Kapitalleasing var ett begrepp som Balans’ korrespondent, affärs- och kändisadvokaten Mats Müllern vid hr D:r Philip Lemans Advokatbyrå, lärde känna vid en studieresa till de finansiella s.m.s. valpkretsarna i Grönköping. Balans återger hr advokatens reseskildring med en respektfull bugning för sin presskollega å orten med omnejd.

Nyligen upphöjde FARs styrelse utkastet till rekommendation om redovisning av sale and leaseback till status av förslag. I nyhetsmedia har vi också kunnat följa framgången för fastighetsrentingföretagen. En helt ny marknad tycks ha öppnats. Denna löser många problem för skuldtyngda företag med lönsamhetsproblem. Idén är enkel men genial.

Låt mig ta ett exempel från ett nyligen avlagt besök i Grönköping med omnejd.

Småskurna regler

Balans korrespondent har erfarit, det hr fabrikören C. A. Östberg (F:a Låsar & Tänger) under flera år varit njuggt behandlad av Grönköpings Sparbank. Ha nämligen småskurna regler om att han blott får låna c:a 50 % av marknadsvärdet å f:ans, låt vara något nedslitna, fastighet hindrat honom från att förhöja sina krediter. Låsar & Tängers egen kreditvärdighet har häpnadsväckande nog ifrågasatts under förebärande, det dess s.m.s egna kapital vore otillräckligt.

Äro ju emellertid problem till för att övervinnas! Den anda av kreativitet (slughet) som kännetecknar härvarande finans- och kändisadvokaten Donald Beaumaré föranledde hr Östberg att besöka advokatfirman tillsammans med f.d. gossen, hr auktoris. revisorn Ruda från Revisionsfirman Ruda & Co. Snabbt och elegant arrangerades ett v.m.k. sale och leasebackförfarande med finansföretaget Heureka, sedan det sistnämndas särskilde värderingsman, hr f. förr. Hildor Peterzohn, noga synat fastigheten och avgivit ett utlåtande i fyrfärgstryck. Detta överlämnades under solenna (påkostade) former å Stadt.

Flitens lampa

Och se, hr fabrikörens bekymmer voro lösta. En nog så enastående vinst uppnåddes genom att fastigheten avförsåldes till Heureka. I ett slag förhöjdes soliditeten i en sådan omfattning, att den tidigare så småskurne och njugge hr bankdirektören Jules Vedbom omprövade sina tidigare kreditbedömningar.

Men icke nog härmed! Flödar nu plötsligt kreativiteten i Grönköpings Sparbank! Flitens lampa lyser över hr Vedbom och hans assisterande hungriga valpar. Har t.ex. ett helt nytt koncept (uppkast) för finansieringen av Varuskrapan nyligen presenterats: Kan fru Jonsson i Kungl. Huvudkommunen, så kan väl Grönköping!

Aktieägarvänlig ledning

I en intervju, exklusivt (endast) för Balans korrespondent, briefar (säger) hr auktoris. revisor Ruda, det denna nya idé ger unika möjligheter för företagsledningarna att snabbt åstadkomma resultat.

– Passar det ju icke en modern och aktieägarvänlig företagsledning att behöva avvakta en framtida värdestegring eller att år ut och år in gneta med magra eller kanske t.o.m. dåliga rörelseresultat, säger hr Ruda. Kringgår ju det nya uppkastet å ett elegant sätt Aktiebolagslagens småsinta förbud mot uppförskrivning av tillgångar till deras rätta värde. Att hr Beaumarés revolutionerande uppfinning är till allas nytta är väl obestridligt.

– Men, tillägger hr Ruda pedagogiskt, gäller det att vara noggrann och icke använda ord eller vändningar som förekommo vid de numera så föråldrade rena finansiella lånen. Det är viktigt att vad som betalas till Heureka icke i hyresavtalet å något sätt för tankarna till uråldriga begrepp som ränta och amortering. Handlar det ju endast om att den fasta delen av hyran knytes till ägarens avskrivningar å fastigheten, vilket väl är s.m.s. helt OK. Är det ju icke heller anmärkningsvärt med en rörlig del av hyran som knytes till diskontot.

– Det genialaste är dock, tillfogar hr Ruda och vinkar avböjande då Balans korrespondent uttrycker sin beundran, det hr Östberg, som ju också bedriver en nästintill multinationell verksamhet, även får taga å sig Heurekas valutarisk för dess i utrikisk valuta upptagna refinansiering.

Ömsesidiga optioner

– Den stora stötestenen var dock, tillfogar hr Ruda, att det icke efter hyrestidens slut fick förekomma ömsesidiga optioner, en i och för sig nog så klok och försiktig begränsning som mina revisorskolleger i FARs redovisningskommitté uppsatt. Segrade dock hr Östbergs envishet i det han fått ensamrätt att köpa det kommanditbolag som Heureka bildat för att förvärva fastigheten, medan å andra sidan Heureka, som visat sig ha nog så stor förståelse för hr Östbergs propåer, fått rätt att ensidigt förlänga hyrestiden (måhända, tillägger hr Ruda leende, i ett något högre hyresläge).

–I detta fall får Heureka ta ut hälften av restskulden – förlåt, det oavskrivna beloppet, rättar sig hr Ruda snabbt – per år i fem år. Vore det väl f-n om icke hr Östberg med detta argument kunde förmås att inse det kloka i att utnyttja sin ensidiga option.

– Men medför detta icke någon etisk frågeproblematik? inskjuter Balans korrespondent oroligt.

– Följer det hela ju FARs rekommendation, så något oetiskt beteende kan det givetvis icke vara tal om. Och vilka papper som Heureka och hr Östberg smusslade med å Stadt när den s.k. closingen (avtalsundertecknandet) firades kan ju icke jag känna till. Dessa två gentlemän torde f.ö. lita å varandra utan skrivna dokument, och när allt kommer omkring är optionen sannolikt ogiltig, vilket nog i sin tur löses herrarna emellan vid ett förnyat besök å härvarande stadshotell, framhåller hr Ruda.

Genialt motdrag

Balans korrespondent har även vänt sig med en intervjuförfrågan till hr bankdirektören Vedbom, som säger sig efter den lyckade transaktionen (klippet) ha ifrågasatt varför endast kapitalstarka fastighetsägare skulle äga ensamrätt till dessa nya kreativa resultat- och soliditetsförbättrande metoder.

– Träffade jag häromdagen hr busföraren Oskarsson (”bus-Oskar”), berättar hr Vedbom, och slogs jag då av idén att ”kan hr Östberg så kan den lokala bustrafiken mellan Grönköping och Hjo”. Inför detta jämlikhetsresonemang föll självfallet bus-Oskars revisor till föga, helst som han insåg risken, det bus-Oskar eljest skulle övergå till att anlita Ruda & Co.

– Genom detta arrangemang frigör den lokala bustrafiken en miljon – vet man ju vilka hiskliga priser som betalas för dylika veteranbusar! Det är endast en liten försiktighetsåtgärd att bus-Oskar fått deponera en miljon som säkerhet för att hyran skall betalas i tid. Som nybliven busuthyrare kan jag nämligen icke tillåta mig att taga några risker, säger den kreative hr bankdirektören allvarligt.

Framtiden är Money Leasing

Men, säger hr Vedbom med ett stort leende, detta är bara början. Varför blanda in gamla fastigheter som vi absolut icke vilja ha, eller d:o busar? Ha vi i stället funnit det enklaste av enkla, det säkraste av säkra: leasar man helt enkelt pengar! Om man sedan benämner lösningen t.ex. Money Leasing ger man ju s.a.s. en helt ny dimension till eljest nog så ålderdomliga företeelser som lån o.dyl.

Stolthetens prägel översköljer med all rätt hr Vedbom, och Balans korrespondent kan hart icke dölja sin beundran.

– Behöver redaktörn en miljon är det bara att hyra den, fortskrider hr Vedbom. Och veta vi ju att blott vi icke kalla räntan och amorteringen vid deras måhända rätta men nog så utslitna och fula namn, utan i stället ”hyra”, så slipper redaktörn redovisa någon skuld. Balansräkningen blir gångbar s.g.s. överallt. Äldre, konservativa (förstockade) revisorer bruka visserligen kräva att vinsten vid sale and leaseback redovisas som extraordinär. Vi erbjuda emellertid samma åtgärd en gång om året, varför det hela ju för var och en måste framstå som nog så ordinärt.

– Men, djärvas vi invända, denna lösning betingar väl en svindlande kostnad?

– På intet sätt. Vi tillgodoräkna oss endast ett ränte-, å förlåt, hyrescourtage. Plus att vi självfallet behålla miljonen som säkerhet för hyran. Det går också bra att leasa utrikiska pengar, men givetvis vilja vi då icke stå för valutarisken. Innebär ju dock det sistnämnda, det redaktörn har hela chansen att tjäna valutavinster, framhåller Grönköpings store finansman med ett ämabelt leende.

God revisionssed

Huru låter sig nu finansmännens geniala uppkast förenas med v.m.k. god revisionssed? För att få svar å denna nog så gnagande frågeställning vände sig Balans korrespondent en sista gång till FAR-kårens representant i Grönköping, hr revisorn Ruda.

– Detta är ett lysande exempel, huru vi som revisorer genom kreativt tänkande – och d:o redovisning – kunna tjäna företagens syften, försäkrar hr Ruda. Är det ju i själva verket ett utmärkt bevis å revisorskårens oberoende, att vi frigöra oss från fördomar som presenterats i Balans av gamla mossiga stofiler såsom hr Stockholmsprofessorn Rodhe och andra. Nej, ser inte redaktörn hurusom vi härigenom kunna tillmötesgå intressenternas (ägarnas) krav att hålla aktiekursen å en riktig nivå. Att vidbli ålderdomliga redovisningsprinciper är i själva verket rena kursmanipulationen och måste motarbetas.

– Men huru går det med den internationella harmoniseringen? fråga vi andlöst.

– Skall det vara någon mening med det internationella samarbetet borde vi väl kunna övertala våra mindre kreativa kolleger i IASC och FASB att förstå finesserna! Skulle ju eljest svenska företag få ett orättvist ensammonopol å vår uppfinningsrikedom. Understödjer ju detta f.ö. hr stadsrådet Joel Erikssons och fackordförandens, hr brandkusken Särnblads, kritik mot EG-debatten. Denna bör icke föras i banor av att Sverige skall anpassa sig till EG, utan i stället att EG bör ansluta sig till Sverige, uttalar hr Ruda kraftfullt.

– F.ö. öppnar detta oanade möjligheter till klipp. Grönköpings näringsliv kan ju i hägnet av den nyligen avskaffade valutaregleringen inhandla utrikiska aktier. Om vi därefter inplantera våra innovativa och progressiva redovisningsmetoder utomlands, kan vi sedan införa snabba klippvinster hit. Vilken nationalekonomisk vinst skulle icke vårt avlånga fosterland inhösta härigenom. Se där ånyo ett bevis å metodens genialitet och den svenske revisorns oberoende av yttre och utrikisk åverkan. Borde sannerligen Revisorn bli Årets Svensk! slutar Grönköpings store son.

Mats Müllern, hr D:r Philip Lemans Advokatbyrå