Innehåll

Balans nr 2 1986

Revision: Klokt av revisorerna att inte tala om True and fair

De flesta avvikelserna från en true and fair redovisning har sin grund i kollisionen med skattelagarna. Problemen bli särskilt uppenbara i mindre, finansägda företag.

Auktor revisor Oscar Setterblad, SPAREV, tycker att det är klokt av revisorerna att nu inte tala om true and fair. Men i längden är det inte klokt att gå runt problemet genom att undvika det med hjälp av formellt oantastliga ordval.

Vi svenska revisorer är försiktiga när vi skriver våra revisionsberättelser:

  • vi skriver inte att årsredovisningen ger en ”true and fair” bild av ställning och resultat, utan vi nöjer oss med att uttala att resultaträkningen och balansräkningen fastställs

  • vi skriver inte att årsredovisningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed, utan vi nöjer oss med att uttala att årsredovisningen upprättats i enlighet med aktiebolagslagen.

Det är klokt av oss. Ty våra uttalanden förväntas vi kunna göra likformiga för alla företag, stora som små, aktiebolag som handelsbolag, börsbolag som enmansföretag. Och våra uttalanden avser en årsredovisning, som ligger till grund också för beskattning.

Det är därför klokt av oss att vara försiktiga i våra uttalanden. Men ibland känns det ändå i överkant modigt att skriva en revisionsberättelse enligt vår svenska standard och intyga en årsredovisning, som egentligen visar en felaktig resultaträkning och ibland också balansräkning.

Jag skall ge exempel:

Exempel 1. – Tjänsteföretag

Skattelagarna medger tjänsteföretag att låta bli att ta upp pågående arbeten på löpande räkning som tillgång i balansräkningen. Nedlagda kostnader kostnadsförs och intäkt redovisas först vid fakturering på kund.

True and fair?

Exempel 2. – Byggbranschen

Försiktighetsprincipen bjuder oss att inte redovisa orealiserade vinster. Det är bra – men kan förvilla vår uppfattning om byggföretaget, som jobbar med stora, långa projekt. Under högkonjunkturen samlar Bygg AB upp vinsterna på sina långa objekt på balansräkningens skuldsida och skjuter på slutavräkningen så länge som möjligt. I lågkonjunkturer slutavräknas objekten snabbt och de nya långa projekten indelas i deletapper, som kan vinstavräknas.

True and fair?

Exempel 3. – Goodwill i dotterbolag

Moderbolag A köper aktierna i dotterbolag B för ett pris som betydligt överstiger Bs matematiska värde. Överpriset anges i As koncernbalansräkning som Goodwill och avskrivs i koncernresultaträkningen med 20 % varje år. Men i As egen balansräkning redovisas hela köpeskillingen som aktier i dotterbolag. Någon avskrivning av övervärdet görs inte, ty sådan avskrivning är inte skattemässigt avdragsgill.

True and fair?

Exempel 4. – Avskrivning på anläggningstillgångar

Avskrivning enligt plan fastställs ofta till att överensstämma med skattemässigt tillåten avskrivning. Detta kan i och för sig diskuteras. Men särskilt diskutabelt blir läget, när bolaget för att planera sin beskattningsbara vinst den 28 december köper och installerar en dyrbar maskin och gör avskrivning enligt plan med 20 % på priset.

True and fair?

Exempel 5. – Kostnaden för arbetskraft

Den enskilda firmans eller handelsbolagets ägare A arbetar i sitt företag helg som söcken. Men ersättningen till honom och därpå belöpande sociala kostnader belastar inte resultaträkningen utan redovisas som privatuttag ur eget kapital.

True and fair?

I enmansaktiebolaget gör ägaren B en rätt begränsad arbetsinsats. Men i december lyfter han en stor del av den väntade vinsten på 1 mkr i extralön. Den belastar bolagets rörelseresultat jämte därpå belöpande sociala kostnader.

True and fair?

Exempel 6. – Tjänstepension

Ensamägaren i det lönsamma aktiebolaget tar inte bara ut en stor extralön. Bolaget tecknar också en tjänstepensionsförsäkring för honom med en premie på 35 % av lönen. Premien redovisas också den som rörelsekostnad.

True and fair?

De flesta avvikelserna från en true and fair redovisning har sin grund i kollisionen med skattelagarna. Särskilt uppenbara blir problemen när det gäller mindre, fåmansägda företag.

Det är klokt av oss att inte tala om true and fair nu. Men enligt min mening är det i längden inte klokt att gå runt problemet genom att undvika det med hjälp av formellt oantastliga ordval. Vår strävan måste vara att lösa problemet så att vi skall kunna intyga att redovisningen är true and fair.

Hur kan man åstadkomma en sådan redovisning, även i mindre fåmansföretag? Kanske genom att flitigare utnyttja begreppen Bokslutsdispositioner och Obeskattade reserver i resultat- och balansräkningar? Genom en fylligare redogörelse i förvaltningsberättelsen?

Genom att utforma skattelagarna i harmoni med god redovisningssed?

Oscar Setterblad, auktor revisor, SPAREV