Övrigt: Revisorerna i Norden 1986

Börsetik, rekrytering och internationellt samarbete är frågor som berört de nordiska revisorerna under det senaste året. Nordiska Revisorsförbundet (NRF) har hållit sitt årliga delegerademöte, denna gång i Helsingfors, och Balans publicerar här det gemensamma pressmeddelandet.

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) är en sammanslutning av de fem nordiska ländernas förening för auktoriserade revisorer. NRF sammanträdde till sitt årliga delegerademöte, denna gång hållet på färjan mellan Helsingfors och Stockholm, den 16 juni 1986. Vid mötet behandlades gemensamma nordiska yrkesfrågor, bland annat på grundval av årsrapporter som var och en av föreningarna sammanställt.

Utbildning

I alla länderna är utbildningsfrågorna viktiga uppgifter för revisorsföreningarna. Under senare tid har inte minst behovet av att rekrytera skickliga medarbetare kommit i förgrunden på grund av den hårda konkurrensen från banker, finansbolag och näringslivet i övrigt om de bästa studenterna. Särskilt starkt har detta problem gjort sig gällande i Norge och Sverige, och mas förbereder där omfattande satsningar för att påverka studenternas attityder till revisorsyrket i positiv riktning.

I Danmark har en ny examenskungörelse utfärdats i maj 1986, med ikraftträdande den 1 februari 1987. Det norska förslaget till nytt högre revisorsstudium ligger fortfarande på Kulturdepartementet och några konkreta resultat väntas inte före hösten 1988. De första svenska civilekonomerna enligt den nya examensordningen med tre och ett halvt års studietid kan väntas ta sina examina vid årsskiftet 1986/87. Det har uppstått brist på utbildningsplatser i ADB inom det offentliga utbildningsväsendet, varför några av de större revisionsbyråerna gemensamt arrangerat kompletterande sådan utbildning.

Förhållandet till myndigheter

I Danmark, där en livlig debatt om kvaliteten på revisorernas arbete präglade förra året, har läget varit betydligt lugnare i år. Ett framlagt förslag till lagändringar om revisorernas verksamhet återtogs av Industriministeriet. FSRs styrelse har i stället tillsatt en kommitté som före årets utgång skall komma med förslag till översyn av lagstiftningen om revision. I Norge har Revisorutvalgets betänkande framlagts och sänts ut på remiss. Bland utvalgets förslag märks att revisionsberättelsen alltid skall innehålla ett uttalande om klientens interna kontroll, att en avgående revisor i en offentlig rapport skall redogöra för orsaken till revisorsskiftet och att kvalitetskontrollen över revisorerna skall skärpas. I Sverige har debatten präglats av börsetiska frågor, och FAR har tillsammans med Stockholms Fondbörs tillsatt en samrådsgrupp som skall diskutera revisorernas framtida roll i börsbolag.

De börsetiska frågorna har varit aktuella även i Finland. En arbetsgrupp med revisorsrepresentation har tillsatts med uppgift att till hösten lägga fram förslag om hur börsbolagens bokslutsinformation skall kunna förbättras.

Lagstiftning

Även Finland har nu ändrat sin aktiebolagslag så att andra nordiska medborgare i ökad utsträckning kan uppträda som stiftare och styrelseledamöter. Vidare har sanktionerna mot bokföringsbrott skärpts. I Island blir det i år obligatoriskt för kommuner med mer än 500 invånare att anlita auktoriserade revisorer för revisionen av de kommunala räkenskaperna. Vidare överförs det isländska riksrevisionsverket från regeringen till Alltinget. Norge har infört en ny lag för bolagsformerna ansvarligt selskap och komandittselskap. Lagen innebär revisionsplikt för dessa företag samt skärpta krav på koncernredovisning och årsredovisning. I Sverige har skyddet mot att en revisor registreras i bolagsregistret utan att själv ha accepterat uppdraget förstärkts. Vissa tingsrätter (allmänna underrätter) samt hovrätterna har fått möjlighet att låta auktoriserade revisorer ingå som domare i rätten när det gäller mål om ekonomisk brottslighet. Ett 50-tal FAR-ledamöter har hittills förordnats i sådan egenskap. Ett lagförslag om förmånsrätt i konkurs för revisionsarvoden har framlagts av justitiedepartementet.

Även på skatteområdet har en del viktiga ändringar gjorts i lagstiftningen i de nordiska länderna. I Danmark träder den s k skattereformen i kraft den 1 januari 1987. Reformen innebär att egna företagare kan få skattelindring genom att låta vinsterna bli kvar i företaget. Inom personbeskattningen differentieras skattesatserna för olika inkomstslag. Parallellt med skattereformen har bolagsskatten höjts och avdragsrätten för representation begränsats. I Finland har bolagsskatten sänkts samtidigt som möjligheterna till nedvärdering av varulager begränsats men maximum för den lönebaserade driftsreserveringen höjts. Realisationsvinstbeskattningen har ändrats, bland annat så att den totala skattebefrielsen vid försäljning efter viss tids innehav avskaffats. I Norge har ändringar gjorts i reglerna för aktieägartillskott, ränteavdrag vid avbetalningsköp och anställdas förvärv av aktier. Vidare har reglerna för beskattning av fysiska personer som är kommanditdelägare ändrats så att möjligheten att utnyttja kommanditbolagets underskott fullt ut begränsats. Den svenska skattelagstiftningen präglas av arbetet med en förenklad självdeklaration för fysiska personer. Förenklingen kräver betydande schabloniseringar, som ibland ifrågasatts från rättvisesynpunkt.

Föreningsaktiviteter

Ledamotsstatistiken för de nordiska föreningarna framgår av rutan.

Den danska föreningen håller på att ompröva sitt engagemang i den informationsdatabas som fungerat sedan ett antal år, eftersom de juridiska databaserna centraliserats från årsskiftet. Förlagsverksamheten har förstärkts. Den finländska föreningen har antagit en omarbetad rekommendation om revision av aktiebolag, där förvaltningsrevision givits ökad tyngd. I anslutning till föreningens 60-årsjubileum anordnades flera särskilda utbildningssatsningar. Den norska föreningen har utfärdat ett flertal rekommendationer och förslag till rekommendationer. Hit hör ett förslag till rekommendation om intern kvalitetskontroll. I Sverige diskuteras gränserna för revisorernas konsultverksamhet mot bakgrund av byråernas expansion på konsultområdena. Den praktiska revisionshandboken Revision II utkom under sommaren. Arbetet pågår med en datoriserad version av Revision II, preliminärt benämnd Revision III.

Kommitté och internationellt samarbete

De nordiska föreningarna samarbetar nära i de internationella organisationerna. I IFAC har Norden representerats av Erling Kr. Andersen i styrelsen, Bent Hansen i revisionskommittén IAPC och Bertil Edlund i etikkommittén. I IASC har Norden, främst av kostnadsskäl, ingen styrelserepresentation, men man deltar aktivt i speciella projektgrupper. I UEC sitter Erling Seierup i ledningen (Executive committee och Bureau élargi), Olle Herolf i revisionskommittén ASB och Erik Rydström i etikkommittén. Björn Markland har deltagit i en arbetsgrupp som framlagt förslag till en ny, enhetlig europeisk revisorsorganisation, FEE. De nordiska föreningarna avser att samordna sin representation även inför de nyordningar som kan följa av IFAC-kongressen i Tokyo 1987 och av den nya europeiska organisationen.