Många företag köper redovisningstjänster av revisorerna.

Ett rekommendationsförslag har nu tagits fram som ger vägledning om vilken redovisningsverksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor får bedriva.

Rekommendationen behandlar vilket sortiment av tjänster som får erbjudas, jävssituationer och kvaliteten på arbetet.

Olle Gunnarsson och Harald Franzén, som på uppdrag av FAR och SRS utarbetat förslaget, kommenterar det här.

Auktoriserade och godkända revisorer har under lång tid tillhandahållit redovisningstjänster. Detta har varit till gagn för framförallt mindre företag, vars redovisning och ekonomiska rapportering i många fall avsevärt förbättrats.

Den klientredovisningsverksamhet som nu bedrivs av såväl stora som små revisionsbyråer är av betydande omfattning, vilket kan utgöra skäl nog för en sammanställning av regler för utövandet. Senare tids utveckling av datorbaserad redovisningsteknik har gjort det särskilt angeläget att ge vägledning i fråga om vilken redovisningsverksamhet som får bedrivas av auktoriserad eller godkänd revisor.

Mot ovanstående bakgrund beslöt FAR och SRS för något mer än ett år sedan att utarbeta regler för ledamöternas tillhandahållande av redovisningstjänster. Undertecknade erhöll därvid i uppdrag att utarbeta ett rekommendationsförslag, vilket härmed publiceras efter föredragning i respektive förenings styrelse. Tidigare har FAR och SRS gemensamt utarbetat och publicerat ett utkast till rekommendation om ”Revision i mindre företag”.

Reglerna för tillhandahållande av redovisningstjänster skall uppfattas som ett komplement till respektive förenings regler för god revisorssed. Det här presenterade förslaget innehåller tre avsnitt:

  • redovisningstjänster som kan tillhandahållas av ledamot (sortimentsproblematiken)

  • revisorsjäv (jävsproblematiken vid kombinerade revisions- och redovisningsuppdrag)

  • utövande av redovisningsverksamheten (behandlar olika kvalitetsaspekter)

Sortimentsproblematiken

Grundläggande för avgränsningen är förbudet i auktorisationsförordningen för auktoriserad revisor att ”driva eller deltaga i ledningen av affärsverksamhet” (samma förbud väntas inom kort komma att gälla även godkända revisorer). För att undvika konflikt med förbudet mot affärsverksamhet måste det konsultativa inslaget i redovisningsverksamheten vara betydande. Detta innebär att renodlad dataservicebyråverksamhet liksom försäljning av datautrustning och standardiserade program ej kan bedrivas av auktoriserade och godkända revisorer.

Av betydelse för avgränsningen är vidare en bedömning av huruvida verksamheten ligger inom ledamöternas eller deras byråers kompetensområde. För de tjänster som uppräknats i förslaget föreligger normalt ej problem i detta avseende.

Slutligen bygger avgränsningen av tillåtna redovisningstjänster på att ledamöterna eller byråerna ej skall deltaga i förvaltningen av klienters affärsverksamhet. Detta gäller således oavsett om uppdraget är kombinerat med revision eller ej.

Den i förslaget gjorda uppräkningen av redovisningstjänster som kan tillhandahållas gör ej anspråk på att vara fullständig.

Jävsproblematiken

Vägledning för bedömning av situationer då jäv kan misstänkas föreligga vid kombinerade redovisnings- och revisionsuppdrag har givits i Kommerskollegiets anvisning (KFS 1977:24). Det är utomordentligt betydelsefullt att nämnda regler beaktas. Vi har därför valt att som en påminnelse sammanfatta reglerna om bokföringsjäv i ett särskilt avsnitt.

Den uppfattning vi erhållit vid olika kontakter under vårt arbete med projektet är att jävsreglerna är väl kända och respekterade men att likväl vissa tolkningsproblem föreligger. Såvitt vi kunnat finna avser oklarheterna framförallt

  • den utsträckning som revisorn får lämna råd och anvisningar beträffande bokslutet

  • organisation och genomförande av revisionen då medarbetare biträtt med upprättande av bokslutet

  • kraven på klientens grundbokföring och kontroll av densamma

Vad först avser revisorns råd och anvisningar är det vår uppfattning att mottagaren hos klienten måste ha tillräckliga kunskaper att rätt förstå innebörden av råden och anvisningarna för att en jävssituation ej skall anses föreligga. Om detta krav är uppfyllt kan det ej vara av betydelse om råden lämnas skriftligt eller muntligt. Formen bör således ej alls ha någon betydelse. Normalt indikerar dock revisors arbete direkt i bokslutstablå att en jävssituation kan föreligga. För övrigt tror vi ej att anvisningen skall tolkas så bokstavligt att jäv uppkommer för revisorn om han lämnar råd och anvisningar för lösande av redovisningsproblem under löpande år.

Enligt kommerskollegiets anvisning skall jävsbestämmelserna även tillämpas på den som av revisorn anlitas som behjälplig med genomförande av revisionen. Detta innebär att revisorn ej kan förlita sig på granskning utförd av medarbetare som biträtt klienten med upprättande av bokslutet. Granskningen måste i sådant fall utföras av revisorn, eventuellt med biträde av annan medarbetare än ”bokslutsmedarbetare”. Vid revisionen kan man dock arbeta med de avstämningar och analyser som dokumenterats av bokslutsmedarbetaren på samma sätt som om de gjorts av en kunnig och självständig medarbetare hos klienten. Revisionsåtgärder måste även i detta fall dokumenteras särskilt, vilket kan ske genom noteringar på bokslutsdokumentationen. Det är tillrådligt att man har skilda akter för boksluts- respektive revisionsarbetet.

Vad gäller kraven på klientens grundbokföring vid kombinerade uppdrag bör man hålla fast vid att affärshändelserna skall ha införts i en grundbok. Det synes således ej vara tillfyllest att klienten presenterar byrån verifikationerna med en bunttotalsumma och därtill hörande slagremsa.

Innebörden i kommerskollegiets anvisning av att affärshändelsernas art kan framgå ”genom annan notering i klartext av klienten” uppfattas av många som oklar. Man tvekar om hur en sådan form av ”grovkontering” skall tillämpas. Behöver notering göras på varje verifikation även om det av verifikationens ursprungliga innehåll klart framgår vad den avser? Räcker det kanske med notering då tveksamhet kan föreligga? För vår del vill vi rekommendera att klienten instrueras att själv utföra en fullständig kontering. I praktiken tror vi annars ej att klienten får ett sådant grepp om sin redovisning som bör eftersträvas.

För att klienten skall ha fullgjort sin kontroll över grundbokföringen fordras enligt vår uppfattning även att klienten själv summerar grundbokföringen samt fortlöpande stämmer av kassakontot och andra liknande avstämningsbara konton. Det får således ej ingå i revisorns eller revisionsbyråns åtaganden gentemot klienten att fortlöpande utföra dessa uppgifter vid kombinerade uppdrag.

Utövande av redovisningsverksamheten

De olika avsnitten under denna huvudrubrik innehåller anvisningar som syftar till att redovisningsverksamheten skall bedrivas med så hög kvalitet som möjligt. Vägledande är härvid den kvalitetsnivå som gäller för annan av auktoriserad och godkänd revisor bedriven verksamhet.

Slutord

Vi ser nu med intresse fram emot de synpunkter som förslaget och denna artikel kan föranleda. Vårt arbete kommer sannolikt att följas av utarbetande av ett utbildningspaket i syfte att fördjupa informationerna av den lämnade vägledningen.

Olle Gunnarsson, auktor revisor, REVEKO AB Göteborg och Harald Franzén, auktor revisor, Öhrlings Revisionsbyrå Småland AB