räntebärande skulder genom eget kapital) och räntetäckningsgrad.

14 företag redovisar inget soliditetsmått. Två företag, å andra sidan, redovisar alla fyra måtten (Esab och Esselte), 21 företag redovisar tre mått och 28 företag två mått. Det traditionella soliditetsmåttet är fortfarande det klart mest använda. Skuldsättningsgrad redovisas endast av 10 företag (se figur 7).

Figur 7. Val av soliditetsmått

Enbart det traditionella soliditetsmåttet

38

Enbart andelen riskbärande kapital

6

Enbart räntetäckningsgrad

1

Enbart skuldsättningsgrad

0

Räntetäckningsgrad + traditionell soliditet

11

Räntetäckningsgrad + andel riskbärande kapital

4

Räntetäckningsgrad + skuldsättningsgrad

1

Andel riskkapital + traditionell soliditet

9

Skuldsättningsgrad + traditionell soliditet

3

Räntetäckningsgrad + riskkapital + soliditet

12

Räntetäckningsgrad + skuldsättningsgrad + soliditet

6

Räntetäckningsgrad + riskkapital + skuldsättningsgrad

1

Riskkapital + skuldsättningsgrad + soliditet

2

Alla fyra måtten

2

Oklar definition

   1

97

Soliditetsmått redovisas ej

  14

111

Specifikation av extraordinära poster och bokslutsdispositioner

I NBKs rekommendation sägs att specifikationen av extraordinära poster och bokslutsdispositioner med fördel kan göras i noterna i stället för i resultaträkningen. Av 64 undersökta årsredovisningar framgår att en majoritet specificerar extraordinära poster i noterna. Bokslutsdispositioner specificeras dock fortfarande normalt i resultaträkningen (se figur 8).

Figur 8. Specifikation av extraordinära poster och bokslutsdispositioner

Specifikation i resultaträkningen

Två poster i resultaträkningen

En post i resultaträkningen

Extraordinära poster

18

27

15

Bokslutsdispositioner

49

6

9

Något överraskande är att skatteberäkningarna i flera företag är olika för vinst per aktie och räntabilitet på eget kapital. Hasselblad använder sålunda schablonskatt och betald skatt för vinst per aktie och full skatt i räntabilitet på eget kapital.

Beträffande de extraordinära posterna görs vanligen en uppdelning mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen med specifikation i noter. För bokslutsdispositioner förekommer också en tudelning exempelvis mellan överavskrivningar och övriga bokslutsdispositioner, där de senare specificeras i noterna.

Sammanfattning

En analys av årsredovisningarna för 1984 visar att skillnaderna i definitioner av olika nyckeltal mellan börsföretagen är mycket stora. Skillnaderna är i själva verket så stora att nyckeltalen är oanvändbara för jämförelser mellan företag. De har därmed förlorat en viktig funktion. Den som idag vill beräkna ett nyckeltal som vinst per aktie eller ett räntabilitetsmått måste själv bestämma sig för en definition och sedan göra egna beräkningar. Inte minst för tidningarna är detta olyckligt. En ökad enhetlighet är därför angelägen. För att uppnå den enhetligheten finns idag inget alternativ till att följa NBKs rekommendation. NBK är det enda organ som lämnat förslag på definitioner av de vanligaste nyckeltalen som är inbördes konsistenta.

NBKs anvisning kan kritiseras för att den tillåter två alternativ för beräkning av årets skattekostnad när det gäller vinst per aktie. Den kritiken är dock inte särskilt allvarlig. Alla företag som beräknat vinst per aktie med undantag för ABV, har nämligen använt sig av fullskatte- eller schablonskattemetoden. Mot bakgrund av att schablonskattemetoden vanligen överskattar årets skattekostnad borde det inte vara svårt att uppnå enighet kring fullskattemetoden, eventuellt kompletterad med en beräkning enligt partialmetoden. Förutom NBK har Sveriges Finansanalytikers Förening nyligen enats kring en rekommendation om beräkning av vinst per aktie. I allt väsentligt överensstämmer denna rekommendation med NBKs fullskattealternativ.

En annan viktig iakttagelse baserad på analysen av årsredovisningarna är att det ofta brister i beskrivningarna av hur ett nyckeltal beräknats. En enkel lösning på detta problem är att utnyttja de 5- eller 10-årssammandrag av årsredovisningshandlingarna som f n finns i flertalet företag.

Beträffande resultaträkningar är dessa sammandrag vanligen uppställda enligt två alternativa metoder. Den ena slutar med vinst före bokslutsdispositioner eller eventuellt före extraordinära poster. Alternativet är att inkludera dispositioner, betald skatt och sluta med årets redovisade nettovinst. En bättre lösning borde vara att sluta med ”Vinst efter skatt men före dispositioner”. I sammandraget av balansräkningarna skulle man på motsvarande sätt kunna ange såväl det justerade egna kapitalet som sysselsatt kapital. Härigenom skulle man vinna den ökade klarhet i hur företagets olika nyckeltal beräknats som NBK eftersträvat utan att behöva ändra den officiella resultaträkningen.

Rolf Rundfelt