På Stockholms Fondbörs har man gjort en genomgång av höstens delårsrapporter. Hans Edenhammar kommenterar här denna och kommer med några önskemål inför kommande delårsrapporter.

Delårsrapporter har nu blivit mycket mer intressanta för revisorerna, åtminstone för dem som är revisorer i börsbolag liksom OTC- och O-listeföretag. Det nya inregistreringskontraktet – ett avtal mellan bolagen och Stockholms Fondbörs – liksom motsvarande avtal beträffande OTC- och O-listeföretagen föreskriver nämligen att det skall framgå av delårsrapporten om den är översiktligt granskad av revisorerna. Från fondbörsens sida räknar vi med att alla delårsrapporter kommer att bli översiktligt granskade.

Men vad skall nu en delårsrapport innehålla? Det sägs det inget om i inregistreringskontraktet. Alltså är det aktiebolagslagens regler som gäller. De finns i 11 kap, 12–14 §§ och föreskriver:

  1. Beloppsmässiga uppgifter om omsättning och resultat före bokslutsdispositioner och skatt.

  2. Översiktlig redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering.

  3. För bedömningen av ställningen och resultatet viktiga förhållanden.

  4. Händelser av väsentlig betydelse för bolaget som inträffat under rapportperioden eller därefter.

Vi har på fondbörsen låtit göra en genomgång av höstens delårsrapporter. Vi har exkluderat fastighets- och förvaltningsbolag samt banker och fick därefter kvar precis 100 rapporter.

Alla redovisar som sig bör omsättningen och vinsten före dispositioner och skatt. Men det är bara 47 som också presenterar vinsten per aktie! Det kräver i och för sig inte ABL. Men med hänsyn till hur svårt det ofta är att få tag på det riktiga antalet aktier tycker i alla fall undertecknad att det vore rimligt att bolagen även presenterar delårsvinsten per aktie.

Men det löser sig nog nästa år. Då får det nog betraktas som obligatoriskt att ange vinsten per aktie. Det nya inregistreringskontraktet kräver nämligen – till skillnad från det gamla – att årsvinsten presenteras per aktie. Rimligen bör detsamma gälla delårsrapporten.

Av de 47 som räknar ut vinsten per aktie använder merparten (33 st) schablonskatt – d.v.s. 50 procents skatt rakt av. Det är förunderligt hur seglivad denna undermåliga metod är. Bara 11 använder den av Näringslivets Börskommitté rekommenderade fullskattemodellen som är överlägsen och obetydligt svårare att räkna efter.

De flesta företagen, 85 st, presenterar en vinstprognos för 1988. Vilket i och för sig är bra. Men bara 16 st anger vinstprognosen per aktie. Jag behöver inte upprepa argumenteringen för vinsten att presenteras per aktie.

Enligt ABL skall delårsrapporten också innehålla en översiktlig redogörelse för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering. I ett tjugotal företag saknas sådana uppgifter. De kanske inte har haft några investeringar eller förändringar i likviditet eller finansiering. Men jag tvivlar!

Överhuvud är delårsrapporterna alltför magra när det gäller uppgifter om bolagens ställning. Varför inte presentera en sammandragen balansräkning? En intern balansräkning föreligger antagligen i de flesta fall. Det kan inte vara någon större match att ta den i delårsrapporten.

Om man inte tar in hela balansräkningen i delårsrapporten kan man väl åtminstone presentera justerat eget kapital och soliditet. Justerat eget kapital kan ju beräknas som ingående justerat eget kapital plus vinsten efter beräknad skatt, plus nyemissioner och minus på delåret fallande utdelning. Beträffande soliditeten kan det räcka med att ange om hur den har förändrats, oförändrat 23 procent, minskat något eller hur det nu står till.

Slutligen bör det kanske påminnas om att delårsrapporten liksom förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall lämna upplysning om ”sådana för bedömningen av bolagets resultat och ställning viktiga förhållanden, för vilka redovisning ej skall lämnas i resultaträkning eller balansräkning”. T.ex. hur omsättning och resultat påverkats av företagsförvärv, försäljning eller avveckling av verksamhetsgrenar, försäljning av viktiga tillgångar etc.

Vidare gäller för delårsrapporten som för årsredovisningen att väsentliga händelser skall omnämnas även om de inträffat efter rapportperiodens utgång. Dessa väsentliga händelser skall ju börsbolagen enligt inregistreringskontraktet i allmänhet offentliggöra redan när de inträffar. Att de gjort så befriar dem inte från att omnämna dem i delårsrapporten.

Vi har också tittat på hur omfattande delårsrapporterna är. Nästan hälften omfattar bara 1–2 sidor, en dryg tredjedel 3–4 sidor och 17 stycken mer än så. Förhållandevis få presenterar en sammanfattning, bara en tredjedel. Det kanske inte behövs för de korta rapporterna. Men för dem som har en lång rapport borde det vara vettigt att göra en sammanfattning av hanterlig storlek.

Sammanfattningar har den stora fördelen att de kan skickas ut på börsskärmarna och därmed sekundsnabbt nå de stora aktörerna på aktiemarknaden.

Det blir mer och mer betydelsefullt att alla får delårsrapporten samtidigt. Speciellt om de publiceras under pågående börs, vilket blir alltmer vanligt. Därför har fondbörsen öppnat en möjlighet för företagen att lägga in kortversioner av sina rapporter på de drygt 2.500 börsskärmarna. Bra rapportsammanfattningar är alldeles utmärkta att skicka ut på börsskärmarna. Där når de sekundsnabbt alla de viktiga aktörerna på marknaden.

Hans Edenhammar är chef för marknadsövervakningen vid Stockholms Fondbörs och har tidigare varit verksam som auktoriserad revisor och börsskribent