Lennart Metall är revisionsdirektör vid stadsrevisionen i Göteborg. Ett 35-tal tjänstemän på kontoret med bistånd av en hel del utomstående, bl. a. också auktoriserade revisorer, sköter stadens revision på uppdrag av de förtroendevalda.

Göteborg är en av de kommuner som har ett eget revisionskontor. Kontoret har mycket att revidera eftersom Göteborg (liksom Malmö) ligger utanför landstinget. Sjukvården är därmed den största förvaltningen.

Revisionskontoret har cirka 35 anställda. De är främst civilekonomer och förvaltningsekonomer. Men där finns bl.a. också folk med lite bredare samhällsvetenskaplig inriktning, där finns en undersköterska som också är socionom samt några tekniker, främst byggare. Tidigare fanns också en anläggningsingenjör men han har nyligen blivit stadsrevisor i Borås.

I övrigt köper man en hel del tjänster för den kommunala förvaltningsrevisionen. Konsultköpen har ökat och kommer att fortsätta öka. Därtill bidrar inrättandet av 21 stadsdelsnämnder.

Man har köpt samtalspartners från Spri-konsult, konsulter på datasäkerhet m.m. För att täcka tillfälliga kapacitetsproblem har auktoriserade revisionsbyråer anlitats för mer ”traditionell” revision.

– De här konsultköpen har alla varit väldigt bra, säger Lennart Metall, revisionsdirektör vid stadsrevisionen i Göteborg sedan 15 år (men också med många år i bl.a. databranschen). Konsulterna tillför vår egen organisation en bra kompetens. Eftersom de inte får jobba för sig själva utan tillsammans med oss lär vi oss faktiskt en hel del av dem.

Inget partikäbbel

Hur fungerar samarbetet politiker/tjänstemän?

– Inom revisionen bra, säger Lennart Metall. Våra politiker är egentligen inte politiker. De är förtroendevalda revisorer. Visst har de en partimärkning men det är inte partipolitiska utan sakliga diskussioner som förs. Man tar inga hänsyn till om någon partibroder eller -syster i någon styrelse eller nämnd skulle komma i kläm. Man har ett uppdrag och sköter det.

Vad tycker du om att yrkesrevisorer ingår i en förtroendevald revision?

– Det finns en risk när yrkesrevisorn kommer in som politisk revisor – att han blandar ihop sina roller. Yrkesrevisorn måste hålla reda på sin roll som förtroendevald. Det har funnits exempel här i Göteborg där man har haft svårt att hålla isär rollerna och lagt sig i tjänstemännens arbete på en detaljnivå som kan vara störande.

– Å andra sidan, fortsätter Lennart Metall, är det bra att ha kunskaper på revisionsområdet. Men det gäller att hantera den kunskapen korrekt.

Just nu menar Lennart Metall att det finns en bra balans mellan ekonomiskt inriktade yrken och andra bland de 22 förtroendevalda revisorerna (elva ordinarie och lika många suppleanter).

– Så bör det vara. Revisionen är allmänhetens (fullmäktiges) organ och bör vara representativt.

Kommunal förvaltningsrevision

Vad tittar stadsrevisionen på?

– När det gäller bokslut och löpande redovisning gör vi ungefär samma typ av granskning som auktoriserade revisorer gör i aktiebolag. Men vi har ett steg till som inte finns i den privata sektorn. Vi brukar kalla det förvaltningsrevision – och det är mer än att bara se på om styrelse och VD burit sig illa åt.

Den kommunala förvaltningsrevisionen är inriktad mera rakt på själva verksamheten. Revisionen ska enligt lag granska om verksamheten bedrivits ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande.

– Det är verksamheten, inte administrationen, som vi tittar på. Hurdan är barnomsorgen? Hurdan är utbildningen i skolan? Är vården bra? Hur fungerar äldreomsorgen?

Detta resulterar i en mängd utredningar.

– Där skiljer vi oss inte från andra organisationsutredare vilka som helst, säger Lennart Metall. Men det är förstås stadsrevisionen som tar initiativet.

Nyligen har kontoret granskat hur staden tar hand om sina 10.000 diabetiker. Får de samma vård oberoende av var de bor?

Man har också sett på hur det har gått med utslussningen av de utvecklingsstörda i samhället.

Revisionen har tittat på hur arbetsförmedling och socialbyrå samverkar när de hjälper arbetslösa.

Tjänstemännens idéer

Är det de förtroendevalda som föreslagit att ni ska göra just detta?

– Oftast kommer vi med förslagen, sedan diskuteras de och besluten tas av de förtroendevalda, säger Lennart Metall. Det är naturligt att vi har lättast att komma med idéerna eftersom vi jobbar på heltid med det här. Vi är ute på fältet. Vi träffar förvaltningarnas folk. Ibland diskuterar vi lämpliga granskningsobjekt med dem.

I år har revisionskontoret besökt samtliga förvaltningar och träffat chefer eller ledningsgrupper.

– Det är inte så att de kan styra oss, säger Lennart Metall. Men det är bra att känna sig för: Stämmer våra idéer med deras uppfattningar? Eller håller de själva på att göra någonting precis likadant?

De auktoriserade revisorer som använts fick syssla med internkontrollen på ett par socialdistrikt.

– Det gick bra, säger Lennart Metall. Det visade sig att vi hade ungefär samma synsätt som de. Vi har samma syften med den typen av granskningar, det är samma kontroller vi gör.

De auktoriserade revisorerna behövde ingen bakgrundskunskap om kommunen i de här fallen. De kunde gå in och göra jobbet rakt upp och ner. Vilket inte förvånade någon.

– Det finns ju en viss standard för sådant arbete, säger Lennart Metall. De auktoriserade revisorerna har många klienter som de inte kan ha fullständig bakgrundskunskap om. De får ta jobben som de kommer. Däremot finns det granskningar som kräver att de har varit med i det kommunala ett tag och fått speciella bakgrundskunskaper. Där har de auktoriserade revisorerna inte det lika lätt.

Auktoriserade revisorer i fler kommuner

Vad tror du om att auktoriserade revisorer tar över det kommunala revisionsarbetet?

– Det sker ju redan på några håll. Och jag tror det kommer att bli fler. Men de har en svårighet: de måste skaffa sig kompetensen för den kommunala förvaltningsrevisionen. Eller också kan kommunen köpa den delen av revisionen från någon fristående konsult. Redovisningsrevisionen är det inga problem med även om bokföringslagen formellt inte gäller för kommunerna.

Kommun- och landstingsförbunden har arbetat fram ett redovisningsreglemente som just nu håller på att antas på många håll. Det gäller i Göteborg.

God revisionssed

Lennart Metall, som tillsammans med bl.a. auktor revisor Reidar Peters i Malmö (se särskild artikel) håller på att ta fram ett förslag till god kommunal revisionssed, säger om detta:

– Offentlig förvaltning blir ofta – av mer eller mindre goda skäl – påhoppad. Det kan behöva formuleras en god kommunal revisionssed för att undvika onödiga diskussioner på området.

Lennart Metall tycker också att systemet med förtroendevalda kommunala revisorer (finns bara i Sverige och Finland) är bra.

– Det är inte hotat och det bör vara kvar. Jag ser större fördelar än nackdelar med det. Det är naturligt för oss i Sverige att ha det. Det är en bra tradition.

Inge Wennberg