Redovisning: Svårt jämföra nyckeltal i årsredovisningen för 1984

En analys av årsredovisningarna för 1984 visar att skillnaderna i definitioner av olika nyckeltal är mycket stora mellan börsföretagen. Nyckeltalen blir därmed oanvändbara för jämförelser mellan företag.

Näringslivets Börskommitté (NBK) är det enda organ som lämnat förslag på definitioner av de vanligaste nyckeltalen. Det är angeläget att företagen i 1985 års årsredovisningar tillämpar NBKs definitioner, skriver Rolf Rundfelt som i denna artikel presenterar en sammanställning av uppgifter hämtade från 1984 års årsredovisningar.

I början av 1985 utfärdade Näringslivets Börskommitté (NBK) anvisningar till sin tidigare rekommendation om ändrad resultaträkning, nyckeltalsberäkning m m. Anvisningarna begränsades till att enbart avse nyckeltal trots att den ursprungliga rekommendationen framför allt behandlade resultaträkningens utformning. Anledningen var den osäkerhet som många större företag kände inför en genomgripande förändring av en av de centrala redovisningshandlingarna. Samtidigt rekommenderades dock företagen att pröva det nya schemat för resultaträkningar i en not dels för att vinna erfarenhet, dels för att tjäna som underlag för beräkningarna av de olika nyckeltalen.

Vilken effekt har NBK haft på redovisningspraxis? I den här artikeln presenteras en sammanställning av uppgifter hämtade från 1984 års årsredovisningar. Slutsatsen är att genomslaget varit betydande. Paradoxalt nog har det medfört att jämförbarheten mellan företag, exempelvis vad avser beräkningen av vinst per aktie, minskat. Förhoppningsvis är detta ett kortsiktigt fenomen. Redan i 1985 års årsredovisningar kan det visa sig att mer än hälften av börsföretagen tillämpar NBKs definitioner. Undersökningen omfattar samtliga börsföretags (111 st) årsredovisningar exkl bank- och försäkringsbolag. Företag noterade på AII-listan eller OTC-listan ingår ej.

Redovisning av vinst efter skatt men före bokslutsdispositioner

Ett motiv för att ändra utformningen av resultaträkningen var att förtydliga beräkningen av nyckeltal. En detaljerad härledning av nyckeltal, som exempelvis vinst per aktie, är fortfarande ovanlig. Praxis är i stället att ange definitioner. Undantag är bl a Asea och SKF. Exemplet i figur 1 är hämtat från Aseas årsredovisning.

NBKs rekommendation har på den här punkten haft en begränsad effekt på praxis. Mest påtaglig är den i Swedish Matchs årsredovisning, där den primära resultaträkningen ställts upp enligt NBKs schema (se figur 2). Ytterligare företag har ställt upp hela eller delar av resultaträkningen enligt NBK i en not, bl a Astra, Atlas Copco, DN, Hexagon och Incentive. Exemplet i figur 3 är taget från DNs årsredovisning.

Nyckeltal

För närvarande finns stora skillnader mellan företag vad gäller definitionen av olika nyckeltal. En av de viktigaste skillnaderna gäller beräkningen av årets skattekostnad. NBK rekommenderar här att vinst per aktie beräknas efter avdrag för s k full skatt samt eventuellt också efter avdrag för partiell skatt. Vinst per aktie skall vidare anges både före och efter extraordinära poster, om de senare är av väsentlig betydelse.

Räntabilitet per aktie skall anges efter avdrag för full skatt. Vid beräkning av räntabilitet på sysselsatt kapital rekommenderas att latenta skatteskulder i obeskattade reserver ej inräknas i det sysselsatta kapitalet. Slutligen rekommenderas att företaget som ett komplement till det traditionella soliditetsmåttet anger såväl andelen riskbärande kapital som räntetäckningsgrad och skuldsättningsgrad definierat som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Specifikation av extraordinära poster och bokslutsdispositioner

I NBKs rekommendation sägs att specifikationen av extraordinära poster och bokslutsdispositioner med fördel kan göras i noterna i stället för i resultaträkningen. Av 64 undersökta årsredovisningar framgår att en majoritet specificerar extraordinära poster i noterna. Bokslutsdispositioner specificeras dock fortfarande normalt i resultaträkningen (se figur 8).

Något överraskande är att skatteberäkningarna i flera företag är olika för vinst per aktie och räntabilitet på eget kapital. Hasselblad använder sålunda schablonskatt och betald skatt för vinst per aktie och full skatt i räntabilitet på eget kapital.

Beträffande de extraordinära posterna görs vanligen en uppdelning mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen med specifikation i noter. För bokslutsdispositioner förekommer också en tudelning exempelvis mellan överavskrivningar och övriga bokslutsdispositioner, där de senare specificeras i noterna.

Sammanfattning

En analys av årsredovisningarna för 1984 visar att skillnaderna i definitioner av olika nyckeltal mellan börsföretagen är mycket stora. Skillnaderna är i själva verket så stora att nyckeltalen är oanvändbara för jämförelser mellan företag. De har därmed förlorat en viktig funktion. Den som idag vill beräkna ett nyckeltal som vinst per aktie eller ett räntabilitetsmått måste själv bestämma sig för en definition och sedan göra egna beräkningar. Inte minst för tidningarna är detta olyckligt. En ökad enhetlighet är därför angelägen. För att uppnå den enhetligheten finns idag inget alternativ till att följa NBKs rekommendation. NBK är det enda organ som lämnat förslag på definitioner av de vanligaste nyckeltalen som är inbördes konsistenta.

NBKs anvisning kan kritiseras för att den tillåter två alternativ för beräkning av årets skattekostnad när det gäller vinst per aktie. Den kritiken är dock inte särskilt allvarlig. Alla företag som beräknat vinst per aktie med undantag för ABV, har nämligen använt sig av fullskatte- eller schablonskattemetoden. Mot bakgrund av att schablonskattemetoden vanligen överskattar årets skattekostnad borde det inte vara svårt att uppnå enighet kring fullskattemetoden, eventuellt kompletterad med en beräkning enligt partialmetoden. Förutom NBK har Sveriges Finansanalytikers Förening nyligen enats kring en rekommendation om beräkning av vinst per aktie. I allt väsentligt överensstämmer denna rekommendation med NBKs fullskattealternativ.

En annan viktig iakttagelse baserad på analysen av årsredovisningarna är att det ofta brister i beskrivningarna av hur ett nyckeltal beräknats. En enkel lösning på detta problem är att utnyttja de 5- eller 10-årssammandrag av årsredovisningshandlingarna som f n finns i flertalet företag.

Beträffande resultaträkningar är dessa sammandrag vanligen uppställda enligt två alternativa metoder. Den ena slutar med vinst före bokslutsdispositioner eller eventuellt före extraordinära poster. Alternativet är att inkludera dispositioner, betald skatt och sluta med årets redovisade nettovinst. En bättre lösning borde vara att sluta med ”Vinst efter skatt men före dispositioner”. I sammandraget av balansräkningarna skulle man på motsvarande sätt kunna ange såväl det justerade egna kapitalet som sysselsatt kapital. Härigenom skulle man vinna den ökade klarhet i hur företagets olika nyckeltal beräknats som NBK eftersträvat utan att behöva ändra den officiella resultaträkningen.

Rolf Rundfelt