Kommerskollegium ska kartlägga revisorns konsultroll. Det är en klar fördel på marknaden att vara av ”kommersen” auktoriserad eller godkänd revisor. Om revisorerna sedan utnyttjar denna fördel för att gå ut aktivt på konsultmarknaden, ligger de illa till. Revisorer får inte vara beroende av något annat än just att vara revisorer, säger generaldirektör Gunnar Söder. Det ingår i det här monopolets för- och nackdelar.

Kommerskollegium ska kartlägga revisorernas konsultroller.

– Området är oklart och har aldrig inventerats närmare, säger generaldirektör Gunnar Söder på Kommerskollegium. Vissa regler finns dock. Gunnar Söder hänvisar bl.a. till definitionen av yrkesmässig revision (= ”revision, redovisning, organisation samt därmed sammanhängande rådgivning, däri inbegripen skattekonsultation”) i 1971 års auktorisationsutredning.

Kompetensen viktig

– Definitionen är kort – men den enda officiellt gjorda, säger Gunnar Söder. Sedan finns det också FARs regler för god revisorssed, där det anges att det inte får förekomma någon med revisorsuppdraget oförenlig verksamhet. Enligt dessa regler är kompetensen hos en revisor av stor betydelse för vad han får göra inom det ganska brett beskrivna område som kan inbegripas i förvaltningsrevision och rådgivning i skattefrågor.

Gunnar Söder påpekar också att den som bedriver revisionsverksamhet som rörelse har rätt att ha medarbetare som han dock är ansvarig för. Det är också tillåtet att lämna redovisnings- och bokföringstjänster – dock med vissa begränsningar i företag där man är vald revisor.

– Det här är i stort vad som gäller för revisorer, säger Gunnar Söder. Detta ändras i och för sig inte om resonemanget förs över på revisionsbolagen. Det som gäller för revisorn gäller också för bolaget.

Men då uppstår delikata frågor.

Gunnar Söder bygger upp sitt resonemang i den här intervjun utifrån den ganska väl reglerade frågan om en revisor enligt god sed får arbeta som lärare. Det kan revisorn göra i rimlig omfattning på statliga och kommunala läroanstalter och liknande – men bara så länge revisorn inte utan tillstånd går in i något regelrätt anställningsförhållande.

Affärsverksamhet

Men kan revisorn då ordna kurser och utbilda personal hos klientföretagen? Jo, det är helt klart. Det kan vara en lämplig metod för att höja redovisningsstandarden, lära ut innebörden i ändrade bestämmelser o.s.v. Driver man däremot en regelrätt kurs-, konferens- och seminarieverksamhet för även icke-klienter som affärsidé, blir det en annan bedömning.

Men vad händer om ett företag eller en institution som inte är revisionsklient någonstans vänder sig till en revisor och vill ha hjälp med ett datasystem?

Jodå, revisorn får ta ett sådant uppdrag på det området om det ligger inom hans kompetens. Han kan i sin utbildning ha tillgodoräknat sig upp till 40 poäng i informationsbehandling. Han får ta uppdrag som han brukar utföra utan att de är knutna till en revisionsklient. Det finns ju inrättningar som normalt inte är klienter hos någon revisor. Men om en byrå går ut på allmänna marknaden och säljer ADB-system och tjänster kan det bli en annan sak.

Men vad händer när revisionsföretagen anställer icke-revisorer som specialistkonsulter?

– Det möter inget direkt hinder. Man får som sagt ha medarbetare anställda. Men revisorn är ansvarig för vad hans medarbetare gör. Därav följer att en specialist på en revisionsbyrå inte får gå utanför revisorns kompetensområde.

Syftet med specialister

Men, framhåller Gunnar Söder, specialisterna ska i princip finnas i ett primärt syfte: att hjälpa revisorn att fullgöra sina åtaganden mot klientföretagen. Konsultarbetet får inte läggas upp som en aktiv affärsverksamhet i annan riktning.

Du är alltså helt säker på att konsulterna ska vara till för att stödja revisorn i hans verksamhet gentemot klienter?

– Ja. Det måste vara huvudsyftet. Något annat syfte kan inte finnas när man är ett i författning väl definierat revisionsorgan.

Balans har just talat med en revisionsbyrå där man – med tanke på revisorns oberoende – är mycket stolt över att man nästan inte har några revisionsklienter som också är konsultklienter.

Gunnar Söder säger att han förstår det aktuella revisionsföretagets resonemang. Han förstår att revisorerna vill undvika jävssituationer i klientföretag.

– Revisorerna får ju aldrig komma i den situationen att de reviderar sig själva. Men det tror jag att de är väldigt väl medvetna om. Den frågan är okontroversiell.

Avstå från uppdrag

Är den verkligen det? Man kan väl tänka sig att ett revisionsföretags konsulter gör arbeten som i och för sig ligger inom ramen för det tillåtna – och sedan kommer revisorn och upptäcker att det ändå inte var bra. Finns det inte en risk att revisorn avstår från att framföra den kritik som han då borde ge sina egna konsulter?

– I det fallet ska byrån avstå från konsultuppdraget. En revisor får inte själv eller genom sina medarbetare ta uppdrag som är formulerade så att han kan hamna i en sådan situation. Det följer av jävsbestämmelserna i revisorsförordningen. Häri ligger för övrigt ett motiv för att till exempel ha ett annat revisionsbolags revisionsklient som konsultklient.

En del revisionsföretag har sina konsulter i ett särskilt bolag. Vilken praktisk betydelse har det?

– Ingen alls från vår synpunkt, säger Gunnar Söder. Bara man iakttar att revisorn har ansvaret. Båda bolagen är revisionsorgan enligt vår författning. Inom den ramen kan vi knappast ha synpunkter på hur en byrå internt är organiserad eller hur den redovisar sina olika aktiviteter.

Du kan alltså inte se bolagen som två självständiga verksamheter?

– Nej. Jag ser det bara som en intern organisationsfråga. Det är inte den interna organisationen, utan hur verksamheten faktiskt bedrivs, som är avgörande. Men samma regler gäller för båda bolagen.

Fundersam

Hur reagerar du när du hör att revisionsföretag har fler konsulter än revisorer anställda?

– Det är svårt att reagera innan man vet vad alla dessa konsulter gör. Men självfallet blir jag fundersam.

Fundersam, ja, det är just vad Gunnar Söder är över utvecklingen.

– Revisorerna har alltmer organiserat sig i större byråer. Då är naturligtvis frestelsen väldigt stor att svälla ut på olika områden. Men det är ju inte för att backa upp den utvecklingen som samhället skapat en ordning med auktorisation och särskilt ansvar. Sin speciella ställning har revisorerna för att de ska vara verksamma som revisorer.

På Kommerskollegium är man inte dummare än att man förstår att revisorer kan kommersiellt utnyttja fördelen av den konsumentupplysning eller ”garanti” som auktorisationen innebär.

– Auktorisationen är en fördel på marknaden, säger Gunnar Söder. Den ska ju garantera kompetens, utbildning, erfarenhet och kvalitet i yrkesutövningen. Auktorisationen är en god hjälp för konsumenten, som annars har svårt att bedöma dessa frågor.

Gunnar Söder påpekar att just detta har Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) också insett fördelarna med. Frågan om auktorisation av redovisningskonsulter ska nu utredas. (Se även artikel på sidan 26.)

Gunnar Söder vill inte gå närmare in på just den frågan. Men han anser dock att revisorernas och redovisningskonsulternas arbetsuppgifter inte är fullt jämförbara. Det är en lagstadgad skyldighet att använda kvalificerade revisorer i vissa sammanhang. Då är det också motiverat att samhället ser till att det finns behövlig kompetens på revisionsområdet.

Betänkligt

– Men om revisorerna sedan använder detta som plattform för att gå ut på marknaden med andra tjänster uppstår principiella betänkligheter, säger Gunnar Söder. Risken finns att de utvecklar affärsverksamheter som äventyrar deras oberoende. Revisorer får inte vara beroende av något annat än just att vara revisorer. Det ingår i det här monopolets för- och nackdelar.

Inge Wennberg