Auktor revisor Ragne Billing, Bohlin & Jacobsson AB, Göteborg, varnar för följderna av ett nytt misslyckande i förhandlingarna om att skapa en redovisningsnämnd: – Då är jag mycket rädd att Bokföringsnämnden eller annan statlig myndighet griper in.
FARs avgående ordförande Ragne Billing anser att den absolut viktigaste frågan för FAR i dag är efterlevnaden av redovisningsrekommendationerna. Frågan tillmäts stor betydelse också hos klienter och andra intressenter. Det betonade han starkt när han talade vid FAR-dagen i Sollentuna.
Botemedlet är att inrätta en redovisningsnämnd som tar itu med redovisningsfrågorna.
Kraftigt försenat
Ungefär vid 1987 års FAR-dag hade en arbetsgrupp skapats av FAR och Näringslivets Börskommitté (NBK), som har Industriförbundet och Stockholms Handelskammare som huvudmän. Målsättningen för gruppen var att redan i januari 1988 lägga fram ett förslag till redovisningsnämnd. Någon sådan blev det dock inte.
– Fram till för några år sedan var efterlevnaden av FARs rekommendationer god, sa Ragne Billing.
Då inträffade en del kraftigt uppmärksammade avvikelser. Det gällde dels behandlingen av goodwill, dels beräkning av latent inkomstskatteskuld i koncernredovisning.
– Att bristande respekt för redovisningsreglerna också var en internationell företeelse var en ringa tröst, sa Ragne Billing.
Det första steget i en bättre riktning togs i december 1986 när FAR tillsatte en egen arbetsgrupp för att utreda för- och nackdelar med olika handlingsalternativ.
Redan i januari 1987 lade gruppen fram resultatet av sitt arbete, nämligen att revisorerna inte ensamma kunde spela rollen som regelutvecklare. En bredare förankring krävdes.
FAR tog informella kontakter med näringslivet. Gensvaret var övervägande positivt.
I april 1987 bjöd FAR in NBK till formella överläggningar om att inrätta en redovisningsnämnd. I en skrivelse till FARs ledamöter betonades vikten av att ärendet behandlades skyndsamt. FAR hoppades att redovisningsnämnden skulle börja fungera redan efter semestrarna 1987.
Tanken var att FAR och NBK skulle vara huvudmän och finansiärer. Men även andra intressenter kunde ingå i det regelutvecklande organet, t.ex. ekonomichefer, finansanalytiker och andra kvalificerade ekonomer.
Först i slutet av 1987 kunde som sagt en arbetsgrupp med representanter för FAR och NBK börja arbeta.
– I december 1987 tycktes arbetet äntligen framskrida så att jag kände anledning att vara optimistisk, förklarade Ragne Billing på FAR-dagen i Sollentuna.
Samarbetet sprack
Gruppen lade ett förslag i februari 1988. Det stöddes av FARs styrelse och av redovisningsgruppen inom Industriförbundet, en grupp där det bl.a. ingick ekonomichefer från de stora företagen.
Utsikterna föreföll goda.
– Men i april nåddes FAR av det enligt min mening mycket olyckliga beslutet att Industriförbundet avvisat tanken på att medverka i ett gemensamt organ, sa Ragne Billing.
När överläggningarna med NBK påbörjades hade FAR inte känt till att Bokföringsnämnden (BFN) hade omorganiserats och fått större resurser.
När detta stod klart beslöt FARs styrelse att ta informella kontakter med BFN. Motiven för en bredare förankring av redovisningsrekommendationerna fanns ju fortfarande kvar.
Så i november 1988 inleddes överläggningar mellan FAR, NBK och BFN om att skapa en gemensam organisation för att utfärda redovisningsrekommendationer.
Varning för statligt ingrepp
Ragne Billing säger:
– Måtte det lyckas den här gången. Jag hoppas att FAR, med den expertkunskap som finns i kåren, får möjlighet att påverka utformningen. Detta torde bli fallet om de parter som nu diskuterar saken kan uppnå enighet. Annars är jag mycket rädd att Bokföringsnämnden eller annan statlig myndighet med kraft griper in.
Inge Wennberg