Tystnadsplikten framför allt! Det är inställningen hos Hagström & Olsson i Helsingborg, som är en av de byråer där skatteförvaltningen vill göra tredjemanskontroll. Ännu har inte ett papper lämnat kontoret. Både byrån och de lokala taxeringsrevisorerna står i en återvändsgränd som de bara anser att FAR och RSV kan bryta igenom. – Vi måste inom FAR-kåren aktualisera tystnadsplikten och fråga oss om vi är tillräckligt skyddade för att bevaka och bevara det förtroende vi har hos klienterna, säger auktor revisor Sven Santesson hos Hagström & Olsson.

I Helsingborg finns en revisionsbyrå med 45 anställda. Den är en av de fyra byråer i Sverige där tredjemanskontroll begärts.

Vi ringer byrån för att få en intervju. Det journalistiska hoppet står till att byrån åtminstone anonymt vill yttra sig i denna känsliga fråga.

– Men vi har inget att dölja, säger auktor revisor Sven Santesson på Hagström & Olsson i Helsingborg.

Han träder öppet fram och uttalar sig både å byråns och sina egna vägnar.

Tystnadspliktsfrågan på sin spets

Sven Santesson menar att genom skattemyndigheternas önskan att kartlägga skalbolagsaffärer m.m. via tredjemanskontroller hos revisionsbyråerna har frågan om revisorernas tystnadsplikt ställts på sin spets. Det viktiga är: Ger nuvarande tystnadspliktsregler tillräckligt skydd? Risken är att klienternas förtroende för revisorer tar skada om tystnadsplikten urholkas. I enlighet härmed har skattemyndigheterna heller inte fått en enda tredjemansuppgift från Hagström & Olsson i Helsingborg.

Denna olydnad har ännu inte straffat sig. Och här har varken förekommit hårda ord eller chockreaktioner. Tvärtom. Genom en lågmäld dialog med sikte på samförstånd har skatteförvaltningens och revisionsbyråns representanter kommit in på samma spår, nämligen att frågan måste avgöras på en högre nivå än den lokala.

Skattemyndigheterna har uppträtt helt korrekt i kontakterna med byrån.

Det började med en muntlig kontakt. En förordnad taxeringsrevisor berättade om det givna uppdraget att göra en taxeringsrevision hos Hagström & Olsson. Syftet var en tredjemanskontroll för att samla in uppgifter som förberedelse för skattekontroll av andra personer.

– Vi hälsade taxeringsrevisorerna välkomna och bad dem komma och diskutera revisionen, berättar Sven Santesson.

Därefter kom med posten ett beslut av länsskattechefen i Stockholm Lars Johansson. Han hade förordnat två avdelningsdirektörer från skatteförvaltningen i Malmöhus län att göra revision på Hagström & Olssons lokala kontor i Helsingborg.

– De är mycket öppna mot oss och vi mot dem. Vi söker inte konfrontation. Vi samarbetar ju med myndigheter – även taxeringsdito. Dessutom är de två förordnade personerna sådana som vi har fullt förtroende för när det gäller att hantera ett så här känsligt ärende.

Det helt felaktiga förfarandet att skattemyndigheterna begär in listor på ”skalbolagsklienter” under hot om taxeringsrevision förekom alltså inte vad beträffar Hagström & Olsson.

Mötet med myndigheten

Det första sammanträdet med myndigheten varade flera timmar. Från revisionsbyrån deltog förutom Sven Santesson också chefen för Helsingborgskontoret, tillika styrelseordföranden i Hagström & Olsson AB, Stig Nilsson, samt kontorets skattekonsult Leif Stille, som är sakkunnig när det gäller taxeringsorganisation och taxeringsfrågor i allmänhet.

– Bakgrunden till taxeringsrevisionen beskrevs kanske något ytligt, säger Sven Santesson. Vi uppfattade det som att man hade ett sonderingsuppdrag som hade uppkommit hos Riksskatteverket (RSV). Man ville tydligen undersöka i vad mån revisorer, konsulter och andra medverkade i transaktioner som hade med vinstbolag och skalbolag att göra.

Sven Santesson tycker inte att det är konstigt att just Hagström & Olsson i Helsingborg utsetts för revision.

– Troligen berodde det på att vi ansågs vara en stor byrå mätt med landsortsmått. Samtidigt hade skattemyndigheterna just i Helsingborg tillgång till god kompetens för uppdraget.

Lektion för säkerhets skull

Sven Santesson tror ingalunda att taxeringsrevisorer är okunniga. Men han ägnade ändå, för säkerhets skull, en betydande del av mötet åt att förklara vad som gäller för: revisorer.

Han berättade om:

* Tystnadsplikten enligt ABL och övrig associationsrättslig lagstiftning

* ABLs regler om ersättningsskyldighet för skada gentemot bolaget, aktieägare eller annan

* God revisorssed, särskilt FARs regel 5 om tystnadsplikt

* FARs PM som ingående tolkar regel 5

* FARs regelkommitté

* De disciplinära sanktionerna för brott mot yrkesplikterna (Sven Santesson är själv ledamot av FARs disciplinnämnd)

* Tystnadspliktens omfattning – den gäller samtliga anställda på revisionsbyråerna

* Tystnadsplikten enligt revisorsförordningens 8 §.

* Kommerskollegiums revisorsföreskrifter när det gäller dokumentation och hur den ska förvaras.

– Det måste poängteras att tystnadsplikten inte bara är en fråga om det uttalade utan också om hur vi arbetar och sköter den dokumentation som uppstår. Vi har ett dokumentationskrav på oss. Det ingår i tystnadsplikten. Vi har krav på oss hur denna dokumentation ska förvaras, nämligen på ett ordnat och betryggande sätt.

Tystnadsreglerna i konflikt med lagen

Mot allt detta som Sven Santesson berättade om står emellertid taxeringslagen (TL). Den säger att taxeringsrevisorer får ta del av handlingar av betydelse för revisionen – även om den hos vilken revision sker har tystnadsplikt.

– TL står i uppenbar konflikt med tystnadsreglerna enligt ABL, revisorsförordningen, revisorsföreskrifterna och alla våra egna regler, säger Sven Santesson och fortsätter:

– Rättsläget är långt ifrån klart. Frågan är också: Vad gäller när vi fått ett tillägg till TL som säger att taxeringsrevision även får avse att hämta in uppgifter av betydelse för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts av andra – och som säger att taxeringsrevision får avse att samla in uppgifter som en förberedande åtgärd för kontroll av andra?

Bryts revisorns tystnadsplikt av att detta tillägg gjorts?

– Min uppfattning är att den inte gör det, säger Sven Santesson. TL talar – när det gäller möjligheten att bryta tystnadsplikten – enbart om revision hos revisorn i revisorns angelägenheter. I våra angelägenheter kan jag tänka mig att vi får en konflikt som går mot företräde för taxeringslagen.

Men vid en tredjemanskontroll tror Sven Santesson att motsatsen gäller. Eftersom den revisionen inte är inriktad på revisorn måste också dennes handlingar vara undantagna.

– Det framgår också av propositionen till den nya taxeringslagen. Den ger uttryck för att de nya generella revisionerna inte ändrar på annan lag eller föreskrift. Det uttalas klart av departementschefen.

Att en tredjemansrevision inte bryter tystnadsplikten – det är den inställning som Hagström & Olsson håller på. Dit kom samtalet med taxeringsmyndigheterna efter ett par timmar.

Men ingen ville ha det dödläge som då uppstod.

Vill finna en lösning

– Vi har behov av att söka en lösning därför att vi tycker att det är fel från myndigheternas sida att börja ge sig på en seriöst arbetande revisionsbyrå, säger Sven Santesson. Att bara konstatera två oförenliga ting är ingen lösning. Dessutom har taxeringsrevisorerna trots allt fått en uppgift att lösa.

Hagström & Olsson sonderar nu möjligheterna att trots sin inställning till tystnadsplikten ändå lämna uppgifter om klienter som köpt eller sålt bolag. Det skulle då möjligen kunna ske med klientens medgivande. Men där finns en risk. Det är i princip revisorn som har tystnadsplikten och det ansvar som följer med den.

– Men framför allt vill vi nu lyfta upp hela frågan om tystnadsplikten – den är viktig för oss – till en högre nivå. Den nuvarande nivån är felaktig. Den här diskussionen ska föras mellan FAR och RSV – inte mellan en lokal myndighet och en lokal revisionsbyrå. Det är det som har blivit fel.

Efter mötet mellan Hagström & Olsson och taxeringsrevisorerna har man pratat vidare per telefon.

– Nu resonerar vi på nästan samma sätt, säger Sven Santesson. Vi förstår varandra väldigt väl. Myndigheten sitter i samma svåra situation som vi. Och vi vill inte ha konfrontation.

Myndigheten har inte fått ut några som helst uppgifter från Hagström & Olsson.

Inte en låda har öppnats

– Inte en låda har öppnats, inte en antydan att vilja göra det har märkts, säger Sven Santesson. Nu ska frågan lyftas upp till den nivå där den hör hemma. Vi ska låta FAR och RSV lösa den. Vi ska inom kåren aktualisera tystnadsplikten och fråga oss om vi i dag är tillräckligt skyddade för att bevara och bevaka det förtroende vi har hos klienterna. Detta är viktigt. Fullständigt förtroende är en förutsättning för att få alla de uppgifter som vi behöver för att fullgöra våra uppdrag.

Sven Santesson fortsätter:

– Vi måste för våra klienters skull hävda skyddet av affärsmässigt känsligt material – och detta har ingenting att göra med de transaktioner som man nu vill sätta fokus på.

– Vi ska inte lämna ut vår dokumentation. Och då menar jag varje klientakt i sin helhet. Akten innehåller ju ofta någonting utöver revisionen, t.ex. resultatet av utrednings- och värderingsuppdrag. Det är uppgifter som inte behöver ha ett dugg med skatter att göra. För Hagström & Olsson i Helsingborg är det viktigt att få frågan om tystnadsplikt löst.

– Den ska inte lösas genom att vi tvingas hantera våra regler felaktigt och därmed bli ett fall för Kommerskollegium eller FARs disciplinnämnd, säger Sven Santesson. Och vi vill inte heller stå inför domstol med skadeståndskrav från en klient. Det är inte Hagström & Olsson i Helsingborg som den vägen ska ge svar på de här frågorna.