Inledning
Om ett företag eller en koncern äger en betydande andel i ett annat företag men ej så stor del att det är dotterföretag, kan utvecklingen av resultatet och ställningen i det delägda företaget (intresseföretaget) ha väsentlig ekonomisk betydelse för det ägande företaget och för bedömningen av dess ekonomiska förhållanden. Enligt tidigare gängse redovisningsteknik och bokföringslagens bestämmelser lämnar emellertid det ägande företagets redovisningshandlingar ej någon direkt information om detta företags andel i intresseföretagets resultat och kapital. Uppgift lämnas endast om erhållen utdelning, varjämte kan förekomma vissa indikationer om utvecklingen i form av ned- eller uppskrivningar av aktierna resp andelarna i intresseföretaget.
I denna rekommendation definieras ”intresseföretag” i anslutning till betänkandet ”Koncernbegreppet m m” (SOU 1979:46) och internationell praxis på följande sätt:
Ett företag är intresseföretag till ett annat företag om det icke är dotterföretag till detta företag men detta eller den koncern, vari det är moderföretag, äger en andel av företagets kapital eller av rösträtten i företaget som uppgår till minst 20 %. Innehavet av aktierna eller andelarna förutsättes vidare representera en varaktig förbindelse mellan företagen. Det skall icke vara fråga om en rent finansiell placering.
Ett intresseföretag kan vara annan juridisk person än aktiebolag. För korthets skull talas i det följande om ”intressebolag” och ”aktier” i sådant, varvid skall förstås att motsvarande gäller om intresseföretag i allmänhet och om aktier eller andelar däri.
Frågan om en bättre redovisning för intressebolagsandelar har länge diskuterats i praxis och studerades av 1974 års bolagskommitté, som i ovannämnda betänkande redogjorde för olika lösningar av problemen.
Under senare år har internationellt börjat tillämpas en redovisning för intressebolagsandelar enligt kapitalandelsmetoden (”the equity method”). Som närmare beskrives i övervägandena, innebär denna i korthet att det bokförda värdet av aktier i intressebolaget höjes resp sänkes med ägarföretagets andel i intressebolagets vinst resp förlust för året och sänkes med beloppet av erhållen utdelning. Härigenom ingår i ägarföretagets resultaträkning dess andel i intressebolagets årsresultat. Kapitalandelsmetoden är rekommenderad för koncernredovisningar i International Accounting Standard 3.
En tillämpning i Sverige av kapitalandelsmetoden i det enskilda företagets redovisning är ej i överensstämmelse med gällande bokföringslag, eftersom metoden förutsätter att bokförda värdet av aktier skall kunna höjas och sänkas på ett sätt som strider mot bokföringslagens förbud mot uppskrivning (annat än i särskilda fall) av anläggningstillgångar. 1974 års bolagskommitté ansåg icke att det fanns anledning att företa ändringar i lagbestämmelserna för att möjliggöra tillämpning av kapitalandelsmetoden i det enskilda företaget utan anvisade i stället andra metoder att lämna upplysningar om intressebolags resultat och ställning. Redovisning enligt alternativ I här nedan svarar i huvudsak mot dessa anvisningar.
Föreningen finner för sin del, att något behov av att använda kapitalandelsmetoden i enskilda företags redovisningar icke föreligger. Aktier bör i sådana redovisningar upptas i enlighet med Föreningens redovisningsrekommendation nr 12, Redovisning av aktier och andelar. Redovisning enligt bokföringslagens värderingsregler och nämnda rekommendation kallas här för anskaffningskostnadsmetoden.
Å andra sidan finner Föreningen, mot bakgrund av den internationella utvecklingen, det önskvärt att särskilt sådana företag, som har att presentera sin redovisning för en internationell läsekrets, skall ha möjlighet att tillämpa kapitalandelsmetoden i sina koncernredovisningar. Föreningen anser att detta är möjligt utan att det strider mot gällande lag, under förutsättning att vissa särskilda svenska lagregler och förhållanden beaktas.
Denna rekommendation innehåller därför två alternativ för redovisning av andelar i intressebolag, varav ettdera skall användas:
Anskaffningskostnadsmetod med tilläggsupplysningar.
Kapitalandelsmetod i koncernredovisningen.
Alternativ I kan alltid användas, medan alternativ II är tillämpbart endast i koncernredovisningar.
Rekommendationen är ej tillämplig, då intresseföretaget är ett handelsbolag. I sådant fall är avsnitt 4 av Föreningens redovisningsrekommendation nr 12, Redovisning av aktier och andelar, tillämplig. Av definitionen på intresseföretag följer att rekommendationen ej är tillämplig på bl a investmentbolags investeringar i börsnoterade och liknande aktier.
Överväganden och rekommendationer
A. Gemensamma för båda alternativen
1. Om innehavet av andel i ett intressebolag är obetydligt i förhållande till ägarföretagets storlek och medtagandet av andel i dess resultat icke skulle nämnvärt påverka uppgifterna, behöver det endast redovisas enligt punkt 2 nedan. I sådant fall bör särskilt anges vilka intressebolag som medtagits i tilläggsupplysningarna (vid alternativ I) resp redovisats enligt kapitalandelsmetoden (vid alternativ II).
2. I balansräkningen för ett företag eller en koncern upptas aktier i intressebolag i särskild post med förteckning bland noterna.
3. Moderföretag i koncern lämnar uppgifter om intressebolags förhållanden (utom uppgifterna enligt punkt 2 ovan) endast i sin koncernredovisning. Företag utan koncernredovisning lämnar uppgifterna i sin årsredovisning (enligt alternativ I).
4. Uträkning av andel i intressebolags resultat och kapital bör i förekommande fall såvitt möjligt bygga på de i intressebolagets koncernredovisning redovisade beloppen.
5. Om intressebolagets redovisningsprinciper i väsentliga avseenden avviker från ägarföretagets bör så långt det är möjligt korrigering ske till belopp som svarar mot en redovisning enligt ägarföretagets principer.
6. Om ett intressebolag har annat räkenskapsår än ägarföretaget, får uppgifterna i senaste årsbokslut för intressebolaget användas.
7. Ägarföretaget bör utnyttja sitt inflytande över intressebolaget så att erforderliga och korrekta, om möjligt reviderade, uppgifter kan erhållas i sådan tid att uppgifterna enligt rekommendationen kan lämnas i den egna redovisningen utan att dennas framläggande (nämnvärt) försenas. Om oskälig försening av framläggandet av ägarföretagets årsredovisning och koncernredovisning kan väntas uppstå på grund av behovet att invänta erforderliga uppgifter om visst intressebolags resultat och kapital, bör kapitalandelsmetoden ej användas för detta bolag. Tilläggsuppgifter enligt alternativ I får då ersättas av de upplysningar som ägarföretaget i övrigt kan lämna om intressebolagets förhållanden.
8. Viktigare omständigheter och händelser berörande för ägarföretaget väsentliga intressebolagsengagemang kan kräva redogörelse i dess förvaltningsberättelse i enlighet med 11 kap 9 § första stycket ABL.
9. Vid omräkning av utländska intressebolags redovisningar bör för resultatbelopp användas genomsnittskurs för året och för kapitalbelopp balansdagskursen. (Om intressebolaget ligger i ett land med särskilt hög inflationstakt, kan en omräkning enligt den monetära-ickemonetära metoden bli erforderlig för att rättvisande uppgifter skall erhållas.)
B. Anskaffningskostnadsmetod med tilläggsupplysningar (alternativ 1)
Detta alternativ är det enda som kan användas om ägarföretaget saknar dotterbolag och icke upprättar koncernredovisning. I koncerner som väljer alternativ I tillämpas det på koncernredovisningen.
I detta alternativ tillämpas anskaffningskostnadsmetoden enligt bokföringslagen i moderbolags- resp koncernbalansräkning, och resultaträkningarna upptar erhållna utdelningar från intressebolag som intäkt.
Med ”icke utdelad resultatandel” förstås här ägarföretagets andel i intressebolags vinst eller förlust (på viss angiven nivå i resultaträkningen) för året, minskad med under året hos ägarföretaget redovisad utdelningsintäkt från intressebolag och i förekommande fall justerad enligt punkt 2 nedan.
I övrigt gäller:
1. Upplysning skall lämnas om resultatet inklusive andelar i intressebolags icke utdelade resultat, dels på nivån ”resultat efter finansiella intäkter och kostnader”, dels på nivån ”resultat före bokslutsdispositioner och skatt”. Uppgiften kan lämnas i resultaträkningen resp koncernresultaträkningen, i särskild uppställning efter denna eller i not till den. Det kan ske genom att resultaträkningen i fråga kompletteras med parentetiskt inskjutna eller inom linjen upptagna uppgifter vid de två nämnda resultatbeloppen 1, vilka uppgifter redovisar ”motsvarande belopp inkl icke utdelade resultatandelar i intressebolag”.
2. Om anskaffningskostnaden för aktier i ett intressebolag överstiger den vid anskaffningstidpunkten på ägarföretaget fallande andelen i intressebolagets eget kapital, inkl egetkapitalandelen av obeskattade reserver, innebär detta att anskaffningskostnaden innefattar goodwill- eller annat övervärde. I dylikt fall skall en analys av förvärvet ske på motsvarande sätt som vid koncernredovisning och ”icke utdelad resultatandel” reduceras med årets avskrivning på övervärdet på motsvarande sätt som särskild nedskrivning av aktievärdet sker vid kapitalandelsmetoden. Se nedan punkt C 2 c. Vad där sägs om undervärden och i punkt C 2 d om internvinst gäller även vid redovisning enligt alternativ I.
3. Har ägarföretaget under året nedskrivit aktier i ett intressebolag på grund av förlust i detta eller för att motsvara en övervärdesavskrivning, och har denna nedskrivning i ägarföretagets resultaträkning påverkat resultatet på de nivåer som anges i punkt I ovan, görs erforderlig korrigering för undvikande av dubbelräkning av förlusten resp övervärdesavskrivningen.
4. Då ett beräknat resultat per aktie anges i årsredovisningen, skall detta inkludera icke utdelade resultatandelar i intressebolag.
5. Till jämförelse med det samlade bokförda värdet av aktier i intressebolag skall uppgift lämnas om beloppen av ägarföretags andel i intressebolags egna kapital och deras obeskattade reserver. Finns ett noterat marknadsvärde på aktier i ett intressebolag, bör därutöver detta värde anges. Nu nämnda uppgifter lämnas i not till koncernbalansräkningen resp, i ägarföretag utan dotterföretag, till balansräkningen.
6. Andelar i intressebolags resultat och kapital skall avse den ideella andelen. Om sålunda intressebolagsandel innehas av ett icke helägt dotterbolag, skall avdrag göras för den del som faller på minoriteten.
Vid ”resultat före bokslutsdispositioner och skatt” placeras uppgiften in efter att avdrag gjorts för minoritetsandelen i detta belopp enligt utkast om förbättrad minoritetsredovisning.
C. Kapitalandelsmetod i koncernredovisningen (alternativ II)
Då kapitalandelsmetoden används i koncernredovisningen, bibehålls i ägarföretagets egen redovisning anskaffningskostnadsmetoden för värdering av aktier och andelar i intressebolag. Detta är i viss mån ett avsteg från den av Föreningen hävdade principen att ”koncernredovisningshandlingar skall upprättas med iakttagande av samma principer som gäller för enskilda bolags redovisning” (se Föreningens redovisningsrekommendation nr 11 om koncernredovisning). Den viktigaste ”farliga” effekten av detta avsteg, nämligen att i intressebolagsandelens värde enligt koncernbalansräkningen ofta ingår andel i icke utdelad vinst (intjänad efter förvärvet) i intressebolaget, elimineras emellertid genom att rekommendationen föreskriver att beloppet härav ej får ingå i koncernens fria eget kapital.
Kapitalandelsmetoden (och den engelska termen ”the equity method”) har sitt namn därav, att intressebolagsandelens värde i koncernbalansräkningen ändras med förändringar i intressebolagets eget kapital. Om ägarföretaget deltagit i grundandet av intressebolaget föreligger (normalt) från början överensstämmelse mellan det bokförda värdet av intressebolagets aktier och ägarföretagets andel i dess eget kapital. Har däremot ägarföretaget inträtt i intressebolaget senare, kan anskaffningskostnaden för aktierna innefatta över- eller undervärden, vilka kräver avskrivning eller motsvarande, och först senare uppnås den exakta överensstämmelsen mellan bokförda värdet och andelen i eget kapital.
Tillämpandet av kapitalandelsmetoden kan karakteriseras som en utvidgning av koncernbegreppet, avsedd att ge en ännu bättre översikt över företagsgruppens resultat och kapital än om endast moder- och dotterföretag medtas. Men medan dotterbolag intas i koncernredovisningen genom ”full konsolidering”, innebärande att dess olika tillgångar, skulder, intäkter och kostnader fördelas på motsvarande poster i koncernredovisningen, tas intressebolagen in genom en ”partiell konsolidering” (”one-line consolidation”), så att å ena sidan kapitalvärdet, å andra sidan resultatet i intressebolaget upptas i vardera en post – eller ibland två eller tre poster. Med betraktelsesättet ”utvidgad koncernredovisning” följer att vissa tekniker inom koncernredovisning – t ex avskrivning av övervärden och eliminering av internvinster – också tillämpas på intressebolagsinnehaven.
I övrigt gäller:
1. Vid tillämpningen av kapitalandelsmetoden och anvisningarna här nedan förstås med intressebolags ”eget kapital” summan av dess redovisade eget kapital och egetkapitalandelen av obeskattade reserver. Den latenta skatteskulden i obeskattade reserver bör beräknas efter schablonmetod. För svenska intressebolag rekommenderas att skattedelen av obeskattade reserver sätts till 50 % och egetkapitaldelen alltså också till 50 %.
På motsvarande sätt förstås med intressebolagets ”resultat för året” (vinst eller förlust) dess redovisade nettoresultat, ökat (minskat) med egetkapitaldelen av de som bokslutsdispositioner redovisade ökningarna (minskningarna) av obeskattade reserver.
2. I koncernbalansräkningen upptas aktier i intressebolag i särskild post, lämpligen betecknad ”Kapitalandel(ar) i intressebolag (resp intresseföretag)”.
Vid anskaffningen upptas ett intressebolags aktier till anskaffningskostnaden. Detta värde förändras på följande sätt:
a) Varje år ökas resp minskas värdet med ägarföretagets andel i intressebolagets resultat. Motsvarande belopp upptas i koncernresultaträkningen under beteckningen ”Andel i intressebolags (resp intresseföretags) resultat” (betr event uppdelning av beloppet se punkt 3 nedan).
b) Mottagen utdelning minskar det bokförda värdet och redovisas icke som intäkt för koncernen. Är intressebolaget utländskt och utdelningen belastad med kupongskatt (liknande), minskas det bokförda värdet med bruttobeloppet av utdelningen, medan kupongskatten redovisas bland koncernens skattekostnader.
c) Om vid anskaffningen kostnaden för aktierna avviker från det samtidiga beloppet av andelen i intressebolagets kapital, innebär detta att anskaffningskostnaden innefattar ett över- eller undervärde. En analys får då göras på samma sätt som vid förvärv av aktier i dotterbolag, se de tekniska anvisningarna till Föreningens redovisningsrekommendation nr 11 om koncernredovisning.
Föreligger övervärde, kan detta liksom vid koncernredovisning hänföras till övervärde i intressebolagets anläggningstillgångar (event andra specifika tillgångar eller skulder) eller till goodwill. Övervärdet skall, i den mån det icke hänför sig till mark eller andra tillgångar som ej avskrivs, föranleda särskild avskrivning av det i koncernbalansräkningen bokförda värdet av intressebolagsandelen i enlighet med avskrivningsplan. Avskrivningen reducerar direkt det belopp, som enligt punkt a ovan redovisas i resultaträkningen som ”Andel i intressebolags resultat”.
Föreligger undervärde, kan detta ofta hänföras till undervärden i intressebolagets anläggningstillgångar. Upplösning av sådant undervärde i anläggningstillgångar som avskrivs kan ske på motsvarande sätt (men i motsatt riktning) som den särskilda avskrivningen vid övervärden. Den situation, som vid koncernredovisning kan föranleda att undervärdet betecknas som badwill och upplöses under en rekonstruktionsperiod, kan däremot enligt Föreningens mening ej föreligga vid intressebolagsinnehav. Kan man ej hänföra undervärdet till intressebolagets anläggningstillgångar, bör därför undervärdet ej föranleda någon justering av det bokförda värdet av intressebolagsinnehavet förrän vid en tid då motiveringen för undervärdet – normalt en låg räntabilitet i intressebolaget – med säkerhet kan konstateras vara ej längre föreliggande. Då kan en engångsjustering ske som en höjning av intressebolagsandelens bokförda värde i koncernen, varvid motsvarande belopp direkt tillförs koncernens bundna reserver. Denna uppskrivning får ej ske över marknadsvärdet av aktier som har ett noterat sådant värde.
d) Föreligger större internvinst, uppkommen i transaktioner mellan ägarkoncernen och intressebolaget, föranleder detta en nedjustering av intressebolagets bokförda värde, motsvarande den på koncernen, inkl intressebolaget, fallande proportionella andelen av internvinstens totalbelopp. Ändring av så beräknad internvinst mellan åren påverkar direkt det i resultaträkningen redovisade beloppet för ”Andel i intressebolags resultat”.
e) Användandet av kapitalandelsmetoden får ej föranleda att man bortser från faktiska ekonomiska förhållanden och värden. Har värdet av intressebolags aktier varaktigt gått ned under det värde som framkommer enligt kapitalandelsmetoden, skall nedskrivning ske med det engångsbelopp, som kan anses erforderligt enligt god redovisningssed. Här gäller alltså samma regel som för det enskilda företaget.
Nedskrivning av kapitalandel i intressebolag på grund av förluster i detta behöver ej göras längre än till ett nollvärde såvida ej ägarföretaget garanterat förlusttäckning.
3. Av punkt 2 framgår vilka belopp som kommer att redovisas i koncernresultaträkningen som ”Andel i intressebolags resultat”. Ofta kan det sammanlagda beloppet redovisas i en summa. Detta skall ske som separat post, lämpligen placerad inom eller närmast efter koncernens rörelseresultat. Om i intressebolags resultat ingår belopp, som – med den bedömning som kan göras utifrån koncernens förhållanden – är att redovisa som extraordinära poster, bör denna del av resultatet (netto efter skatt) särskiljas och upptas bland koncernresultaträkningens extraordinära intäkter och kostnader som särskild post.
Andelen i intressebolags resultat kan uppdelas så, att andelen i resultat före skatt redovisas enligt föregående stycke och andelen i intressebolags skatt i separat post i anslutning till koncernens skattekostnad. Intressebolagets skattekostnad är i enlighet med punkt I ovan att beräkna som intressebolagets egen redovisade skattekostnad, ökad resp minskad med skattedelen av de som bokslutsdispositioner redovisade ändringarna av obeskattade reserver.
4. I ”andel i intressebolags resultat” och ”kapitalandel i intressebolag” ingår ofta en icke utdelad vinstandel (intjänad efter förvärvet). Denna är ur koncernens synpunkt icke ett disponibelt resultat, eftersom ägarföretaget ej har möjlighet att ensamt besluta om utdelning från intressebolaget. Det vore sålunda felaktigt att inräkna beloppet i koncernens fria egna kapital. Då det är lämpligt att koncernens resultaträkning och dess balansräkning upptar samma belopp som årets nettoresultat, bör elimineringen av ökning/minskning av beloppet för icke utdelad vinstandel ske genom en omföring av beloppet mellan fria reserver och bundna reserver (vid ökning av icke utdelad vinstandel minskas alltså fria reserver och ökas de bundna och vid minskning av tidigare redovisad icke utdelad vinstandel sker omföring i motsatt riktning). Omföringen redovisas i specifikationen av förändringar i det egna kapitalets poster.
5. Den situation, som beskrivits i punkt B 3, kräver även vid kapitalandelsmetoden korrigering för undvikande av dubbelräkning.
6. Kursdifferens uppkommen genom att andelen i utländskt intressebolags eget kapital omräknats efter annan kurs vid årets slut än vid dess ingång samt kursdifferensen mellan andelen i intressebolagets årsresultat, omräknad till årets genomsnittskurs resp balansdagskursen, förs direkt till bundet eget kapital. (Jfr punkt A 9)
7. Vid försäljning av intressebolagsandel är koncernens realisationsresultat skillnaden mellan försäljningssumman och det bokförda värdet i koncernbalansen av intressebolagsandelen.
8. Vid införande av kapitalandelsmetoden bör en uträkning ske av det belopp, som skulle redovisats som tillgångsvärde av intressebolagsinnehaven i koncernbalansräkningen, om metoden tidigare använts. Ligger anskaffningen av ett intressebolagsinnehav mer än tio år tillbaka i tiden, kan man i regel som ingångsvärde för kapitalandelsmetoden direkt ta andelen i intressebolagets egna kapital. Första året med kapitalandelsmetod bör föregående års koncernbalansräkning omarbetas på detta sätt. Skillnaden mellan bokförda värdet enligt kapitalandelsmetod och det tidigare värdet av intressebolagsinnehav i koncernbalansräkningen ökar koncernens bundna eget kapital resp minskar dess fria eget kapital.
9. Det är särskilt viktigt vid tillämpandet av kapitalandelsmetod att redogörelse lämnas för redovisningsprinciperna.