Engagera er som förtroendevalda revisorer i kommunerna! Det säger auktor revisor Reidar Peters till sina FAR-kolleger. Han berättar också att regler för kommunal redovisning är på gång. Och att ett utkast till vad som skulle kunna vara god kommunal revisionssed presenteras redan i höst av ett organ som heter SNÖGOM och innebär ett samarbete mellan kommunrevisionerna i fem stora svenska städer.

Auktor revisor Reidar Peters på Peters & Co i Malmö uppmanar kolleger inom FAR att engagera sig i den offentliga politiken såsom förtroendevalda revisorer ute i kommunerna.

Han ser den tanken som rent allmänmänsklig. Alldeles för många medborgare klankar på politikerna. Därför bör den enskilde medborgaren dra sitt strå till stacken och utveckla demokratin.

Vi har specialkunskaper

– Har vi specialkunskaper – redovisning och revision – så tycker jag, med den här allmänna utgångspunkten, att vi kan ställa våra kunskaper i demokratins tjänst, säger Reidar Peters.

I början av 80-talet engagerade sig Reidar Peters som revisor i ett par av nämnderna i hemstaden Malmö.

Vid regimskiftet 1985 tackade han ja till erbjudandet att bli ordförande i den förtroendevalda stadsrevisionen i Malmö. Det gjorde han som privatperson med specialkunskaper. Revisionsbyrån engagerades alltså inte.

I den här funktionen blev han den politiskt valde chefen för stadsrevisionskontoret, som är Malmös ”internrevision” med stadsrevisor och cirka 25 andra personer som utför det praktiska arbetet på uppdrag av de politiskt valda.

Reidar Peters hade aldrig tidigare haft några politiska uppdrag. Att en auktoriserad revisor arbetar med allmänpolitik kan kanske misstolkas.

– Men som revisor fattar man ju egentligen inga beslut. Det är en kontrollerande funktion jag har.

Arbetet som revisionsordförande (efter det nya regimskiftet 1988 är han vice) var mycket intressant. Reidar Peters kunde både direkt och indirekt påverka stadsrevisionskontorets utformning.

– Jag hade många och långa intressanta samtal med stadsrevisorn om den långsiktiga målsättningen för revisionens utveckling här i stan. Jag tror att stadsrevisorn upplevde det samarbetet som ganska positivt.

Reidar Peters fortsätter:

– Jag tror att FARs ledamöter både som personer, som allmänt ekonomiskt kunniga och som sakkunniga har mycket att tillföra den offentliga politiken ute i kommunerna.

Låg redovisningsstandard

När det sedan gäller utvecklingen inom redovisning och revision i den kommunala sektorn tror Reidar Peters att det kommer ett hända ganska mycket framöver.

– På redovisningsfronten kan man klart konstatera att den standard som finns ute i det privata näringslivet är rätt väsentligt mycket bättre än den som kommunerna har, säger Reidar Peters.

Han menar att detta nästan uteslutande beror på att det ställs krav på det privata näringslivet. Sådana krav ställs inte på kommunerna.

Företagen ska följa bokföringslagen och aktiebolagslagen. Det finns också rekommendationer från Bokföringsnämnden och FAR.

För kommunerna finns inget sådant.

– Men det är saker på gång, säger Reidar Peters. Man har kommit underfund med att en kommunal ekonomisk-politisk debatt kräver ett underlag som så långt som möjligt är otvetydigt.

Alternativet är kaos i debatten, något som det stundtals ser ut att vara i diskussionerna mellan socialdemokrater och borgerlighet i Malmö.

Förvirrad debatt

– För en vanlig medborgare som läser i tidningen att Malmö stads ekonomi är bankruttmässig eller att den inte är det, ter sig debatten fullständigt förvirrad, säger Reidar Peters. Detta beror till en stor del på att redovisningsprinciperna för den kommunala sektorn är underutvecklade. Det behöver skapas vettiga standards för kommunal redovisning – just för att få underlag för den ekonomisk-politiska debatten. Då finns det en chans att politikerna åtminstone blir överens om siffermaterialet och hur redovisningen ska tolkas.

Reidar Peters ifrågasätter inte den redovisningsmässiga kompetensen i Malmö kommun. Funnes det bara regler skulle redovisningen också fungera.

– I det här arbetet måste de riktigt stora kommunerna gå i bräschen, säger Reidar Peters. Man kan inte förvänta sig att initiativet ska komma från de minsta. Likaväl som de stora börsnoterade företagen tog initiativ till en god svensk redovisningssed så måste det i det här sammanhanget bli Stockholm, Göteborg och Malmö som tar ansvaret.

Redovisningsgrupp

För att försöka råda bot på problemen har det inrättats en ”Referensgrupp för redovisningsfrågor inom kommun- och landstingssektorn”. Gruppen har tillsatts av Landstingsförbundet och Kommunförbundets avdelning för kommunalekonomi och samhällsplanering.

Den här gruppen har kommit ut med vissa rekommendationer. FAR har en representant, Reidar Peters. Han är just invald i gruppen när den här intervjun görs så han har inte hunnit sätta sig in i arbetet ännu.

– Intresset för de här frågorna är stort, åtminstone i Malmö, säger Reidar Peters.

Bl.a. antog Malmö stad förra året ett redovisningsreglemente som i mångt och mycket stämmer överens med regelsystemet i Bokföringslagen och Aktiebolagslagen. Meningen är att alla nämnder ska följa det här reglementet.

Inga lagstadgade regler för revision

Går man vidare från redovisning till revision finner man att regler saknas för hur den kommunala revisionen ska gå till. När den gamla kommunallagen skrevs tänkte man förmodligen att de förtroendevalda själva satt och skötte granskningen i de flesta av de många små kommuner som fanns i Sverige.

Revisionsfrågorna diskuteras nu i samband med att en ny kommunallag utarbetas.

– Frågan är om lagen ska innehålla någon passus om att revisionen ska ske enligt god kommunal revisionssed, säger Reidar Peters.

Så långt har man inte kommit ännu.

Reidar Peters tycker att man bör behålla ordningen med förtroendevalda revisorer – för demokratins skull. Men det behövs också kompetens. Det är därför han vill att auktoriserade revisorer engagerar sig.

Kan du inte tänka dig en ny kommunallag som direkt föreskriver att kommunerna ska ha auktoriserade revisorer?

– Det här med förtroendeval är så djupt rotat i svensk demokrati. Det ska nog gå väldigt långt innan man släpper det. Men de förtroendevalda kan ju uppdra åt auktoriserade revisorer att göra jobbet. Det förekommer ju också här och var. Men det är ju inte aktuellt i Malmö där vi har ett tjänstemannarevisionskontor. Så jag har inte tänkt så mycket på det, inte heller på kompetensen hos Kommunförbundets revisorer, som arbetar på andra håll.

SNÖGOM utvecklar revisionssed

De kommuner som har stadsrevisionskontor har nu bildat ett samarbetsorgan för att utveckla den kommunala revisionen. Organet heter SNÖGOM, vilket betyder Stockholm, Norrköping, Örebro Göteborg Och Malmö. Reidar Peters representerar Malmö i SNÖGOM.

Syftet med gruppen är att försöka kodifiera något som skulle kunna kallas god kommunal revisionssed.

– I det arbetet menar vi att vi kanske inte behöver uppfinna hjulet en gång till, säger Reidar Peters. Vi kan ju gå till regler som finns och försöka komplettera dem med visst kommunalt nytänkande.

För det här arbetet har man inom SNÖGOM bildat en liten grupp bestående av Reidar Peters och stadsrevisorerna Lennart Metall och Jan Skoglund, i Göteborg resp. Stockholm.

Bl.a. efter möten med FARs generalsekreterare Björn Markland och ordföranden i FARs revisionskommitté Bo Ribers har gruppen kommit en bit på väg.

FAR håller på att omarbeta och omstrukturera sitt rekommendationsmaterial. SNÖGOM-gruppen har fått ta del av det nya materialet.

Första utkastet i september

– Så vi tänker använda de kommunalt applicerbara delarna av de texterna och komplettera dem med bitar som är specifika för kommunerna, säger Reidar Peters.

Målsättningen är en strävan efter parallellitet i betraktelsen mellan det privata näringslivet och kommunerna. Den som reviderar ska känna igen sig oavsett var han gör jobbet. Det grundläggande regelsystemet och rekommendationerna bör vara desamma.

SNÖGOM-gruppen räknar med att kunna presentera ett första utkast i september i år.

Inge Wennberg