Det är fascinerande att arbeta med kommunal revision, och jag kan bara beklaga att inte fler av mina kolleger inom FAR gör detsamma, säger auktor revisor Per A Åkerström vid Öhrlings Reveko i Göteborg i denna slutreplik i debatten om den kommunala revisionen.

Efter att i över 20 år ha varit politiskt vald revisor i min hemkommun kan jag inte låta artiklarna i Balans 6–7/89 passera utan att tycka till.

Det är väsentligt att notera att revisionsuppdraget är politiskt. Man måste därför kunna tänka och handla som politiker och delta i det egna partiets politiska arbete. Det finns därvid anledning att notera att många av de politiskt aktiva visserligen är duktiga inom sina olika intresseområden, vare sig det gäller sociala frågor, fritid eller skola. Däremot har de ofta bristande erfarenhet och kunskap när det gäller att läsa de ekonomiska rapporterna och deltaga i budgetarbetet. Den yrkesverksamme ekonomen, vare sig han är revisor eller sysslar med ekonomi på annat sätt, kan därför ofta i det interna partiarbetet fungera som ekonomisk konsult. Ur min egen politiska synvinkel är det värdefullt om den ekonomiska erfarenheten har hämtats från det enskilda näringslivet. Detta bidrar till att ge politikerna en motvikt till den ekonomiska kunskap som finns hos kommunernas tjänstemän.

Att som ekonom delta i den kommunala revisionen ger en god insyn i den kommunala förvaltningen och ekonomin och ger på så sätt en bättre grund för den partiinterna konsultrollen.

För den auktoriserade revisorn med den traditionellt neutrala rollen i förhållande till olika intressegrupper kan det ofta vara svårt att ställa upp med en öppet deklarerad politisk profil. Det förtjänar dock att påpekas att själva revisionsarbetet i mycket ringa grad präglas av den politiska debatten utan är helt saklig och inte behöver inge yrkesrevisorn några betänkligheter.

Ingen nämnd

Som framgick av artiklarna i Balans är kommunrevisionen inte en nämnd i den bemärkelsen att man fattar majoritetsbeslut i rena revisionsfrågor. Varje revisor är självständig, men naturligtvis försöker man att samarbeta över partigränserna för att på bästa sätt utnyttja tid och pengar.

De politiska partierna har ofta visat en benägenhet att till sina representanter i revisionen utse folk med ekonomisk bakgrund, gärna från revisionsbyrå eller annan kameral verksamhet. Trots vad jag skrivit ovan om värdet för partierna med att engagera ekonomer har jag den uppfattningen att det vore synnerligen olyckligt om kommunrevisionen bestod av enbart ekonomer för att inte tala om yrkesrevisorer. Den kommunala verksamheten är så mångfasetterad och den kommunala revisionen så annorlunda jämfört med företagsrevision att de politiskt valda revisorerna bör representera en bred erfarenhet från olika områden. De områden som enligt min erfarenhet är väsentliga är (förutom ekonomi och revision) personalfrågor, sociala frågor, skolfrågor och anläggningsfrågor.

I min hemkommun, där vi anlitar Kommunförbundets revisionsavdelning för det praktiska arbetet, gör vi så att inom samtliga granskningsavsnitt en eller två av de politiskt valda revisorerna medverkar som referensgrupp och samtalspartner. Därvid utses företrädesvis någon med personlig sakkunskap och intresse. Detta innebär att revisionsarbetet förankras politiskt och lokalt samtidigt som sakkunskap tillförs.

Förvaltningsrevision är mer

För oss som auktoriserade revisorer har begreppet förvaltningsrevision en speciell innebörd, som jag inte behöver gå in på här. I kommunala sammanhang innebär förvaltningsrevision något mer, nämligen granskning av verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet m.m. Jag brukar förklara skillnaden gentemot företagsrevision med att säga att i det privata företaget finns ett resultattänkande, d.v.s. verksamheten skall vara så attraktiv för kunderna att de är villiga att betala för varor eller tjänster. Vi arbetar med olika avkastningstal för att kontrollera effektiviteten i företagets verksamhet.

Eftersom den kommunala verksamheten i allt väsentligt är skattefinansierad eller baserad på monopol (t.ex. el, VA och renhållning) finns inget naturligt sätt att kontrollera effektiviteten, utan detta blir en del i den kommunala revisionen. Därvid får man ibland ta till granskningsmetoder som förefaller företagsrevisorn främmande, t.ex. intervjuer med ”kunderna”. Självfallet kräver detta en god kunskap om kommunal aktivitet, men också en ekonomisk medvetenhet.

Kommunförbundet dominerar

I dag domineras den kommunala revisionen av Kommunförbundets revisionsavdelning som svarar för revisionsarbetet i huvuddelen av landets kommuner. Härigenom och genom att personalrekryteringen synes ske så gott som uteslutande från den kommunala sektorn har förbundet fått en god kunskap om kommunal redovisning och förvaltning som de privata revisionsbyråerna i regel saknar. Å andra sidan finns bland revisionsbyråerna en bred allmän erfarenhet av revision och en ekonomisk insikt som borde tas tillvara även inom den kommunala sektorn. Därvid måste givetvis hos dessa byggas upp en kompetens inom området, men lika väl som vi i dag har skaffat oss kompetens att revidera så olika verksamheter som industriföretag, handelsföretag, banker etc, bör vi inom byråernas ram kunna klara även huvuddelen av den kommunalverksamheten. Trots allt tror jag inte att skillnaden är större mellan en kommun och exempelvis ett sågverk än mellan sågverket och en bank. En ökad konkurrens inom det kommunala revisionsområdet skulle enligt min uppfattning vara till fördel för utvecklingen av den kommunala revisionen.

Jag upplever två väsentliga skillnader i den kommunala revisionen jämfört med att revidera företag. Den första är offentlighetsprincipen. Det tar lite tid att vänja sig vid att den skrivelse man avger till kommunstyrelsen eller någon nämnd nästa dag kan komma upp på lokaltidningens förstasida, gärna med en överdriven rubrik. Det ger ju å andra sidan lite extra tyngd åt vad man skrivit.

Den andra väsentliga skillnaden är den långa beslutsprocessen. Denna beror främst på att medan vi i företagen har ett personligt ansvar och dito befogenhet så har den kommunala förvaltningen en demokratisk process där beslut skall vandra genom olika nämnder och utskott, genom kommunstyrelsen och oftast slutligen till fullmäktige. Vidare har personalorganisationerna ett väsentligt större inflytande. Detta gör att ett beslut som i ett företag kan fattas och genomföras inom loppet av några dagar i den kommunala organisationen kan ta ett år.

Gott arbete

Däremot är jag inte beredd att instämma i den tyvärr vanliga kritiken mot kommunala tjänstemän att de skulle vara ineffektiva. På många håll görs ett mycket gott arbete, och den tröghet som man som utomstående upplever beror i regel mer på den politiska processen.

Sammanfattningsvis tycker jag det är fascinerande att arbeta med kommunal revision och kan bara beklaga att inte fler av mina kolleger inom FAR gör detsamma.

Per A Åkerström, Öhrlings Reveko i Göteborg