Revisorerna är på god väg att förlora allmänhetens förtroende. Man kan inte förklara vad man gör och lyckas inte heller få fram rättvisande och öppna årsredovisningar.

Kritiken framfördes på en kongress som American Accounting Association (AAA) arrangerade i augusti i USA.

Även det nuvarande amerikanska skattesystemet kritiserades. Trots att vinsterna varit rekordstora har företagen sluppit betala skatt och i stället ökat den uppskjutna skatten.

Rolf Rundfelt rapporterar från AAA-kongressen.

Den 1921 augusti hade American Accounting Association (AAA) sitt 70e årsmöte. Mötesplatsen var Reno i norra Nevada – the biggest little city in the world. Det var en väl vald mötesplats. Klimatet är nära nog perfekt.

Genom att Reno ligger så högt, ca 2.000 meter, blir värmen inte plågsam. Läget strax öster om Sierra Nevada medför också att luften är torr och behaglig. På kongressen deltog drygt 2.000 personer, flertalet lärare i redovisning. Antalet imponerar. Det motsvarar ca 1/4 av hela medlemskretsen. Antalet är än mer fantastiskt om man betänker att många inte har så långa semestrar som vi. I USA är det allt vanligare med sommarundervisning. Att så många ställer upp beror nog mycket på att man vill träffa gamla vänner, som flyttat till andra universitet. Under hela kongressen pågick också frukostmöten, luncher och middagar, där olika skolor bjuder in sina gamla studenter. Andra ser kongressen som en platsförmedling. Universiteten har ett intresse av att locka till sig bra forskare och utnyttjar kongressen till att intervjua tänkbara kandidater.

Om man jämför AAAs kongress med den europeiska motsvarigheten (EAA) är skillnaderna betydande. Det rent akademiska inslaget, där man lägger fram och diskuterar uppsatser, är betydligt mindre framträdande även om ett drygt 100-tal uppsatser lades fram. I stället ägnas mer tid åt föredrag och seminarier. Här är programutbudet betydligt bredare än i Europa. Framför allt ägnas undervisningsfrågor ett stort utrymme men också skatter m m.

Det officiella programmet startade måndag morgon kl 7. Wienerbröd, kaffe, ägg och bacon (i den ordningen) serverades innan det var dags för den första talaren – Jeff Mitchell, IASCs tidigare generalsekreterare. Höjdpunkten på dagens program var dock det föredrag som John Burton höll, en färgstark kritiker av revisorer sedan många år och tidigare ansvarig för redovisningsfrågor på Securities and Exchange Commission.

Kritik av skattesystemet

Burton avlöstes av Jim Maas, som höll ett glänsande anförande om vad det är som kännetecknar en bra lärare. Sist på dagens program hölls en diskussion om de förändringar som planeras i det amerikanska skattesystemet. Professor Jim Wheeler angrep det nuvarande skattesystemet. Han menade att det var orättvist och att bolagen inte betalade sin andel. Som exempel nämnde han General Dynamic, ett av USAs största företag inom finansindustrin. För 1984 redovisar General Dynamic en skattekostnad på 302 miljoner, motsvarande 44,2 % av vinsten före skatt. I en not förklaras hur skatten beräknats (se tabell 1).

Tabell 1: General Dynamic’s not om hur skattekostnaden beräknats

G. Income Taxes

The Corporation’s income tax provision from continuing operations is computed as follows:

Year ended 31 December

1984

1983

1982

Earnings before income taxes ‥

$683.6

$509.7

$269.3

Tax provision at current tax rates on book income:

Current ‥

$ (3.8)

$ (2.1)

$ .7

Deferred ‥

318.3

236.6

123.2

Tax credits-deferred ‥

(15.9)

(11.9)

(9.9)

Other ‥

3.3

.5

(5.2)

Provision for income taxes ‥

$301.9

$223.1

$108.8

Effective tax rate ‥

44.2 %

43.8 %

40.4 %

During 1982, the disposal of the telecommunications segment resulted in the recognition of deferred tax benefits of $69.8, of which $24.3 relates to their operations prior to disposition.

Den skatt som faktiskt betalas betecknas som ”current” i tabellen ovan. Som synes är den negativ för de tre åren. Trots rekordvinster betalar alltså General Dynamic ingen skatt.

Allt som redovisats som skattekostnad motsvaras i stället av en ökning av ”deferred taxes”, skatter som ska betalas vid en senare tidpunkt. Att man lyckats så bra i sin skatteplanering beror på att vinsterna på långa kontrakt inte behöver tas upp till beskattning förrän kontraktet är slutfört. I årsredovisningen däremot tar man fram vinsterna i proportion till hur stor del av kontraktet som färdigställts.

Enligt Wheeler är den här regeln ca 10 år gammal. Om man ser på General Dynamics utveckling under denna 10-årsperiod får man följande bild:

Vinst

(Vinkeln är av tekniska skäl något för stor. Reds. anm.)

1976

1985

Förlustavdrag

Trots att vinsterna nått rekordnivåer snart sagt varje år har man hela tiden sluppit betala skatt och i stället ökat den uppskjutna skatten. Inte nog med det. I deklarationen har avdragen varit så stora att man skapat förlustavdrag på ca 1 miljard. Problemet i början av 80-talet var dock att dessa måste utnyttjas inom en sexårsperiod. General Dynamic lyckades dock lösa problemet på ett elegant sätt. 1981 ändrades lagen så att förlustavdragen kunde skjutas upp i 15 år med en retroaktiv tillämpning från 1976!

Utskällning av revisorer

Kongressens varmaste applåd gick till John Fedders, f d chefsåklagare på SEC. Det var nästan så att folk ställde sig upp när hans anförande var över. Det var desto märkligare, eftersom Fedders ägnade sig åt att skälla ut redovisningskåren i allmänhet och revisorerna i synnerhet. Fedders menade att redovisarna inte lyckats med att få fram rättvisande och öppna årsredovisningar. Allvarligare är att man är på god väg att förlora allmänhetens förtroende. Man har helt enkelt inte kunnat förklara för allmänheten vad man gör. Frågar man mannen på gatan svarar han att revisorn garanterar att räkenskaperna är riktiga och att det inte förekommer några bedrägerier. När revisionsbyråerna sedan försöker undvika skadeståndsprocesser därför att det visar sig att en klient fuskat i något avseende strider det enligt Fedders mot vanligt bondförstånd. Fedders var alltså inte anhängare av att man på något sätt skulle begränsa revisorernas skadeståndsansvar – en fråga som ofta diskuterades under kongressen. Fedders kritiserade också revisorernas kontroll av sig själva.

Peer reviews var otillräckliga. Han exemplifierade med den granskning av Fox som gjordes av en av de större revisionsbyråerna och som inte visade några anmärkningar. Strax efteråt kontrollerades Fox av SEC och utsattes då för mycket hård kritik p g a otillräckliga kontroller.

Fedders gick t o m så långt att han tyckte det var rätt att revisorer gick ut och priskonkurrerade om uppdrag. Vad är det för fel att kunderna får billigare revisioner? För visst tjänar revisionsbyråerna idag mycket pengar! Även professorerna fick sin släng av sleven. För något år sedan kallade SEC in tre ledande redovisningsprofessorer för att diskutera en knivig fråga. Deras första fråga var: ”Hur mycket får vi betalt?” Det tydde enligt Fedders inte på något samhällsansvar. Ett annat exempel gällde den lag som förbjuder amerikanska företag att ge mutor eller gåvor till utländska kunder. Ingen annan lag har vållat det amerikanska näringslivet mer skada. Trots det var det inte någon redovisningsprofessor som ställde upp inför kongressen för att föreslå förenklingar i lagen för att eliminera de värsta ofullkomligheterna.

Amerikanska samhällsproblem

Två av de sista föredragen behandlade helt andra problem. I ett av dem diskuterades hur det amerikanska samhället kunde väntas utvecklas under de närmaste 20–30 åren. Uppenbarligen finns betydande problem. Efter kriget ökade barnkullarna kraftigt fram till början av 60-talet. Sedan sjönk de till början av 80-talet. Följden har blivit att antalet skolelever sjunkit, vilket kommer att visa sig de närmaste åren i form av minskad intagning vid universiteten. För universiteten tillkommer att allt fler studerar utanför de traditionella högskolorna. IBM, Wang, McDonald m fl har egna universitet för att inte tala om armén och flygvapnet. Varför? För företagen är det ett sätt att hålla kvar de anställda. Den här tendensen märks f ö i liten skala också i Sverige.

Detta drabbar inte bara universiteten. Läskedrycksindustrin t ex kommer att få det svårt bara för att nämna ett exempel.

Barnafödandet sjunker dock inte hos alla. Det är främst i den vita medelklassen som nedgången märks. Minoriteterna, negrer, spansktalande och asiater, föder fortfarande många barn – så många att de sannolikt kommer att vara i majoritet kring år 2000. Det i sin tur ökar kraven på universiteten att ge dessa traditionellt lågutbildade en ordentlig utbildning.

Minnen från sju presidenter

Det roligaste föredraget kom sist. En kolumnist vid Times berättade om sina personliga minnen från sju presidenter. Lyndon Johnson t ex, som fick för sig att han på julafton skulle flyga över till en väns begravning i Australien. På vägen hem stannade han i Rom för att hälsa på påven. I helikoptern svävade han ovanför Vatikanen innan han landade på gräsmattorna som väl nätt och jämnt har hämtat sig efter den invasionen. Som minne gav han påven en liten plastbyst av sig själv, möjligen med förhoppningen att den skulle inrangeras i Vatikanens konstsamlingar. Eller när Lyndon efter att ha inspekterat en militärbas gick tillbaka mot fel helikopter. En officer rusade fram för att förklara att det inte var hans helikopter. Presidenten tittade på honom och sa: ”Son, they are all my helicopters.”

Rolf Rundfelt, Bohlins Revisionsbyrå AB