Riksrevisionsverkets roll i samhället ökar. Sedan den 1 juli i år är all statlig revision samlad inom RRV. Från och med 1988 ska RRV också svara för koncernrevision av de statliga affärsverken. Balans har med anledning av förändringarna intervjuat RRVs generaldirektör Ingemar Mundebo och revisionsdirektör Annika Christiansson på RRVs affärsverksenhet.
Riksrevisionsverkets redovisningsrevision omfattar numera inte mindre än 1.000 statliga myndigheter. Generaldirektör Ingemar Mundebo vill ha större resurser bl. a. för fördjupade insatser på det området. RRV brottas också med stora personalomsättningsproblem. Den personal som verket anställer och utbildar är mycket attraktiv på arbetsmarknaden.
Den offentliga verksamheten är inne i en stark och nödvändig omvandling – nödvändig både av statsfinansiella skäl och på grund av att samhällsutvecklingen ständigt förändras. Den offentliga verksamheten måste följa med i förändringsprocessen. Det tycker jag inte att den gjort under 60- och 70-talen.
Det säger Ingemar Mundebo, generaldirektör på Riksrevisionsverket sedan snart ett år. Han anser att det finns fog för en hel del av den kritik som riktats mot den offentliga förvaltningen – långa handläggningstider, krångel och för många detaljregler på olika områden.
Öppnare attityd
– Det här går att förändra. Och myndigheterna kan arbeta med en betydligt öppnare attityd än hittills. Samtidigt måste jag säga att den offentliga förvaltningen i alla fall är något bättre än sitt rykte. Det som hänt under 80-talet visar vägen för ett öppnare arbetssätt.
Och i den här bilden har RRV en viktig roll att spela?
– Precis.
I Mundebos hus finns kunnande på många olika områden inom statsförvaltningen – både allmänkunnande och specialistdito.
– Och överblick, säger Ingemar Mundebo.
Han menar också att för RRV handlar det mycket om att öka förändringsberedskapen hos de anställda i det offentliga.
– En öppning är på gång. Folk är mer beredda än tidigare att förändra sitt arbetssätt. Men här finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor. Den enskilda sektorn befinner sig nära marknaden. Den känner snabbare av förändringarna och rättar in sig.
Bland mycket annat anser Ingemar Mundebo att åtskilligt kan göras för att förbättra ekonomiadministrationen i det offentliga. Planeringsprocesserna måste också förbättras. Olika sorters verksamhet måste följas upp bättre.
Vad blir genomfört?
Inte minst måste RRV följa upp sina egna rapporter.
– Nej, vi är inte felfria. Även mot oss bör strålkastarljuset riktas. Våra egna rapporter måste följas upp mer effektivt. Vi måste kontrollera i vad mån våra förslag genomförs – och ta reda på varför de ibland inte genomförs.
Det ganska vanliga mönstret efter en förvaltningsrevision är att myndigheten i fråga är kritisk och skeptisk mot delar av en rapport.
– En och annan kritisk synpunkt kan för all del vara motiverad. Men ofta handlar det bara om att det är svårt att få genomslag för förslag till förändringar. Myndigheten behöver internt arbeta med att ta till sig och smälta förändringarna som vi föreslår.
Men det kan ta tid?
– Blir det en rimligt lång process är det okej. Men tar de för lång tid på sig återkommer vi och upprepar oss.
Ibland kan det handla om förslag som kräver statsmakternas beslut. Då gäller det för RRV att också ha god kontakt med kanslihuset för att få stöd.
Det händer stora saker i RRV nu för tiden. Det gäller bl. a. redovisningsrevisionen. I slutet av 60-talet promenerade den ut ur RRV. Men nu är den ”hemma” igen.
Allt samlat hos RRV
Den 1 juli förra året kom verksamheten från de flesta av de s. k. revisionskontoren ute på myndigheterna tillbaka under RRVs paraply. Den 1 juli i år avslutades den här stora förändringen med att också de militära revisionsorganen kom in under RRVs befäl. Nu är alltså all statlig revision samlad hos RRV.
– Jag tror att det är till stor nytta för den statliga revisionen, säger Ingemar Mundebo. Det är bra med ett samlat grepp, likartade principer och likartad hantering av revisionen i den offentliga sektorn.
RRVs redovisningsrevision berör i dag ungefär 1.000 myndigheter och 350 årsbokslut. I dessa tal har regionala organ under centrala myndigheter – t. ex. de 24 länsarbetsnämnderna under arbetsmarknadsverket – räknats som särskilda myndigheter, därav skillnaden mellan siffrorna.
Än så länge sitter folket på revisionskontoren kvar på sina gamla arbetsplatser fastän de sorterar under nya herrar. Ingemar Mundebo finner vissa fördelar i denna påtvingade decentralisering. Det skulle för övrigt vara politiskt omöjligt att t. ex. flytta 25 militära revisorer från Karlstad till Stockholm. Det är betydligt svårare än en flyttning i andra riktningen.
Men generaldirektören skulle gärna se en samlokalisering i Stockholm. Där bor RRV i en för trång huvudbyggnad, har hyrt in sig i ett hus i närheten och har nytillkomna redovisningsenheter utspridda på tullverket, skolöverstyrelsen etc.
Fördjupade revisioner
Det må vara trångt men viktigare är kanske hur den utbyggda redovisningsrevisionen fungerar.
– Den fungerar, säger Ingemar Mundebo. Men den har för knappa resurser för att uppnå en riktig kvalitet i fördjupade revisioner. Utöver de årliga granskningarna måste vi då och då kunna fördjupa oss. Just nu är det för långa mellanrum mellan dessa djupdykningar.
Men kan inte ni precis som andra myndigheter effektivisera er verksamhet?
– Dåligt vore det väl annars när vi har till uppgift att lära andra arbeta rationellt. Och vi håller själva på att bli bättre, bl. a. genom ökat datorstöd.
Det mest bekymmersamma interna problemet hos RRV är den höga personalomsättningen. Den ligger kring 20 procent.
– Det hör naturligtvis till strukturen i en myndighet av vårt slag att omsättningen är hög, säger Ingemar Mundebo. Det är kanske inte heller fel att folk kommer vidare ut på andra offentliga och privata tjänster. Med den bakgrund, erfarenhet och utbildning som vi kan ge dem blir de till stor nytta på andra områden i samhällslivet.
Men 20 procents personalomsättning är mer än RRV egentligen klarar av. Det blir mycket glest i det man kan kalla för ”seniorledet”.
Attraktiva på marknaden
– Unga människor kommer hit, de får utbildning, stannar några år och blir mycket attraktiva på arbetsmarknaden, säger Ingemar Mundebo. Och på sina nya jobb får de givetvis mer pengar än vad vi kan erbjuda. Vi kan inte konkurrera med den privata arbetsmarknaden i fråga om löner. Löneutvecklingen har varit snabb inom revisionsbyråer, advokatkontor, finansinstitut, banker o. s. v. Ekonomer, systemmän, revisionskunnigt folk efterfrågas överallt.
RRVs pengar räcker inte för några stora värvningskampanjer. I och för sig får man hyggligt med sökande när man annonserar efter ”juniorer”. Men det går inte att konkurrera om dem som har ett antal års erfarenhet.
Visserligen fick RRV ganska hyggligt gehör för sina krav på lönejusteringar vid det senaste årsskiftet.
– Men vi ligger så långt efter, säger Ingemar Mundebo. Det krävs många extra tilldelningar för att vi ska kunna hämta in avståndet.
RRV kan i och för sig höja lönen för en anställd med ett par tusen kronor i månaden. Det är ganska bra för att vara på den offentliga sidan.
– Men privata företag kan kanske klämma i med löneökningar på fem eller sju tusen, konstaterar Ingemar Mundebo. Rent psykologiskt klarar också vi sådana höjningar – men det gör inte kanslihuset. I relationen mellan olika myndigheter är det svårt att acceptera att vi ska ha ett löneläge högt över de andra. Det skulle bli en väldig diskussion. Men den skulle jag ta om jag visste att vi fick större resurser. De extra pengarna skulle vi utan tvekan tjäna in genom att upptäcka fel och svagheter samt ge anvisningar om effektivare hantering av olika frågor.
Går med vinst
Det här budgetåret kostar det ungefär 125 milj kr att driva RRV. Verket är förmodligen mycket lönsamt.
Ingemar Mundebo försvinner bort till andra änden av generaldirektörsrummet. Han återkommer:
– Jag är alldeles övertygad om att vi går med vinst för staten, säger han och staplar upp ett antal rapporter på bordet.
Förvaltningsrevisionsrapporterna pekar på betydande effektiviseringar och besparingar för samhällsmaskineriet. Försäkringskassornas administration har t. ex. just undersökts. Kassorna hanterar ju miljarder så visst finns det pengar att spara.
Systemförvaltning är ett annat sparområde.
– Vi vet ju att statens datasystem inte är toppeneffektiva, säger Ingemar Mundebo. De bygger i lite för hög grad på sådant som var nytt på 60-talet.
Statlig kassahållning är en annan rapport, mycket uppmärksammad i medierna, som Ingemar Mundebo pekar på. Det går att spara något 100-tal miljoner beroende på hur långtgående åtgärder som sätts in.
Vägverkets underhåll är ett annat exempel. För alla nya vägar övervägs de samhällsekonomiska konsekvenserna mycket noga. Men för vanligt vägunderhåll görs inga sådana värderingar.
Exemplen kan mångfaldigas.
Konkurrerar med kunskap
Men det är viktigt att rapporterna från RRV är väl underbyggda.
– Ja, säger Ingemar Mundebo. Kunskap är vårt arbetsredskap och konkurrensmedel. Vi sitter visserligen inte på den enda sanningen om hur olika samhällsinsatser ska organiseras. Men vi har ett kunnande och en överblick som ska ge idéer, uppslag, konkreta förslag och inte bara gnäll.
Ingemar Mundebo jämför med den vanlige revisorn:
– I ett bra företag spelar han en viktig roll. Han är inte bara den som dyker ner i företaget och ”kollar räkningarna”. Han fungerar ju ofta som rådgivare åt den verkställande ledningen. Lite av det vill jag ha in i den offentliga verksamheten också. Därmed inte sagt att vi ska etablera oss som konsultbyrå. Men vi har ju en granskande och en främjande roll. Båda är lika viktiga. Den ”polisiära” etiketten på RRV vill jag tvätta bort. Den är en missuppfattning. Ungefär som man missuppfattar vanliga revisorers roll. Kunnande, överblick, gott omdöme, förmåga att säga ifrån men också att kunna lyssna – det är vad som behövs av folket här i huset.
Förvaltningsrevision och redovisningsrevision är två viktiga program hos RRV. Ett tredje går under namnet Prognoser och redovisning.
I den avdelningen görs bl. a. budgetprognoser och inkomstberäkningar i nära samarbete med finansdepartementet.
Det var t. ex. den avdelningen som i juni presenterade den glada nyheten om det minskade budgetunderskottet. (”Helt glad var inte nyheten. Budgetunderskottet minskade på fel sätt”, säger vår f. d. budgetminister.)
Bättre regelekonomi
Ingemar Mundebo är positiv till att RRV fått ökade resurser för att arbeta med området regelekonomi. Det handlar om att analysera vilka kostnader olika statliga regler drar med sig. Skol- och socialadministration är ju kända exempel på vad normer kan ställa till med.
Alla möjliga samhällsintressen har sina krav.
Trafiksäkerhetsmyndigheterna ställer upp regler för att få ner olycksstatistiken. Naturvården ställer miljökrav. Arbetarskyddsstyrelsen, konsumentverket, livsmedelsverket o. s. v. har sina krav.
– Allt detta är förhoppningsvis förståndigt, säger Ingemar Mundebo. Men någon gång måste detta vägas mot kostnaderna. Summerar man alla goda krav kan notan bli så dyr att vi inte kan betala den.
Att använda pengar så effektivt som möjligt är alltid viktigt.
– När det är ont om pengar i samhället är det naturligt att RRV spelar en stor roll, säger Ingemar Mundebo. Men vi är precis lika viktiga i goda ekonomiska lägen. Annars kan den offentliga förvaltningen skaffa sig vanor som blir svåra att hantera när svångremmen måste dras åt hårdare.
Inge Wennberg