Expansionen av utbildningen i företagsekonomi i Lund har inte följts av en motsvarande ökning av forskningsanslagen, allra minst när det gäller redovisningen. Men en stor donation från Crafoordska stiftelsen har nu givit nya resurser åt forskningen, skriver professor Olof Arwidi, som i denna artikel presenterar redovisningsämnet i Lund.
Den 10 juni 1988 var en märkesdag för ekonomisk forskning och utbildning vid Lunds universitet. Denna dag invigde finansminister Kjell-Olof Feldt det nybyggda Holger Crafoords Ekonomicentrum. Här kan ämnena företagsekonomi, nationalekonomi och ekonomisk historia samlas i ändamålsenliga lokaler inom en arkitektoniskt och konstnärligt osedvanligt lyckad byggnad. Att Ekonomicentrum i Lund blivit möjligt att realisera är helt beroende av en generös donation från Crafoordska stiftelsen på ca 40 Mkr. Lokalerna är funktionellt utrustade, och en kraftfull datorisering har möjliggjorts genom donation från Handelsbanken och Skånska Banken.
Samlingen av ekonomiämnena i nära anslutning till Tekniska Högskolan och Ideon har också utgjort en naturlig start för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Crafoordska stiftelsen lämnade den 10 juni genom sin ordförande Margareta Dahlberg ytterligare ett mycket konkret och påtagligt bidrag till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet genom en donation på maximalt 5 Mkr riktade till redovisningsforskningen i Lund 1989–1993. Denna donation har fått en spännande konstruktion genom att den kommer att löpa med 1 Mkr per år från 1989 och fem år framåt med möjlighet till förlängning. Den kan ses som en grundinvestering för att skapa förutsättningar för en fortsatt långsiktig satsning på redovisning i Lund.
Markerar betydelsen
En donation till redovisning kan ses som en markering av områdets betydelse. Redovisning är det mest eftersökta fördjupningsalternativet av studenterna. Arbetsmarknaden för redovisningsutbildade ekonomer är mycket stor och omfattar i stort sett alla typer av organisationer och företag.
Redovisning är också ett område där det är angeläget att fördjupa forskningsinsatserna. För Balans läsare är detta ett välkänt faktum, men kanske några förhållanden förtjänar att upprepas som pekar på varför redovisningen rimligtvis de närmaste åren kommer att vara ett viktigt forskningsområde.
För externredovisningens del kommer den fortsatta internationaliseringen och enhetssträvandena inom såväl EG som OECD att ställa stora krav på harmonisering av normer och rekommendationer. Det är då angeläget att man också genom en aktiv forskning kan medverka till tolkningen av vad detta kommer att innebära. Sveriges omvärldsberoende innebär också att valutaförändringar och prisförändringar även framdeles kommer att vara viktiga redovisningsfrågor.
Överhuvudtaget kommer den externa informationsgivningen och framför allt årsredovisningen att vara viktiga för en fungerande aktie- och kapitalmarknad. Vi får också räkna med att olika nya finansieringsformer och instrument kommer att ställa nya krav på redovisningen.
Internredovisningen kommer att påverkas av den fortsatta utvecklingen av datorsystem, alltmer decentraliserade organisationer och utvecklingen av olika redovisningsmått, varför forskning inom detta område torde få en allt större betydelse. Att revisionsfrågorna blir viktiga under förändrade yttre och inre förutsättningar är också uppenbart. Det finns således stora utmaningar för såväl forskning som undervisning under de närmaste åren. Inte minst därför är det viktigt att kompetensen inom redovisningsområdet upprätthålls och förstärks. Detta är emellertid lättare sagt än gjort, inte minst då forskningsresurserna har varit starkt begränsade.
Begränsade forskningsresurser
Att universitet och högskolor i Sverige sedan länge arbetat med begränsade forskningsresurser torde för många vara ett känt faktum. Detta gäller inte minst de företagsekonomiska institutionerna.
För Företagsekonomiska institutionen i Lund har detta inneburit att forskningsbudgetens andel av den samlade institutionsbudgeten sjunkit till cirka 20 %. Detta har delvis sina rötter i att anslagen till forskning för samhällsvetenskapliga ämnen varit utsatta för en hård press. Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten är sedan länge konkurrensen stor mellan ämnen som sett sina totalanslag förskjutas neråt och mer expansiva ämnen som exempelvis företagsekonomi. Utbildningens växt i företagsekonomi har inte alls följts av en motsvarande expansion inom forskningen. I Lund fanns redan på mitten av 60-talet fyra professurer inom ämnet företagsekonomi. Detta antal har förblivit oförändrat i över 20 år trots att utbildningen och ämnet har genomgått en mycket kraftig utveckling. Därtill kommer att antalet tjänster på docent- och forskarassistentnivå för företagsekonomins del snarast har sjunkit under tidsperioden. Det är alltså en brydsam situation om man helt skall lita till universitetets ordinarie resurser.
Samtidigt som jag kan konstatera att det under senare år har skett vissa förbättringar för företagsekonomins del vad gäller medel för forskning, måste jag dock också konstatera att denna förändring skett relativt långsamt och utan den koppling till utbildningen som jag tycker är naturlig.
Ingen professur i redovisning
Mer konkret har detta för Lunds del inneburit att det inte finns en specialdestinerad professur i redovisning. Den professur som ligger närmast (den jag sedan två år innehar) har fått en vidare specificering i ekonomistyrning och finansiering. Den täcker också delvis utbildningsområdet ekonomisk analys. Forskartjänster på mellannivå som docent och forskarassistent saknas helt inom redovisning. Våren 1988 har dock en viss förbättring inträffat genom att en forskarassistenttjänst tillsatts med person med kompetens inom ekonomisk analys och finansiering.
För att råda bot på svårigheterna att arbeta med begränsade anslag har Institutet för Ekonomisk Forskning vid Lunds universitet bildats. I dess styrelse, vari universitetets rektor är ordförande, ingår framstående företrädare för näringsliv och förvaltning. Härigenom skapas både ett bredare kontaktnät och en kompletterande ekonomisk bas.
För åren 1988–89 har vid institutet tillsatts en adjungerad professur i externredovisning med Gösta Kedner som innehavare. I samarbete med Rådet för Kommunalekonomisk Forskning vid Lunds universitet inrättas under hösten 1988 en speciell forskartjänst i kommunalekonomi med inriktning mot ekonomistyrning. Sammantaget innebär detta naturligtvis en avsevärd förstärkning gentemot tidigare.
Donationen från Crafoordska stiftelsen ger emellertid utrymme för ett mycket kraftigt lyft av redovisningsforskningen. Genom denna donation flerdubblas resurserna för redovisningsforskningen de närmaste fem åren och en mer långsiktig kompetensuppbyggnad blir möjlig. Donationen torde därmed ligga i linje med den långsiktighet och framtidstro som utmärkte industrimannen Holger Crafoords gärning.
Det är också viktigt att poängtera att denna kompetensuppbyggnad bör ske i samklang med en väl fungerande utbildningsorganisation som bas. Det kan därför vara på sin plats att kortfattat redogöra för några viktiga inslag i utbildningsorganisationen.
Utbildningens organisation
Fördjupningsalternativet redovisning är som tidigare nämnts den av studenterna mest eftersökta fördjupningsinriktningen inom ekonomutbildningen. Centrala kurser i detta alternativ är externredovisning och internredovisning, där Jan Thomasson 1 resp Magnus Andersson är kursansvariga. Andra viktiga kurser är internationell redovisning och datorbaserade ekonomisystem, där de båda tidigare omnämnda personerna har nyckelroller. Som ett svar på den snabba utveckling som sker på datorsidan har vid Företagsekonomiska institutionen tillsatts en tjänst som ”system manager”. Tjänsten har blivit tillsatt med en person med mångårig undervisningserfarenhet inom redovisning och som också har praktisk erfarenhet av införande av datoriserade ekonomisystem.
Förutom dessa redovisningskurser ges närliggande kurser i ekonomiska kalkyler, ekonomisk planering och budgetering samt ekonomiska styrsystem.
I nära samarbete med Institutionen för handelsrätt ges kurser inom bl.a. beskattningsfrågor och revision. Det finns också ett samarbete med Institutionen för informationsbehandling som dels medverkar i kursen om databaserade ekonomisystem och dels ger en kurs om revision och ADB.
Det skulle här föra för långt att mer i detalj gå in på de olika kurserna, men vi har den uppfattningen att en väl fungerande basorganisation för utbildningen är av central betydelse för forskningen och vice versa. Det är vår uppfattning att den stora donationen till forskningen också kommer att komma utbildningen tillgodo. Inte minst viktigt är att bredda basen av forskningskompetenta lärare.
Sedan artikeln skrevs har Jan Thomasson oväntat avlidit i en hjärtinfarkt. Han efterlämnar ett tomrum som beror både på hans utomordentliga pedagogiska kvaliteter och stora kunnighet i redovisningsfrågor och på hans positiva mänskliga egenskaper.
Skapar resursbas
Användningen av donationspengarna kommer att handhas av en arbetsgrupp där förutom företrädare från den Crafoordska stiftelsen kommer att ingå representanter från de i detta sammanhang viktigaste ekonomiämnena och handelsrätt.
Vi kommer att använda medlen till tidsbegränsade forskartjänster, stöd åt forskningsprojekt samt för yngre forskare som t.ex. doktorandbidrag. Utrymme finns också för att bjuda in utländska forskare och specialister från näringslivet. Målsättningen är att skapa en resursbas för framtida professurer inom området.
Det är ännu för tidigt att närmare gå in på resultaten, men vi räknar naturligtvis med att dessa skall kunna återföras genom skrifter och artiklar samt genom undervisningen. Dessutom har vi i Lund ett speciellt forum genom den årliga Crafoorddagen för ekonomiämnena där naturligtvis redovisningsforskning något år bör utgöra ett naturligt tema.
Vad som närmast förestår är en planeringsperiod med bl.a. konkretisering av projekt och tillsättning av olika tjänster innan resurserna för fullt kan börja användas läsåret 1989/90.
Donationen från Crafoordska stiftelsen skall alltså komma våra studenter tillgodo genom kvalitativt god och forskningsanknuten utbildning. Vår avsikt är också att kunna bidra till den fortgående utvecklingen inom redovisningsområdet i Sverige. Donationen kan således ur flera aspekter ses som en investering för framtiden.
Olof Arwidi, professor vid företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet