Snabbhet, god planering och en viss likformighet i revisionsarbetet, särskilt när det gäller riskanalysen, hör till de krav som Touche Ross International ställer på sina samarbetspartners. Auktor revisor Torbjörn Björner har varit med sedan starten 1961 i samarbetet med Touche Ross. Då var det tämligen idylliskt och alla kände inte varandra. Torbjörn Björner minns att man från USA begärde kreditupplysning om hans byrå!
Det internationella samarbetet började mycket trevande 1961.
– Behovet var inte stort i början, säger auktor revisor Torbjörn Björner på TRG Revision, vars revisorer är svenska representanter för Touche Ross – som med 33.000 anställda i byråer världen över är minst av jättarna i den internationella revisionsbranschen. (I sommar har man dock annonserat planer på att gå samman med Deloittes.)
– Jag tror inte att vi 1961 hade en enda klient med dotterbolag i utlandet på vår byrå, säger Torbjörn Björner. (Hans arbetsplats hette då Stockholms Revisionsbyrå, som var en utbrytning från den klassiska Industribyrån.)
Då var det främst amerikanerna som hade börjat få vissa behov. Men de kände inte sina nya europeiska samarbetspartners särskilt väl. De var faktiskt ganska misstänksamma.
– De tog till och med kreditupplysningar på oss, berättar Torbjörn Björner.
Sedan dess har förtroendet dock vuxit.
Grundarfirmorna i Touche Ross fanns i USA, Kanada och England. De gick ut med ett möte i Rom dit de samlat representanter för olika byråer som de hade kontaktat.
Själva Touche Ross International är en Verein under schweizisk lag. Där är TRG Revision i Sverige en s.k. member firm. Man har skrivit under ett avtal om samarbete. Det är en tjock detaljerad lunta.
Demokratisk organisation
– Men i princip är det så att vi ska hjälpa varandra med t.ex. teknisk utveckling, säger Torbjörn Björner. Och det är mycket bra för oss.
Han beskriver Touche Ross som en demokratisk och icke USA-dominerad organisation. Alla har en röst utom i ekonomiska frågor, där byråerna har ”points” efter hur stora de är – vilket faktiskt gör att de flesta av pengarna till organisationen ändå kommer från USA.
Grundarföretagen i utlandet finns kvar som revisionsbyråer under namnet Touche Ross & Co. Alla medlemmar i övrigt får lov att ta det namnet.
I Sverige avstår TRG (=Touche Ross Group) från den möjligheten.
– Vi tycker att Touche Ross är ett svårt namn, säger Torbjörn Björner.
Tvekan kan uppstå om Touche ska uttalas på franskt sätt (vilket är korrekt), eller på engelskt som om namnet bara vore Touch. Till historien hör att mannen bakom namnet var en skotte som faktiskt hette Touch från början. Men han gifte sig med en fransyska och hon ville ha ett ”e” på slutet.
Gemensamt revisionskoncept
Touche Ross-företagen har ett gemensamt internationellt revisionskoncept, TRAP, Touche Ross Audit Procedure. Som ett påhäng till det arbetar svenska TRG Revision med konceptet STRAP.
– Det är ett sätt att revidera företag likformigt, säger Torbjörn Björner. Kommer t.ex. amerikaner hit så ska de veta att vi gör samma noggranna jobb som de.
En omfattande internutbildning på TRAP finns inom Touche Ross.
Är likformigheten så viktig för revisionen?
– Ja, särskilt när det gäller riskanalyser, säger Torbjörn Björner. Man bringar också ner arbetstiden. Vi har utvärderat vårt system och funnit många plusvärden i det. Enhetlighet betyder mycket. Alla kan prata med varandra och förstå innebörden – även om det kan vara problem för gamla uvar som jag (70). Men vi måste alla ställa om oss. Det är nyttigt.
Skiljer sig er riskvärdering från den som man normalt gör vid revision av svenska bolag?
– Ja, vi går punkt för punkt igenom olika interna förhållanden och graderar dem efter låg, medelhög och hög risk. Vi systematiserar och värderar ut riskerna rent matematiskt.
”Inga anmärkningar, tack”
Vilka krav ställs på er från utlandet?
– Att vi sköter oss. Särskilda krav ställs på rapporteringen till de utländska moderbolagens revisorer. De har ju ansvaret för hela koncernen medan vi befinner oss i en mellanställning. Vi har bara hand om en liten bit och vi kan inte utan vidare säga till den lilla biten i Sverige vad den får göra och inte göra.
Vid lagbrott får man naturligtvis göra det. Men annars måste kommunikationsvägarna till moderbolagets revisorer hela tiden stå öppna så att de vet vad TRG i Sverige gör.
– Det är inte ovanligt att de säger att vi inte får komma med några anmärkningar i revisionsberättelsen, säger Torbjörn Björner. Det får inte ske några onödiga störningar i toppen på jättestora internationella börsnoterade företag på grund av något obetydligt bolag här i Sverige. De problemen ska om möjligt klaras upp under hand och rättas till.
När en sådan här situation inträffar kan det slå ner nästan som en blixt i exempelvis USA. Amerikanska revisorer kommer flygande för att diskutera vad som kan göras.
En del sådana här situationer kan delvis förklaras med att vi har förvaltningsrevision i Sverige, vilket inte alla utländska revisorer är införstådda med.
Krav på snabbhet
De utländska kraven på snabbhet är också viktiga att tillgodose.
–En av hörnstenarna i revisionen är god planering, säger Torbjörn Björner. Man får inte komma i en ”squeeze” där man är tvungen att lämna en berättelse som egentligen inte är färdig. Vi måste göra en budget rent tidsmässigt också.
I regel skrivs PM över revisionen – som inte går till moderbolaget utan bara till dess revisorer. I dessa PM beskrivs eventuella problem.
I revisions-PM kan också tas upp sådant som att moderbolaget inte sköter sig. Det kan vara leveranser som inte kommer i tid.
– På det viset hjälper vi dotterbolagen att få sin röst hörd uppe i toppen, säger Torbjörn Björner.
Är det ordning och reda på kraven utifrån? Kommer det aldrig långa fax nerdimpande på fredagskvällen med krav på saker som ska fixas omedelbart?
– Visst händer det, vi är ju alla människor, säger Torbjörn Björner.
Det kan komma besked utifrån om att byrån blivit utsedd att revidera ett visst bolag. Det brukar vi skratta gott åt eftersom vi redan vet det. I Sverige väljs ju revisorerna av bolagsstämman. Med beskedet kommer så instruktioner – sida upp och sida ner – om vad som ska göras och beaktas.
En del av de instruktionerna kan avspegla förhållanden som inte är så aktuella i Sverige.
– På Nixons tid gällde det att speciellt kolla om det förekommit mutor till statliga institutioner, säger Torbjörn Björner. Det hör i och för sig till vår vanliga förvaltningsrevision så det är inget särskilt med det. Men i USA ville de ha en särskild rad om det.
Inte allt inom familjen
TRG Revision reviderar alltså en del företags svenska dotterbolag. Men hur går det att få svenska dotterbolag i utlandet att låta sig revideras av Touche Ross-familjen?
– Jag måste nog säga att vi är lite dåliga på att ordna det. Där krävs för det första att moderbolaget ställer upp på att det är bra att ha en revisionsfirma i utlandet som reviderar på samma sätt som den svenska. Men sedan finns risken att chefen för det utländska dotterbolaget protesterar. Han har kanske hört att det kostar skjortan att anlita stora Touche Ross. Han har en revisor runt hörnet som han tycker är jättebra och kanske också umgås privat med.
Men TRG Revision är inte helt overksam på det här området. Det är en fråga om hur hård man vill vara. Svensk lag ger möjlighet att ställa krav på det utländska dotterbolagets revisor. Det är inte säkert att denne kan leva upp till kraven.
Två procent av omsättningen
Torbjörn Björner tycker att det internationella samarbetet är berikande från erfarenhetssynpunkt. Han var mycket angelägen att komma med från början. Han har med åren fått chansen att träffa en massa duktigt folk, tycker han.
Han sätter stort värde på de årliga konferenserna inom Touche Ross.
Touche Ross lägger sig inte i TRGs interna administration och marknadsföring.
– Men de kommer med förslag och vi kan säga nej, säger Torbjörn Björner.
Det internationella samarbetet drar in ungefär fem miljoner kronor till TRG Revision i Sverige. Det är 2–2,5 procent av omsättningen. De små inkomsterna från utreferering av uppdrag till utlandet ingår dock inte i dessa siffror.
Inge Wennberg