Det är dessvärre rätt stora skillnader mellan olika län i behandlingen av de skattskyldiga. Det tror generaldirektör Lennart Nilsson på Riksskatteverket. Men han räknar med att den nya regionala skatteorganisationen ska råda bot på den här situationen.

Den första januari i år fick den svenska skatteförvaltningen en ny och sammanhållen organisation. Länsstyrelsernas skatteavdelningar bröts ut ur länsstyrelseorganisationen och bildade självständiga länsskattemyndigheter under riksskatteverkets ledning.

Mer enhetligt

Den nya regionala organisationen ska bädda för en mer enhetlig behandling av de skattskyldiga.

– Ja, det är det som är meningen – enhetlighet inte bara på länsplanet utan i hela landet, säger generaldirektör Lennart Nilsson på Riksskatteverket (RSV). Filosofin bakom den nya organisationen är att vi ska ha raka och enkla kanaler. Till sist ska detta leda fram till en rättvis behandling av de skattskyldiga – både företag och individer.

Lennart Nilsson menar att möjligheterna till större rättvisa har ökat kraftigt i och med att en länsskattemyndighet i varje län har ledningsrollen i länet liksom RSV har det i hela landet.

– Redan nu kan jag säga att vi har mycket bättre kontakter med bl. a. den samlade chefskretsen i länen, säger Lennart Nilsson. Efter hand kan man räkna med att det utbildas en gemensam policy, en gemensam syn på viktiga frågor. Från lednings- och samordningssynpunkt är den nya organisationen självklart mycket bra.

Vad händer härnäst?

– Ja, på länsplanet återstår att i ännu högre grad komma överens inom länen hur arbetet ska fördelas. Det ska ske genom en samordnad planering i hela länet.

De lokala skattemyndigheterna finns fortfarande kvar även om de nu rent arbetsmässigt är underställda länsskattechefen. Nu gäller det att se till att verksamheten i länen är väl integrerad i en och samma organisation, en och samma skatteförvaltning.

– Förändringarna är helt naturliga och riktiga, säger Lennart Nilsson. Det här har vi önskat i åratal.

Stora skillnader

Är det stora skillnader mellan länen i behandlingen av de skattskyldiga?

– Vi har inte så mycket konkret underlag för att direkt påstå det. Men personligen tror jag att det dessvärre är rätt stora skillnader mellan länen. Ursprunget till detta är inte något slags vilja att se olika på saker och ting. Där är vi numera rätt samspelta. Vi diskuterar fram en gemensam syn på olika frågor. Vi diskuterar också vilken ambitionsnivå som vi ska ha på olika områden.

Det stora problemet är att resurserna i de olika länen helt enkelt varierar för mycket.

Mycket kort kan situationen beskrivas så att det inte alls sker samma granskning av taxeringar och sådant i en del län som det sker i andra.

Det kan vara skillnader mellan storstadslänen och vissa mindre län ute i landet.

– Storstadslänen är allmänt sett mycket mer pressade, säger Lennart Nilsson.

Därför har RSV nu börjat flytta om resurser, d. v. s. pengar, mellan länen.

– Det har naturligtvis vållat en hel del rabalder att man vill flytta pengar från ett län till ett annat, säger Lennart Nilsson. Många av de ”drabbade” håller i och för sig med om att det är rätt och riktigt. Men allihop har egentligen för litet resurser.

Förenkling ersätter förstärkning

Det är ett grunddilemma för hela skatteförvaltningen att även de som har gott om resurser ändå har för litet resurser i förhållande till gällande lagar och regler.

Det skulle egentligen behövas en kraftig förstärkning.

– Men det räknar vi inte med att få, säger Lennart Nilsson. Den lösning på problemet som vi ständigt tänker på är i stället att fortsätta på den inslagna vägen med förenklade regler. Vi måste ha ett skattesystem som är så till den grad förenklat att vi klarar oss med de resurser vi har. Det är den utvägen vi måste välja – i stället för att anställa en massa nya tjänstemän i skatteförvaltningen.

Dessutom har man klart insett att både individer och företag behöver enklare skatteregler.

– De behövs för att tilltron till skattesystemet ska bibehållas någorlunda.

De förenklade självdeklarationerna var ett steg i den riktningen.

Ett annat var att ta bort kommunalskatten för juridiska personer.

Ett tredje var schablonavdraget som ersätter en massa små avdrag för facklitteratur o. dyl.

– Det intressanta och roliga är att den här utvecklingen fortsätter, säger Lennart Nilsson.

Tre utredningar

Just nu arbetar tre stora utredningar som ska lägga fram förslag till olika slags förenklingar.

En av dem utreder företagsbeskattningen i framtiden.

– Jag tror att den kommer att leda till förslag som bl. a. minskar avsättningsmöjligheter och fonderingar. En liknande utveckling har skett i andra länder, t. ex. USA. På det här sättet kan man bredda skattebasen och sänka uttaget av skatt. Mina kontakter med näringslivet tyder på att man inte alls är ointresserad av en sådan förändring. I dag är det ju många som skjuter framför sig en latent skatteskuld som de har en massa bekymmer med.

Utredningen om inkomstskatterna för ”vanligt folk” går också ut på förenklingar och kanske också på att jämställa beskattning av arbete och kapital.

– Vi har i dag väldigt krångliga regler för beskattning av värdepapper och kapitalvinster, konstaterar Lennart Nilsson. De nuvarande reglerna går alldeles för långt. Jag hoppas att utredningen på det området funderar på rätt så radikala förändringar och att våra politiker ställer sig positiva till sådana. Det finns tyvärr människor som tror att vi på RSV själva bevakar och bevarar krångliga regler. Det är fullkomligt löjligt att tro något sådant. Det är ju vi som tvingas ta hand om allt som reglerna leder fram till.

Vi blir utskällda

– Det är vi som får skället från allmänheten för att regelverket ser ut som det gör – fastän det är politikerna och inte vi som har hittat på det. Det är klart att vi är tacksamma för nya förenklingar.

En tredje stor utredning som också kan göra det enklare för människor, företag och skatteförvaltning är den som funderar på hur vi i framtiden ska ha det med de indirekta skatterna.

– Om ett par år har vi genom de här tre utredningarna sannolikt flera bra förslag till förenklingar, säger Lennart Nilsson.

Och så finns det annat som redan är beslutat. T.ex. att taxeringsnämnderna försvinner 1990/91.

Då blir det de lokala skattemyndigheterna och länsskattemyndigheterna runt om i landet som ska sköta ändringar av sådant som är fel. Och det ska framför allt kunna ske mycket snabbt.

Ett visst lekmannainflytande finns kvar även efter 1990/91. Till varje lokal skattemyndighet ska knytas en s. k. skattenämnd som delvis ersätter många taxeringsnämnder.

– Det finns ju en god tanke i detta med lekmän som kan följa vad som sker i taxeringsarbetet, säger Lennart Nilsson.

När något i en deklaration ifrågasätts ska man i framtiden få ett brev direkt från en tjänsteman på lokala skattemyndigheten. Sedan ringer man tjänstemannen. I allmänhet diskuterar man fram en lösning. I annat fall kan man gå till skattenämnden.

Färre svåra fall

Just detta att man snabbt kan få rättelse gör att antalet fall där man behöver besvära sig högre upp kommer att sjunka. I dag kan man normalt inte bara ringa och få fel rättade. När taxeringsnämnderna har avslutat sitt arbete måste man skriva till länsrätterna som nu har cirka 100.000 fall om året. Lennart Nilsson räknar med en minskning till mindre än 50.000 fall.

– De skattskyldiga får snabba besked. Både vi och de slipper den krångliga rättsapparaten i en massa små fall. Det gör att vi kan ägna oss åt det som är viktigt och stort.

Högaktuella just nu är planerna på standardiserade räkenskapsutdrag från företagen. Förslaget kan ses både som ett utslag av RSVs kontrollfilosofi och dess förenklingsintresse.

Kontrollfilosofin hos RSV går framför allt ut på att individer ska granskas mindre och företag mer.

– För att klara detta har vi ett par viktiga fundament. Det ena är de förenklade självdeklarationerna och annat som gör att vi slipper granska enskilda människor. Det andra är att vi på företagssidan behöver enklare och bättre system. Standardiserade räkenskapsutdrag är en förutsättning för att det hela ska fungera.

Lennart Nilsson menar att den här utvecklingen i mångt och mycket uppfattats som rätt och riktig.

Inget extra besvär

– Det standardiserade materialet ska kunna skjutas rakt in i våra databanker. Det ska inte vara något besvär för företaget. De ska inte behöva sortera om sitt räkenskapsmaterial för att det ska passa våra syften. Den biten tar vi själva hand om.

När materialet är inmatat i databankerna ska det bearbetas maskinellt. I programmet läggs då in en del restriktioner och kontroller. Maskinen sorterar ut vissa saker som man vill titta närmare på.

– Det kan röra sig om extra konstiga värden på vissa variabler eller att vissa relationer verkar egendomliga, säger Lennart Nilsson. Det är sådant som vi brukar reagera på också när vi arbetar manuellt. Men nu tar maskinen fram ett urval som vi kan titta på – och vi får en grund för att kontrollen ska kunna bli bra.

Meningen är att skattemyndigheterna i fortsättningen ska titta litet mer systematiskt på storföretagen.

– Det ska ske i den mån vi kan hålla kompetens och kan skaffa ny kompetens, säger Lennart Nilsson.

De litet halvstora företagen ska ses över med jämna mellanrum och de mindre genom ett mera slumpmässigt urval.

Finns det mycket skattefusk i företagen?

– Nej, det tror vi inte. Men storleken är viktig. ”Svensson” fuskar nog med ett och annat. Men det är småsaker och vi måste se upp så att vi inte fastnar i alltför små ting.

Hederliga storföretag

– Beträffande storföretagen tror jag inte ett ögonblick att de ägnar sig åt fusk, säger Lennart Nilsson. Men det finns ett par problem. Ett är att storföretagens skattefrågor kan vara mycket komplicerade. De redovisar kanske problemen helt öppet. Men de har sin tolkning och vi tycker kanske inte alltid att den är den rätta. Ett annat problem är ”smittorisken”. Storföretagen bildar något slags norm för hur resten ska göra. Därför är det viktigt att ha en mer ingående dialog med storföretagen.

Men Lennart Nilsson vill att den diskussionen ska föras utifrån ärliga och justa avsikter. Bakgrunden får inte vara något slags misstänksamhet om att företagen undanhåller skatt. För det tror Lennart Nilsson inte att de medvetet gör.

Att i enlighet med den nya kontrollfilosofin granska individerna mindre är inte helt ofarligt.

– Risken finns att de börjar fuska mera, säger Lennart Nilsson. Det kan röra sig om småsaker. Men det finns ju också en gräns för vad det allmänna rättsmedvetandet tål. Folk blir arga om de vet att vissa personer kan fiffla med tusenlappar utan att upptäckas.

Problemet har att göra med arbetsfördelningen i skatteförvaltningen, menar Lennart Nilsson.

– Har man för mycket att göra måste man släppa från botten, alltså släppa de minsta sakerna. Men om rättsmedvetandet kommer i fara måste vi reagera. Vi vill ha allmänheten på vår sida. Då måste vi också vara någorlunda rättvisa även om vi inte ska överdriva den sista hundralappens betydelse.

Hur göra med räntan?

Ett problem just nu är hur skattemyndigheterna ska behandla resultatet av den nya automatiska inrapporteringen av räntor och tillgodohavanden på bankkonton.

Där dyker upp tidigare okända pengar.

– Vad ska vi göra? Klämma åt den skattskyldige fem år tillbaka? Det är ett dilemma när man hellre vill se framåt. Men vi kommer inte att blunda för dem som i flera år struntat i att ta upp stora belopp. Men annars har vi allmänt rekommenderat en generös syn på det här. Vi har ju i alla fall fått med människorna i systemet!

Inge Wennberg