Balans nr 6–7 1988

Revisor i London: Revisorn som ville pröva ett nytt liv

Auktor revisor Stefan Holmström ville göra något nytt. Han blev svensk revisor i London. Det visade sig att det fanns ett stort uppdämt behov av en sådan person. Han stannade i nästan fyra år. Han tycker att Kommerskollegiums regler om att revisor ska bo och verka i Sverige borde ändras. Så att man kan arbeta längre tider utomlands utan att riskera sin auktorisation.

Auktor revisor Stefan Holmström på Bohlins ville ändra sin arbetssituation och göra något annorlunda. Det är kanske inte helt ovanligt när det gått några år för dem som började sitt första jobb på en revisionsbyrå.

Beslutet fattades hos Bohlins på vårkanten 1983. Stefan Holmström skulle bli svensk revisor i London – placerad hos Deloitte Haskins & Sells, som med 27.000 anställda världen över är Bohlins internationella partner. DHS hade inga invändningar.

En torsdagskväll den här våren kom Stefan Holmström över till London för att ordna litet ”detaljer”, t. ex. bostad. Måndag morgon reste han hem med hus, barnens skolgång och allt fixat.

För familjen Holmström var det sedan ett ganska stort äventyr att ta sig över till London när höstlöven började gulna det här året. Villan i Näsbypark tömdes och hyrdes ut omöblerad. Fru Holmström sade upp sig från halvtidsjobbet. Barnen – ett halvt, fyra och ett halvt respektive sju år gamla – skulle naturligtvis också med.

Övertog allt

Fast egentligen hade familjen tur. De kunde överta en hel uppsättning av livets nödvändigheter efter en familj som flyttat hem till Sverige.

– Vi ”ärvde” deras hus, skola, husläkare, tandläkare, ja, allt sådant där.

Den 1 september promenerade Stefan Holmström in som en av de 2.000 medarbetarna på DHS väldiga kontor i London.

Hur kändes det? Hade han någon klar bild av de arbetsuppgifter som väntade honom?

– En bild hade jag. Om den var klar – det vill jag låta vara osagt.

Arbetsuppgifterna var planerade. Stefan Holmström skulle i huvudsak hjälpa svenska företag med olika aktiviteter som de hade eller planerade i Storbritannien. Svenska företag i det här landet var hans arbetsområde. För att få en bas att stå på och för att lära sig en del skulle han också arbeta med engelsk revision. Men det blev inte mycket av detta sistnämnda, skulle det visa sig.

Den svenska revisorn i London hade snart fullt sjå med att ta hand om svenskar och svenska företag. Behovet av en person i den här funktionen visade sig mycket stort.

I rättan tid

Revisor Holmström hade kommit precis i rättan tid.

Ty det var t.ex. just då som många svenska affärsmän flyttade till Storbritannien av skatteskäl.

Det gav god draghjälp åt Bohlins engelska satsning.

Stefan Holmström kom att arbeta ganska mycket tillsammans med människor som var förstasidesstoff härhemma.

Någon svensk revisor hade aldrig tidigare funnits i London, bortsett från dem som kanske varit där och pryat. Mest att göra blev det med svenska företag som ville etablera sig i Storbritannien, svenska företag som ville köpa upp brittiska och med revisioner i redan befintliga svenska dotterbolag. Ett ”fjärde ben” i verksamheten blev att hjälpa de svenska individer som medföljde bolagen. De behövde bistånd med att allmänt komma till rätta i det nya landet, att ordna sin skatteplanering m.m.

För Bohlins var det en viktig förändring. Beträffande Storbritannien hade man tidigare i stor utsträckning fått hänvisa till sina utländska kontakter. Nu fick de Stefan Holmström som kontaktperson.

Samordnare

– Jag blev en sorts koordinator för de här människorna från Sverige, säger Stefan Holmström. Jag kunde se till att de frågor de hade blev väl belysta från såväl svensk som brittisk horisont. På det viset var det väldigt litet som ”föll mellan stolarna”. Med min allmänna revisorsbakgrund hade jag inte så svårt att ställa de frågor som behövdes i olika sammanhang. Många gånger var det svenska företag som ville förvärva brittiska. Folket på de svenska företagen undrade naturligtvis hur de skulle bära sig åt. Ja, i regel behövdes både jurist och revisor. Det ordnade Stefan Holmström.

– Vi fick förvånansvärt snabbt kunder i Storbritannien som Bohlins inte haft något att göra med i Sverige, berättar Stefan Holmström.

Det fanns en hel del advokater i London som arbetade med svenska företag vid den här tiden. De hade också varit på jakt efter en svensk revisor. Även handelskammaren blev en inkörsport som gav nya kunder. Och bankerna – Scandinavian Bank, Handelsbanken, PKbanken och Götabanken – hörde av sig.

Uppdämt behov

Hela tiden visade det sig att det fanns ett uppdämt behov av en svensk revisor.

Men för en svensk revisor är det nog inte bara fråga om att åka över till London och öppna kontor.

– Jag fick väldigt många impulser av att arbeta på DHS stora kontor, säger Stefan Holmström. En omgivning av det slaget är nog en förutsättning för att man ska kunna fungera som jag gjorde. På DHS hittade jag många av de svenska företagen. Där fanns också specialister runt omkring mig. Detta tillsammans med litet egen kreativitet gjorde att vi från Bohlins sida kunde göra saker som vi aldrig hade gjort förut.

Nästan fyra år

Först hade det sagts att Stefan Holmström skulle stanna i London under en försöksperiod på två år. Men det blev nästan fyra år i ren entusiasm över att det lyckades så bra. Framför allt var det små och medelstora företag som behövde praktisk hjälp av den svenske revisorn. De stora har egna faciliteter på det området.

Däremot är det viktigt för de större företagen att revisionen i Sverige och Storbritannien samordnas.

När det gäller storföretag, som t.ex. Alfa-Laval eller Atlas Copco, kan revisorerna här hemma inte skriva på utan kunskaper om vad som egentligen händer med dotterbolagen i Storbritannien. På det området kom Stefan Holmström att spela en viktig roll.

– Jag kunde se till att revisorerna hemma i Sverige fick den information de behövde, att de fick den i rättan tid och att den innehöll det som de förväntade sig, säger han.

Den svenske revisorn i London kunde dessutom ofta hålla ett vakande öga på kostnaderna för revisionen i Storbritannien så att den inte blev för dyr för det svenska företaget.

En annan arbetsuppgift för Stefan Holmström var att i de svenska dotterbolag där partnern DHS inte var revisor försöka övertyga dessa bolag om DHS förträfflighet.

Bättre information

– Vi på Bohlins är naturligtvis övertygade om att åtminstone vi får bättre information om DHS reviderar än om någon annan gör det, säger Stefan Holmström. Sedan har vi också säkerhetsaspekten: det är lättare för oss att ha det övergripande ansvaret över en koncern om det är vår systerorganisation som reviderar i de utländska dotterbolagen.

Annars måste ni åka dit och kolla?

– Ja, det måste vi kanske göra ändå. Men det är lättare om man håller sig ”inom familjen”.

Stefan Holmström fortsätter:

– Många av transaktionerna i Fermenta skedde ju utanför de svenska revisorernas direkta ansvarsområde för det svenska moderbolaget. Transaktionerna reste jorden runt för att slutligen hamna i de konsoliderade redovisningarna i Sverige. Det är möjligt att det svenska revisionsföretagets systerorganisation inte satt på alla Fermentabitarna ute i världen. Då är det alltid lättare att göra sådana transaktioner. (Den svenska aktiebolagslagen säger att moder- och dotterbolag i Sverige ska ha samma revisorer, men det kan ju inte appliceras på andra länder.)

Farligt för barnen

Det fanns flera skäl till att Stefan Holmström slutligen lämnade London. Ett var barnen. De höll på att bli alldeles för engelska. Efter två månader kunde fyraåringen läsa och skriva engelska.

Lilla Elin Holmström hade på samma tid också lärt sig läsa svenska, vilket hon inte hade kunnat förut.

Hur bar hon sig åt?

– Jo, man gör som på engelska, svarade Elin.

Barnen pratade bara engelska med varandra så fort föräldrarna inte hörde på.

– Vi tänkte på en framtida anpassning till den svenska skolan, säger Stefan Holmström. Den skulle bli svår. Den engelska skolan liknar inte någon annan. Dessutom är det annorlunda att vara barn i London än i Näsbypark. I London kan barnen inte röra sig fritt. De måste köras till och från kompisar och skola. Risken för att de utsätts för våldsbrott kan man inte ta. Vi tyckte det var bäst att bestämma sig i tid och åka hem.

Kunde förlora auktorisationen

Hem till Sverige och Kommerskollegium, som inte ville förlänga Stefan Holmströms auktorisation om han stannade utomlands. En svensk auktoriserad revisor ska som bekant bo och verka i Sverige.

Utan alltför mycket studier skulle Stefan Holmström ha kunnat kvalificera sig som chartered accountant i Storbritannien.

Men det var ju inte det som var meningen. Just detta att vara svensk auktoriserad revisor hade ju visat sig vara ett värdefullt verktyg i England. Dessutom hade Stefan Holmström haft några uppdrag kvar i Sverige hela tiden. Men han tycker att Kommerskollegiums regler borde ändras.

Bohlins har förstås fortsatt verksamheten i England. Nu är det auktor revisor Owe Eurenius som arbetar där.

Inge Wennberg