De två revisorerna i Skanska ställde i Balans 3/89 ”tjugo frågor” till FARs styrelse med anledning av Kommerskollegiets utslag i ett ärende mot dem. Reaktionen har inte uteblivit. Bokföringsnämndens kanslichef beklagar det tolkningsuttalande av BFN som låg till grund – och Kommerskollegium ändrar sitt beslut med stöd av förvaltningslagen!
Kommerskollegium ställer alltid upp med förklaringar till sina utslag även om ärendena inte kan överklagas, skriver kommerserådet Christer Lefrell och avdelningsdirektör Inger Blomberg. I Skanska-ärendet har BFNs modifierade tolkningsuttalande föranlett kollegiet att ändra det aktuella beslutet, men någon kritik mot revisorerna har aldrig varit avsedd.
Kommerskollegiets beslut i ”Skanska-ärendet” har föranlett de berörda revisorerna Bo Fridman och Erik Hultén att ställa tjugo frågor till FARs styrelse (Balans 3/89). Med anledning av frågorna och styrelsens svar (Balans 4/89) vill vi gärna redovisa vissa fakta och kommentera vårt ställningstagande i ärendet. Av det följande framgår också att vi gjort en viss justering i vårt beslut.
Inledningsvis ett konstaterande. Självfallet är det inte så att ett överklagande erfordras för att kollegiet skall ställa upp och förklara motiven till och innebörden av ett beslut som upplevs som oklart. Vi är naturligtvis alltid beredda att försöka besvara de frågeställningar som kan ”torna upp sig”.
I egenskap av tillsynsmyndighet för de auktoriserade och godkända revisorerna har Kommerskollegium till uppgift bl.a. att utreda fall där det ifrågasatts om en revisor följt god revisionssed. I begreppet god revisionssed ligger bl.a. att revisorn skall verka för att de företag han reviderar följer god redovisningssed. För att kunna bedöma om god revisionssed iakttagits måste kollegiet således ha en god uppfattning om vad som ingår i begreppet god redovisningssed. Kollegiet är emellertid inte, och avsikten är inte heller att kollegiet skall vara, expertorgan på redovisningsområdet. Till vårt förfogande står de stora kunskaper på detta område som finns samlade i den rådgivande nämnden för revisorsfrågor. Vi har givetvis också möjlighet att vända oss direkt till den statliga expertmyndigheten på området, Bokföringsnämnden.
”Tack för lånet”
I det aktuella ärendet hade vissa fakturor som ansågs ej överensstämma med gällande avtal återsänts till utfärdaren med påskriften ”tack för lånet”. Bokföringen grundades i stället på internt upprättade underlag. Förfarandet gav upphov till en från allmän synpunkt intressant principiell frågeställning, nämligen om en revisor kan få tillfredsställande grepp om ett företags ekonomiska ställning om tvistiga fakturor ej bokförs. Den självklara grundfrågan var då om det tillämpade förfarandet stod i överensstämmelse med god redovisningssed.
Ärendet behandlades under hösten 1988 i den rådgivande nämnden. Nämnden konstaterade samstämmigt att i princip alla ankommande fakturor som inte är uppenbarligen verklighetsfrämmande eller orimliga skall registreras hos mottagande företag. Ett företag har inte någon fri prövningsrätt i fråga om vilka fakturor man önskar bokföra eller ej.
Ärendet remitterades därefter till Bokföringsnämnden som hänvisade till sitt uttalande i BFN U 88:11 om bokföring av tvistiga skulder. I uttalandet slår nämnden med hänvisning till försiktighetsprincipen fast att en skuld alltid skall bokföras om tvisten rör beloppets storlek eller kvaliteten på det som levererats. I ett särskilt tolkningsbesked till kollegiet framhöll nämnden att det är bruttobeloppet som skall bokföras. Man underströk vidare med hänvisning till 5 § 1 st bokföringslagen att originalfakturan skall användas som verifikation. Från nämndens sida noterades slutligen att gjorda uttalanden skulle ses som en kodifiering av gällande praxis.
Med hänsyn till vad som var känt om de aktuella fakturorna och med beaktande av ovan redovisade uttalanden fann vi att god redovisningssed ej iakttagits i två hänseenden. Dels skulle bokföring ha skett med bruttobelopp. Dels skulle insända originalfakturor ha använts som verifikationer.
Modifierad tolkning
Vad gäller frågan om till vilket belopp tvistiga fakturor skall bokföras har Bokföringsnämnden i dagarna underrättat oss om att man vill modifiera den tolkning som tidigare lämnats till kollegiet. Även om bruttoredovisning bör vara huvudprincipen kan, säger nämnden nu, nettobokföring accepteras om det finns tillräcklig kontroll över tvistiga belopp. Det kan således konstateras att kollegiets skrivning i beslutet: ”Sådana fakturor kan man med tillämpning av BFNs tydliga uttalande aldrig underlåta att bokföra med bruttobelopp” blivit alltför kategorisk. Med stöd av 27 § förvaltningslagen har vi justerat vårt beslut i enlighet med Bokföringsnämndens modifierade tolkning. Ändringen har tillställts berörda parter.
Vi avslutade vårt beslut i ärendet med uttalandet: ”Kollegiet förutsätter att revisorerna vidtar de åtgärder som god revisionssed bjuder.” Härmed har icke åsyftats några konstigheter. Vi har helt enkelt utgått från att i den mån företaget i framtiden inte skulle tillämpa angivna redovisningsprinciper i fråga om tvistiga fakturor, revisorerna med de medel som står dem till buds skall verka för att rättelse sker.
Ingen kritik
Så till frågan vad kollegiets beslut innebär i fråga om kritik. Självfallet kan man intolka ett visst uttryck för kritik i själva sakförhållandet att vissa redovisningsåtgärder som ansetts utgöra avsteg från vedertagen god redovisningssed tillämpats utan att revisorerna reagerat. Något kritiskt uttalande riktat mot revisorernas agerande återfinns emellertid ej i vårt beslut. Med hänsyn till vad som i övrigt framkommit i ärendet om redovisningen i Skanska och revisorernas sätt att följa denna har något sådant uttalande aldrig varit aktuellt. Vi vill understryka vad vi framhållit inledningsvis, nämligen att det för oss angelägna har varit att få en frågeställning av allmänt principiellt intresse belyst och besvarad.
Avslutningsvis får vi beklaga den felaktiga tolkning av vårt beslut som redovisats i vissa tidningar. Trots stora bemödanden från vår sida har vi uppenbarligen inte lyckats att i alla delar få innebörden av vårt beslut korrekt återgiven. Flera än vi lär ha råkat ut för motsvarande.
Christer Lefrell, kommerseråd och chef för Kommerskollegiets näringsrättsliga byrå.
Inger Blomberg, avdelningsdirektör och chef för Kommerskollegiets revisorssektion.