Årsredovisningen skall ge en så verklig bild som möjligt av vad vi presterat och visa vilka riktlinjer vi arbetar efter inför framtiden.

Torbjörn Ek, VD Hexagon, Carl Erik Hedlund, VD Ahlsell, och Per Sköld, ordf

Bokföringsnämnden, var eniga om syftet med årsredovisningen när de vid FINFORUM utfrågades av Bengt Rydén och Ragnar Boman om årsredovisningens roll och uppgift.

”Vi försöker åstadkomma en årsredovisning som både tillfredsställer analytiker och andra, mindre ekonomiskt bevandrade. Skälet är att vi vill vara trovärdiga. En förvaltningsberättelse har tyngd och auktoritet och större krav på sig än annan ekonomisk information och det vet folk om. Vi måste komma ihåg att aktieägarna idag inte är desamma som för tio år sedan. Det är väldigt många fler som inte är ekonomiskt kunniga och vi måste ha respekt för att även de ska kunna tillgodogöra sig innehållet i våra årsredovisningar. Sedan kan man bygga ut notsystemet för att ge börsanalytikerna det de vill ha.”

Så förklarade Torbjörn Ek, VD på Hexagon, filosofin bakom utformningen av sitt företags årsredovisning på årets Finforum på hotell Sheraton i Stockholm.

Torbjörn Ek, Carl Erik Hedlund, VD på Ahlsell, och Per Sköld, tidigare VD på Statsföretag, numera ordförande i Bokföringsnämnden tillika i juryn för bästa årsredovisning 1984, utfrågades av Bengt Rydén och Ragnar Bohman under rubriken ”Årsredovisningens roll och uppgift inom ramen för företagets totala information”.

Men om Hexagon vänder sig till en bred grupp intresserade med sin årsredovisning, intar Carl Erik Hedlund på Ahlsells rakt motsatt ståndpunkt.

”Vi riktar oss i första hand till aktiemarknaden, det vill säga nuvarande och potentiella aktieägare och, som följd av det, deras rådgivare. Andra gruppers informationsbehov försöker vi tillfredsställa genom att producera en rad trycksaker, men årsredovisningen är till för proffsen.”

”Nu gör ju Hexagon en mycket bra årsredovisning, men jag tror att det i längden är mycket svårt att kombinera de olika syftena. Risken är att man blandar ihop budskapen.”

Per Sköld menade att det är en farlig väg att försöka få med allt i företagets årsredovisning.

”Årsredovisningen är bara en del av den ekonomiska informationen från företaget och försöker man gapa över för mycket där, är det lätt att glömma de legala kraven. Som ordförande i juryn för bästa årsredovisningen har jag gått igenom 260 alster i årets skörd. Låt mig säga så här: standarden är hög, men det återstår mycket att göra för många företag. Inte ens bland de börsnoterade företagen uppfyllde alla årsredovisningar de legala kraven, om man ska vara petnoga.”

Men är det då inte risk för att årsredovisningen kommer bort i informationsfloden och reduceras till ett färglagt skrytdokument? undrade Bengt Rydén.

”Nej”, menade Carl Erik Hedlund. ”För oss gäller det ju att skapa intresse för vårt företag på aktiemarknaden, i konkurrens med andra företag. Visserligen använder vi olika kanaler, men viktigast är ändå årsredovisningen, just tack vare de legala krav som ställs på den. Vår årsredovisning ska fungera som en uppslagsbok med all den auktoritet en sådan har och är långt ifrån en färglagd skrytbroschyr. I själva verket höll vi oss till enbart svart-vitt förra året, men styrelsen tyckte det såg för fattigt ut, så i år återgår vi till färg.”

Språkbehandlingen

”Men jag anser fortfarande att man inte ska undervärdera möjligheterna att uttrycka sig enkelt, att förändra språket så det blir mer lättillgängligt för gemene man. Utan att det för den skull blir glättigt eller slängigt”, inflikade Torbjörn Ek. ”Jag har en känsla av att det i alltför hög grad varit ekonomer som skriver för andra ekonomer. Vi kanske måste lägga band på oss i våra ambitioner att uttrycka oss väl exakt och gärna lite uppstyltat. Jag tror helt enkelt inte att årsredovisningen vinner i styrka på att använda den sortens språk.”

Som belägg för det berättar Torbjörn Ek hur man gick till väga i Hexagon för att producera 1980 års bokslut.

”Vi beslöt att jag skulle skriva en version och låta journalistiskt kunniga personer skriva en version. De trycktes upp på spalter intill varandra och sedan prövade vi det på olika personer.”

Det visade sig att praktiskt taget alla, även experterna, läste den spalt som producerats av journalisterna.

”Följden har blivit att jag numera skriver väldigt lite själv i årsredovisningarna. Jag gör ett utkast till VDs spalt och lämnar sedan över det till journalistiskt kunniga personer för bearbetning och bryr mig egentligen inte om formuleringarna så länge innehållet är detsamma. Man måste komma ihåg att årsredovisningen är till för läsarna och inte för mig som avsändare.”

Däremot är Torbjörn Ek mycket aktiv när det gäller att få fram Hexagons filosofi i årsredovisningen, men alltså inte när det gäller språkdräkten den kläds i.

”Ett tecken på att vi lyckats någorlunda väl i våra ambitioner är att 1983 tryckte vi upp den i 50.000 exemplar för att tillfredsställa alla de skolor som ville ha den i sin gymnasieundervisning, vilket naturligtvis gladde oss mycket. För -84 har vi gått ännu längre och engagerat en nyhetsjournalist som har till yrke att behandla språket på ett enkelt och lättfattligt sätt. Han kommer att få stor tyngd när det gäller den språkliga utformningen.”

”Huvuddelen i årsredovisningen är trots allt siffermaterialet”, menade Carl Erik Hedlund, ”och det tas fram av ekonomiavdelningen.”

Det skrivna ordet har däremot informationschefen ansvar för på Ahlsell. ”Men naturligtvis går ingenting till trycket utan att jag har läst varenda sida. Årsredovisningen är det viktigaste dokumentet ett företag lämnar ifrån sig och självklart måste ledningen kunna ställa sig bakom allt som står i den.”

Innehållet

När det gäller syftet med årsredovisningen var alla de tre utfrågade överens:

”Att ge en så verklig bild av vad vi presterat som möjligt och visa vilka riktlinjer vi arbetar efter inför framtiden. Dels för att aktieägaren ska få underlag för att bedöma hur vi skött vårt värv och hur vi försöker bli bättre inför framtiden. Dels för anställda som vill satsa på en karriär hos oss. Förhoppningsvis kan också politiker hämta en viss kunskap där”, uttryckte Torbjörn Ek saken.

Bengt Rydén undrade hur långt man kan driva en fråga som företagets konkurrenskraft i årsredovisningen.

”Den är naturligtvis av största vikt vid bedömningen av ett företag”, påpekade han. ”Men kan man tänka sig att VD i sin spalt skriver exempelvis: Nu när konkurrent X har lanserat en ny generation av produkt Y räknar vi med att vara utslagna på den marknaden inom ett halvår?”

”Saken kan uttryckas på olika sätt”, svarade Per Sköld.

”Konkurrenssituationen är minst lika viktig som belopp och balansräkningar. I årsredovisningen ska man sammanfattningsvis summera hur man uppfattar företagets förutsättningar i skrivande stund. Jag tycker nog att det ganska klart lyser igenom när ett företag försöker skyla över och ge en bättre bild av verkligheten än vad som är skäligt och riktigt.”

”Självklart måste exempelvis en misslyckad investering redovisas”, ansåg Carl Erik Hedlund. ”Att inte göra det är mycket allvarligt. Men genomgående tycker jag att vi har fått en betydligt bättre standard när det gäller att redovisa dessa saker än tidigare.”

”Själv håller jag med Curt Nicolin när han säger att det gives ett visst manöverutrymme i årsredovisningen och att det till väldigt stor del är en fråga om omdöme hur detta utrymme utnyttjas”, menade Torbjörn Ek. ”Men tyvärr används utrymmet i många fall till att försköna resultatet och framställa det egna företaget i bättre dager än konkurrenternas, framför att försöka ge en objektiv bild av verkligheten. Detta är inte till gagn för oss på lite sikt och jag skulle hälsa med tillfredsställelse om vi kunde ålägga oss lite självdisciplin där. Utan att ta till lagstiftning.” Som ett exempel nämnde Torbjörn Ek det sätt som vinstbegreppet används.

Vinstbegreppet

”Jag tycker det är otillständigt att vi här i Sverige tar fram resultatbegrepp före skatt och kallar det vinst. Och vid avtalsförhandlingarna två månader senare har vi en helt annan syn på saken. Vi blir inte trovärdiga och så länge vi inte är trovärdiga får vi aldrig rätsida på vårt näringsliv. Dubbla budskap av den flagranta typen får vi helt enkelt inte ägna oss åt.”

Torbjörn Ek tryckte starkt på att detta är något som snarast måste rättas till.

”Men ett enskilt företag kan knappast börja belasta sitt resultat med en latent skatteskuld, eftersom det försämrar resultatet i förhållande till de konkurrenter som inte redovisar på samma sätt. Därför måste vi tillsammans underkasta oss regeln att de resultat vi redovisar och kallar vinst ska vara skattebelastade. Nu har Näringslivets Börskommitté dessbättre tagit upp frågorna och utvecklat en rekommendation.”

”Det är åtminstone viktigt att man inför enhetliga begrepp inom varje bransch”, menade Carl Erik Hedlund. ”Jag tycker att detta framför allt är en fråga för Näringslivets Börskommitté och Bokföringsnämnden, som tillsammans representerar näringslivet på ett förträffligt sätt.”

Per Sköld, som sitter i Bokföringsnämnden, påpekade att man mycket riktigt diskuterar frågorna.

”Vår uppgift är ju att på sikt påverka det som är god redovisningssed, men det finns ingen som helst enighet i frågan ute bland företagen, så det kommer säkert att ta lång tid innan man från Bokföringsnämndens sida kan komma fram till konkreta och enhetliga rekommendationer.”

Verksamhetsbeskrivningarna

Till sist kom Per Sköld med en egen rekommendation:

”Efter att ha gått igenom alla dessa årsredovisningar har det slagit mig hur lite företagen berättar om vad de sysslar med i årsredovisningarna. Lägger man handen över namnet på företaget skulle jag inte ha en aning om deras verksamhet, vilka produkter de tillverkar och så vidare. Varför inte ägna några rader på sidan ett eller två åt detta!”

Lars Malmström