Balans nr 10 1987

Skattekommittén: Bättre kompetens i skattefrågor – finns det?

FARs skattekommitté representerar en mycket bred och stark kompetens i skattefrågor. Det behövs både för att besvara remisser och för att föra en aktiv skattedebatt till gagn inte minst för näringslivet i Sverige.

Skattekommittén är en av FARs tyngsta och äldsta. Den är till och med äldre än revisionskommittén. Det tog faktiskt ganska lång tid innan FAR började skriva revisionsrekommendationer.

Utvidgad kommitté

Den av bl. a. remissärenden hårt belastade skattekommittén är numera utvidgad och består av tio auktoriserade revisorer samt fyra adjungerade skattejurister: Göran Grosskopf, Stefan Tolstoy, Hans Torngren och Anders Walander.

Kommitténs arbete är uppdelat på tre delgrupper i Stockholm, Göteborg resp Malmö. På grupperna fördelas det primära arbetet med såväl remisser som mer övergripande frågor. Skattejuristerna är fria fåglar. De adjungeras till respektive grupp beroende på ärendets karaktär. Kommitténs ordförande Jan Johanson och sekreteraren Gunnar Rabe ingår inte i någon av grupperna.

Som arbetet är upplagt sammanträder kommittén i plenum bara 2–3 gånger om året.

Kommitténs främsta uppgift är att i skattefrågor utveckla FARs policy och formulera FARs ställningstaganden. Kommittén ska aktivt driva FARs policy gentemot Riksskatteverket, finansdepartementet och riksdagens utskott.

Mer än remissorgan

– I det här ligger att FAR ska ha mer än enbart ett remissorgan på skatteområdet, säger Göran Tidström, tidigare ordförande i kommittén. Att tala om en heltäckande FAR-policy på skatteområdet är dock lite väl dubbelbottnat. Skattefrågor är ofta en sammanvägning mellan t. ex. politiska värderingar, tekniska värderingar och effekter på företagen i samhället.

FAR ska inte lägga sig i partipolitiskt kontroversiella frågor och frågor om fördelningspolitik.

– I varje fall inte såsom organisation, säger Göran Tidström. Annars är det utmärkt att enskilda revisorer kastar sig in i de debatterna. FAR-policyn på det här området kan just nu sägas bestå i att vi driver ett antal frågeställningar med mycket bred spännvidd samtidigt som vi aktiverar oss i olika sorters kontaktarbete.

Ett kontaktorgan är samrådsgruppen mellan RSV, FAR och SRS. Där företräds Riksskatteverket av sin högsta ledning med generaldirektör Lennart Nilsson i spetsen.

Till det kommer att FAR på det lokala planet har motsvarande kontaktverksamhet med länsskattemyndigheterna.

Samråd i alla län

Det finns samrådsgrupper i alla län.

Alla nya förslag i skatteärenden bearbetas och publiceras också i god tid av kommitténs sekreterare Gunnar Rabe i hans egenskap av chef för FAR/SRS INFO HB.

Det gör han på ett mer genomgripande sätt än kanske någon annan. Han har också sitt eget kontaktnät kring både dem som skriver förslag till nya lagar och dem som lämnar synpunkter på remisser. Tillgången till goda kontakter gäller naturligtvis också i minst lika hög grad de adjungerade skattejuristerna.

– Tänk på detta och lägg därtill ett antal intresserade skattekunniga auktoriserade revisorer – då har man en kommitté som representerar en mycket bred och djup kompetens, säger Göran Tidström. Bestämmer vi oss för att driva något finns alla förutsättningar för att det ska komma ut något bra av det.

Många stora frågor har tagits upp av skattekommittén.

Ett stort problem som man arbetat med ganska länge är sambandet mellan civilrätt och skatterätt. Förslag har ju funnits att frikoppla skatterätten från civilrätten. Det är enligt kommittén ingen önskvärd utveckling. De olika sakargumenten i frågan håller på att utvärderas.

Det här är en debatt som kan blossa upp kraftigt igen om man lägger om hela skattesystemet.

Deklarationshjälp

Ett annat viktigt initiativ som skattekommittén ligger bakom är den för drygt ett år sedan publicerade anvisningen för revisorer som hjälper till med självdeklarationer. Det är den första av FAR avgivna anvisningen inom skatteområdet.

Kommittén överväger också att komma med förslag till en övergripande rekommendation om god sed när revisor befattar sig med skatter och avgifter i bred bemärkelse.

Nu har också Riksskatteverket visat intresse för att diskutera detta – alltså inte själva rekommendationen utan snarast vad som är god sed.

– Det är många frågeställningar, ja, hela kontrollfilosofin, som prövas under den nye generaldirektörens ledning, säger Jan Johanson.

– Detta sker, tycker jag, i en positiv anda, säger Göran Tidström. Man har också som ett naturligt led i diskussionerna med revisorerna velat diskutera åtgärder som kan säkerställa en högkvalitativ rådgivning.

Ombud i skatteprocess

En sak som är av stor vikt för revisorskåren är om revisor kan agera som ombud i en skatteprocess.

– Där har vi kommit fram till att det med rådande rättstolkningar är möjligt, med vissa restriktioner, säger Göran Tidström.

Ett stort och nyligen avslutat jobb för skattekommittén är remissen angående standardiserade räkenskapsutdrag (SRU). Genom att kräva in väldigt starkt specificerade räkenskapsutdrag ska skattemyndigheterna med maskinella tester ”skilja agnarna från vetet”. På det viset ska man sortera ut de företag som ska utsättas för noggrannare granskning, revisionsbesök o. dyl.

Med den här kontrollmetoden ska man komma bort från en del detaljgranskningar. Dessutom har man sagt att räkenskapsutdraget som företaget tar fram ska skrivas under av revisor, som intygar att det överensstämmer med företagets systematiska bokföring.

I remissvaret, som presenteras på Aktuelltsidorna i detta nummer, framkommer en hel del kritiska synpunkter. Reformen skulle innebära en stor omställning ute i företagen och mycket merarbete för revisorskåren. Bara intygandet kostar en hel del. Den specificerade kontouppställningen kan också kräva förändringar av kontoplanerna.

Effekter på företagen

I det stora strategiska förändringsarbetet på skatteområdet kommer FAR knappast att ingå i utredningarna.

– Jag tror inte att det är lämpligt, säger Göran Tidström. Däremot är det viktigt att vi hela tiden under hand säger vad vi tycker. Vi har ju kunskap om skatteproblem – och deras effekter på näringslivet. Inte minst kan våra kunskaper komma till sin rätt när det gäller att belysa verkan av olika skatteförslag.

Inge Wennberg