Svenska Grant Thornton kan tänka sig att minska det ursprungliga kravet på 50-procentigt utländskt ägande i revisionsbyrån. Dessutom kan det svenska sparbanksrörelseägandet i en ännu ej bestämd omfattning ersättas av att svenska auktoriserade revisorer direkt får gå in som ägare. Det är två morötter som eventuellt kan beveka Kommerskollegium och regeringen i deras inställning till Grant Thorntons krav på utländskt ägande i revisionsbyrån.

Revisionsbyrån Sparev, via Conceptor AB ägd av Svenska sparbanksföreningen, bytte i vintras namn till Grant Thornton. Meningen var att 50 procent av revisionsbyråns aktier skulle säljas till utlandet – närmare bestämt till ett investmentbolag i Holland, ägt av revisionsbyråkedjan Grant Thornton International och ett medlemsföretag inom Grant Thornton i Europa.

Kommerskollegium avslog begäran om att ändra ägandet.

Sparbanksföreningen har sedermera överklagat till regeringen.

Vid pressläggningen av detta nummer av Balans sista veckan i oktober talade mycket för att regeringen inte skulle kunna bevilja någon dispens.

Tänker inte ge upp

Men svenska Grant Thornton tänker inte ge upp.

En utväg för att beveka statsmakten är att Grant Thornton drar ner på kravet att hela 50 procent av byrån säljs till utlandet.

Sune Carlsson, tidigare på Öhrlings revisionsbyrå och senast vice VD i Världsbanken, har kommit tillbaka till Sverige och blivit VD i svenska Grant Thorntons moderbolag Conceptor.

Han säger:

– Det diskuteras f.n. om 50 procent är för mycket. Kanske bör det ligga någonstans mellan tio och 50 procent. Jag tror inte att det exakta procenttalet är betydelsefullt. Det viktiga är en markering av idéinriktningen.

Procenttalet 50 är inte heligt vare sig för Conceptor eller Grant Thornton International.

– Efter svenska förhållanden kan man se flera tänkbara gränser, säger Sune Carlsson. Minst 25 procent betraktas definitionsmässigt som ett organisationsförhållande. Minst tio procent innebär möjligheter att utöva vissa aktiebolagsrättsliga rättigheter. För mitt vidkommande blir det inte tal om något majoritetsägande utanför landet.

Nya svenska ägare

En annan morot som kan locka till dispens är att svenska auktoriserade revisorer går in som ägare i svenska Grant Thornton. Auktoriserade revisionsbyråer ska ju ägas av svenska auktoriserade eller godkända revisorer. Svenska Grant Thornton, i dag fortfarande helägt av sparbanksrörelsen, är ett av de företag som har dispens från denna bestämmelse. De andra är de organisationsägda LRF Revision AB och Kommunförbundets revisionsavdelning samt Price Waterhouse. Det sistnämnda företaget har ansetts vara ett alldeles speciellt fall. Där finns utländska auktoriserade revisorer som ägare. Dessas kompetens prövas dock i varje särskilt fall.

En viktig orsak till namnbytet och planerna på förändrad organisation av Sparev var just bristen på möjlighet för enskilda personer att gå in som delägare – en brist som ledde till många avhopp från byrån.

Nu tycks råda enighet om att man på sikt bör skapa möjligheter för auktoriserade revisorer att vara med och äga svenska Grant Thornton. Ett första steg togs i en bolagsordningsförändring i november 1988. Där bestämdes att alla utom två av bolagets 5–9 styrelsemedlemmar ska vara svenska auktoriserade revisorer.

Ett svenskt företag

Nu säger Sune Carlsson klart och tydligt att ägarfrågan måste ordnas:

– Det här företaget ska på sikt ägas och ledas av svenska auktoriserade revisorer. Det är ett svenskt företag.

Kommerskollegium har inte svävat på målet när det gäller det begärda 50-procentiga utlandsägandet av Grant Thornton – vare sig i sitt eget avslag eller i sitt yttrande till regeringen i dispensfrågan. Det är ett klart nej som uttalas.

Men det finns, vilket Sune Carlsson också framhåller, en hel del positiva drag i Kommerskollegiums skrivning.

Kollegiet säger i sitt yttrande till regeringen att frågan om utländskt ägande i svenska revisionsföretag är av stor principiell betydelse. Det vore olyckligt om den avgjordes genom bifall i ett enskilt dispensärende.

Kollegiet framhåller att utvecklingen i revisorsbranschen utan tvekan går mot ökat internationellt samarbete. Flera EG-direktiv och kommissionsförslag berör revision. Detta och en del annat anförs som skäl för att i samlad form överväga behovet av ändringar i de regler som styr de svenska kvalificerade revisorernas verksamhet. Kollegiet överväger de här frågorna och ska ta upp dem i sin styrelse senare under året. Regeringskansliet har också ett flertal arbetsgrupper, där Kommerskollegium är med, som arbetar med frågor som berör revisorsområdet.

Risk för USA-dominans

– Ska vi mena allvar med EG och 1993 måste förberedelsearbetet egentligen ha startat i förrgår, säger Sune Carlsson. Det är lite sent att börja 1992. Det är i den andan man ska se strävandena från Grant Thorntons sida. Ett samarbete som bygger på ägande är bra därför att om man är med och betalar kan man också ställa krav. I det motsatta fallet kommer vi att bli dominerade av de stora i branschen: engelsmännen och amerikanerna. Vi behöver ett utvidgat erfarenhetsutbyte och möjligheter att fånga upp nya tekniker och det får man mer effektivt i en internationell byrå. Men det har för vår del aldrig varit tal om att sälja ut svenskt revisorskunnande.

Inge Wennberg